Samband mellan ökad andel elbilar och minskande skador på hälsan

En studie av elbilsutvecklingen i Kalifornien från 2013 till 2019 visar att fler elbilar tycks minska förekomsten av astmabesvär. Enligt författarna är denna studie en av de första där man undersökt verkliga data och har lyckats påvisa ett sådant samband.

Gott om beräkningar men ont om empiri

Studien är gjort av fem forskare på Department of Population and Public Health Sciences vid University of Southern California i Los Angeles, USA [1]. De går inledningsvis igenom några studier som teoretiskt har kommit fram till att hälsoeffekter från trafik kommer minska i takt med att andelen elfordon ökar. Beräkningar har gjorts för Paris, Milano och Turin i Europa och flera städer i Canada och USA, samt för USA som helhet. Hälsoeffekter som nämns är förtida död, hjärt-kärlsjukdomar och besvär i luftvägarna. I den aktuella studien har man velat studerat dessa samband i verklig miljö.

Astma används som hälsovariabel

Förekomsten av akuta astmabesvär är kopplad till lokala halter av luftföroreningar. I denna studie har man valt astma som hälsovariabel.

Sambanden mellan luftföroreningar och hälsoeffekter kan tyckas enkel att jämföra. Sjunkande halter borde ge minskade besvär. Men även andra faktorer påverkar hälsan. Ålder, utbildningsnivå och övrig socioekonomi är kända viktiga, liksom livsstil (som påverkas av föregående). I studien har man försökt justera för sådana faktorer.

Författarna skriver att det generellt sett är högre halter av luftföroreningar i områden med låga inkomstnivåer. Det framgår inte om detta gäller endast den del av USA man har studerat eller generellt för USA. Oavsett vilket, så skulle en övergång till eldrift därmed kunna bli extra gynnsam för låginkomsttagare.

Utvecklingen följs i Kalifornien från 2013 till 2019

Studien är gjord i Kalifornien. Data omfattar åren 2013 till 2019, alltså före covid-19-pandemin. Man har sammanställt förekomsten av elfordon (batteri, laddhybrid och bränslecell) per postnummerområde. Detta har jämförts med årsmedelvärden för halten av kvävedioxid och antalet astmarelaterade akutbesök i sjukvården.

Författarna ser Kalifornien som ett intressant experimentområde. Där började introduktionen av elfordon tidigt – med amerikanska mått mätt –  och halterna av luftföroreningar är höga. Samtidigt är det stora skillnader i socioekonomi mellan olika områden.

Elbilsandelen ökade från 1 till 15 procent

Studien har tittat på 1.200 postnummerområden. Primärt har man använt andelen invånare med högskoleexamen som indikator för socioekonomisk nivå. I sekundära analyser har man även tagit hänsyn till gymnasieexamen, medelinkomst och fattigdomsnivå.

Andelen elbilar per 1.000 invånare och postnummer ökade i medeltal från 1 till 15 procent från 2013 till 2019. Innehavet av elbilar varierar stort mellan postnummer och var tydligt korrelerat till utbildningsnivå och inkomstnivå. Andelen högskoleutbildade varierade i postnummerområdena från 1 till 87 procent. Med regressionsanalyser har man jämfört förekomsten av elfordon per 1.000 invånare under perioden med årsmedelvärden av kvävedioxid, och justerat för utbildningsnivå.

20 fler elbilar per 1000 invånare minskar astma 3 procent

Studien kom fram till att förekomsten av akuta besök hos sjukvården för astmabesvär sjönk från 49 drabbade per tusen invånare och postnummerområde år 2013 till 43 personer år 2019. Data justerades för ålder. En ökning med 20 elfordon per 1.000 invånare i ett postnummerområde korrelerade med 3 procent färre astmarelaterade akutbesök, justerat för ålder och utbildningsnivå.

Slutsatser och möjliga felkällor

Själva anser forskarna att styrkan i studien är att man visar ett tydligt samband mellan andel elbilar och förekomsten av astma. De refererar till studier i USA som påvisat liknande samband vid övergång till bussar med lågsvavlig diesel.

Bland svagheterna framhåller de att man inte lyckades korrelera andelen elbilar i postnummerområdena statistiskt med årsmedelvärdet för kvävedioxid i samma område. En anledning skulle enligt författarna kunna vara att man endast hade tillgång till mätdata för 93 av 1.200 studerade postnummerområden. Dessa data var inte jämnt fördelade mellan höga och låga halter. Det krävdes alternativa analyser för att se sambandet, och författarna menar att det är sannolikt med en korrelation.

De nämner att postnummerområden inte är optimala om man vill analysera befolkningens hälsa. De är ju gjorda för att distribuera post, konstateras med knastertorr ironi. De nämner också att denna typ av analyser har många tänkbara variabler som är svåra att fånga. Avslutningsvis konstaterar de att denna hälsonytta – om den finns – kommer spridas ojämlikt så länge elbilsanvändningen är ojämnt fördelad utifrån inkomst.

Svensk studie visar hälsovinster med lägre halter

En svensk studie från Karolinska Institutet kan nämnas som jämförelse. Den har undersökt barns lungkapacitet från 8 till 24 års ålder [2]. Man har studerat lungkapaciteten i förhållande till luftföroreningar från trafik där barnen har växt upp, och analyserat hur luftkvaliteteten har förändrats under perioden. Barn som växte upp i områden där luften har förbättrats har bättre genomsnittlig lungkapacitet och minskad risk för påtagligt sänkt kapacitet. Sänkt lungfunktion i vuxen ålder ger högre risk för KOL, hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död.

Egna kommentarer

Sambandet mellan luftföroreningar och hälsa är väl belagt. Ändå är denna typ av studier svåra att analysera. Det finns en mängd fallgropar. I studier likt den om Kalifornien justerar man regelmässigt för kända hälsofaktorer som ålder, hälsa och socioekonomi. Ändå är det svårt att veta säkert utifrån enstaka studier hur orsakssambanden ser ut.

Att halterna av kväveoxider kommer sjunka när elbilsandelen ökar är ganska givet. Därför är det kanske inte så underligt att man i Kalifornienstudien drar slutsatser om halter och hälsa, trots att man hade problem med korrelation. Undantag som de själva nämner är om städer har intilliggande elkraftverk med förbränning som ger stora lokala halttillskott. I sådana fall kan man tänka sig att en ökande andel elfordon inte minskar halterna, åtminstone av vissa luftföroreningar.

Årsmedelvärden för kväveoxider är en trubbig variabel. Kanske vore episoder med höga halter intressantare att jämföra med akuta hälsoeffekter. Då bör man rimligen också försöka bedöma elbilsandelens korrelation med episoder.

Halten av kvävedioxid påverkas inte enbart av elbilar. Andra faktorer som påverkar är totalt trafikarbete, andelen dieselbilar, föryngringen av fordonsflottan med förbränningsmotor (om nya fordon släpper ut mindre än gamla) och andelen tung trafik (med dieselmotor). Halterna fluktuerar dessutom med väderleken som kan variera mellan åren. Allt detta kan maskera eller förstärka resultat. Det är komplicerat med luft.

Referenser

[1] Garcia, E., Johnston, J., McConnell, R., Palinkas, L., & Eckel, S. P. (2023). California’s early transition to electric vehicles: Observed health and air quality co-benefits. Science of the total environment, 867, 161761.

[2] Nyhet från Karolinska Institutet