En ny rapport från Kommerskollegium analyserar handel med begagnade litiumjonbatterier. De beskriver en situation där dagens regler fördyrar hanteringen och försvårar återvinningen. Som förbättring föreslås bland annat nya OECD-överenskommelser och tydligare regler för transporter.
Kommerskollegium har granskat marknaden för begagnade litiumjonbatterier
Kommerskollegium är en statlig myndighet som hanterar frågor om utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. I en ny rapport går de igenom barriärer för handel med begagnade litiumjonbatterier [1, 2]. Den beskriver handelsprocedurer, harmonisering, tullar med mera.
I en tidigare rapport uppmärksammade man problem för fordonsbranschen [3]. Därför gick man vidare med denna studie. I den nya rapporten presenteras egna analyser, litteraturstudier och synpunkter från intervjuade företag och branschorganisationer.
Gamla regelverk dåligt anpassade till återvinning
Författarna menar att dagens internationella regler i huvudsak är utformade efter principen ”take-make-waste”. Reglerna är skrivna för enkelriktade flöden med avfall som slutprodukt. Syftet är att skydda människor och miljö. Man vill bland annat bromsa internationell handel med farligt avfall till vissa regioner. Samtidigt kan dagens regler indirekt försvåra utvecklingen av globala återvinningsmarknader. Effektiva flöden och återvinning av begagnade litiumjonbatterier är viktigt för både miljön och hanteringen av naturresurser.
Baselkonventionen
Baselkonventionen hanterar handel med avfall [4]. Den är undertecknad av 189 nationer och i många fall implementerad i nationell lag. USA, världens tredje största producent av avfall, har dock inte ratificerat. Reglerna är tillämpbara om minst ett av berörda länder i en transportkedja har skrivit under konventionen. Handel med begagnade litiumjonbatterier berörs under förutsättning att handeln är gränsöverskridande och om produktens innehåll klassas som farligt avfall.
Nationella regler varierar
Rapporten ger exempel på problem för en aktör som exempelvis vill exportera uttjänta batterier från elfordon i Europa till företag som återvinner batterimaterial i Asien. Först måste man avgöra om batterierna lyder under reglerna för farligt avfall, annat avfall, eller något annat regelverk. Eftersom konventionen är införd som nationell lagtext i berörda länder kan reglerna variera mellan länder och varje lands regelverk måste således analyseras. En produkt kan exempelvis klassas som farligt avfall i ett transitland men inte i landet för slutdestination.
I Kina betraktas litiumjonbatterier som avfall när de inte längre används på ursprungligt sätt, eller om de är kasserade. Undantag gäller om batteriet återanvänds inom ramen för ursprungligt syfte utan att därefter att ha ändrats eller reparerats, eller om batteriet har reparerats på samma ställe som det ursprungligen tillverkades. I USA regleras begagnade batterier på både delstatlig och statlig nivå. I Kalifornien klassas kasserade litiumjonbatterier som farligt avfall, medan batterier för återvinning kan betraktas som ”universal waste” och lyder under andra regler. Japan tillämpar samma definitioner som konventionen i sin nationella lagstiftning. Nigeria har inte implementerat konventionen i nationell lag och där gäller andra regler.
Inom EU skiljer sig nationell lagstiftning mellan länderna, trots att Baselkonventionen är ett gemensamt ramverk och trots att EU har gemensamma regler för avfallshantering.
Hanteringen anses försvåra återvinning
I intervjuer med stora aktörer i branschen, bland annat fordonstillverkare, framkommer att dagens reglering anses ha betydande barriärer. Någon anser till och med att regelverket kring export av begagnade batterier är en större barriär för affärsmodeller kring elektrifiering än regleringen av nytillverkade batterier. Det begränsar i slutänden intresset för att investera i reparation, återvinning och sekundär användning.
Nationella regler för transport kan också vara hinder
Ovanstående gäller klassificeringen av själva produkten, alltså batteriet. Men även transporten hanteras inom internationella regelverk. Transporter av farligt avfall på väg hanteras med överenskommelsen ADR inom UNECE [5]. Järnvägstransporter hanteras i en konvention inom OTIF [6]. De administrativa trösklarna är likartade.
Transportören kan behöva hantera olika nationella regler för att exportera begagnade batterier genom flera länder. En intervjuad aktör nämnde krav på att förpacka batterier i läckagesäkra förpackningar. Varje batteripack måste öppnas och återförseglas, vilket kräver manuellt arbete och ger högre kostnader.
Det anses dessutom vara mer eller mindre ofrånkomligt att det kommer uppstå nya konflikter mellan regelverk och kommersiell hantering i takt med att batteriteknikerna utvecklas framöver.
Internationella regler finns även för sjöfart och luftfart men rapporten tar inte upp dem.
Miljökraven i sig är motiverade
Författarna betonar att regelverken i sig är nödvändiga. Det finns ett stort behov av att reglera potentiellt farliga ämnen vid export.
Kompletterad OECD-överenskommelse kan erbjuda förbättring
Baselkonventionen tillåter att man hanterar vissa frågor genom att tillämpa andra regelverk, så länge det inte kommer i konflikt med konventionen. Inom OECD finns en överenskommelse för att underlätta återvinning [7]. Enligt rapporten vore en möjlighet att parterna inom OECD kommer överens om tillägg i nuvarande överenskommelse där man tydligare definierar alla, eller vissa, typer av begagnade litiumjonbatterier. Det skulle göra att sådana produkter kommer kunna hanteras smidigare även inom Baselkonventionens regelverk. Den typen av kompletteringar skulle kunna vara ett relativt enkelt snabbspår för att förbättra dagens regelverk utan att försämra miljöskyddet.
Dock skulle detta inte underlätta situationen i länder utanför OECD. För detta krävs andra internationella överenskommelser. Sådana skulle kanske kunna baseras på nya OECD-regler som nämns ovan, men med möjlighet för andra länder att ratificera.
När det gäller regelverken för internationella transporter behöver man utreda hur de ska kunna förtydligas och förenklas. Vissa handelsavtal inom WTO kanske kan tjäna som förebild. Rapporten ger några förslag.
Baselkonventionen har tagit vissa initiativ
Inom Baselkonventionen har vissa processer påbörjats. Man ser över dokumentation av data om begagnade litiumjonbatterier och annat regelverk där dessa frågor kan ingå. Konventionens nästa högnivåmöte hålls 23 maj.
WTO är också en viktig aktör. Det finns dessutom möjligheter att teckna överenskommelser direkt mellan berörda länder.
OECD-rapport ger liknade förslag
Även OECD har nyligen skrivit en rapport om begagnade litiumjonflöden [8]. Man sammanfattar sina rekommendationer i fem punkter:
– Tydligare klassificering av förbrukade batterier
– Harmoniserade internationella regler för säkerhet vid transport och lagring
– Bättre spårbarhet och enklare dokumentation
– Harmonisering av batteridesign för enklare återvinningsprocesser
– Mål för insamling och återvinning.
Egna kommentarer
För fordonsbatterier ligger den stora volymen av återflöden några år fram i tiden. Men i takt med ökade volymer av uttjänta batterier kommer detta bli allt viktigare, både av miljöskäl och för att sänka kostnader.
Man får förmoda att frågorna känns aktuella i både regeringskansliet och EU-kvarteren. De har betydelse för den viktiga fordonsindustrin och växande batteribranschen. Man kan också förmoda att industrin själva kommer hålla intresset uppe. Branschorganisationen ISRI för återvinningsindustrier i USA och samarbetet European Battery Alliance har varit aktiva [2].
Vi skrev nyligen om kommissionens arbete med att säkra tillgången till kritiska råvaror. Det handlar inte primärt om handelshinder utan om utvinning och återvinning inom EU. Här kan kanske finnas en potentiell konflikt. Industripolitiska intressen pekar mot effektiva och globala handelskedjor medan geopolitiska intressen har mer fokus på att begränsa beroendet av materialflöden från (vissa) regioner utanför EU.
Referenser
[1] Trade Rules for a Circular Economy. The case of used lithium-ion batteries. Kommerskollegium 2023.
[2] Intervju med författaren Isaac Ouro-Nimini Hansen, utredare på enheten för WTO
[3] Trade Barriers to Goods and Services Important for Climate Action. Kommerskollegium 2020.
[4] Basel Convention on the Control of Transboundary Movements of Hazardous Wastes and their Disposal
[5] Agreement concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road
[6] Convention concerning International Carriage by Rail, COTIF
[8] Trade policies to promote the circular economy: A case study of lithium-ion batteries. OECD Trade and Environment Working Papers 2023/01.