Förra veckan skrev vi om en ny industrifas inom energi och länders strategier är nyckeln. IEA har gjort en analys var världen är på väg. De gjorde bland annat en sammanfattning av alla planer för mer batteriproduktion i världen. De kom fram till att batteriproduktionen ökar sex gånger till 2030 om alla planer genomförs. För att all den batteriproduktionen ska ske måste gruvbrytningen öka mycket.
Jakob Rogstadius från RISE skrev in till oss och kommenterade behovet på mer gruvor att det beror på vilken teknik vi väljer. Till exempel i denna rapport [1] dras slutsatsen att elvägar i Sverige kan halvera den totala konsumtionstakten av fordonsbatterier i tunga lastbilar, under antagande att elvägar byggs där och endast där de ger kostnadsfördelar jämfört med andra laddmetoder. Jakob anser att det är värt att nämna i sammanhanget att det finns lösningar som minskar behovet av batterier, alternativt ökar den möjliga omställningstakten, om batteriproduktion är en flaskhals.
Analys av hur mycket litium som behövs i USA
Nyligen släpptes en annan rapport där slutsatserna är liknande. En grupp amerikanska forskare har studerat vad olika policyåtgärder gör för effekt med avseende på hur mycket litium som behövs om USA elektrifierar sitt persontransportsystem [2-5].
Deras analys visar att om alla fordon bara byts till elfordon kommer enbart USA använda tre gånger mer litium 2050 än vad som bryts årligen i världen nu. Men om USA aktivt väljer att arbeta med att skapa tätare städer, investerar i kollektivtrafik, bygger ut återvinning och inför lagstiftning som kräver mindre batterier i elfordonen så kan mängden litium som behövs minska med ungefär nittio procent i jämförelse med business-as-usual scenariot till 2050 [3].
De börjar analysen med utgångspunkten att storskalig gruvdrift innebär social och miljömässig skada, i många fall irreversibelt skada i landskap och ofta utan samtycke från berörda samhällen. De anser att samhället har den viktiga uppgiften att bygga ett transportsystem utan utsläpp och för att uppnå det kommer mera gruvor behövs. De anser dock att utvinningsvolymen kan påverkas om rätt val görs hur transportsystemet utformas.
Kritik av den amerikanska rapporten
Det har varit en del debatt om rapporten. Det började med att Guardian skrev en artikel om slutsatserna och gjorde ett fel när de redovisade vilka mängder som behövdes. De skrev att det behövdes 1 000 gånger mer än vad forskarna kom fram i rapporten. Guardian har nu ändrat i sin artikel [5].
En känd elfordonsperson i sociala medier är den nederländska forskaren Auke Hoekstra. Han skrev en twittertråd med en analys av rapporten och uppmärksammade Guardians fel. Han håller med att det är önskvärt med mindre batterier och mer kollektivtrafik, men han anser att det finns möjligheter att bryta litium från vissa fyndigheter som inte har så stora miljökonsekvenser, samt att börja analysen med att elfordon är ett stort problem på grund av litiumbrytning är överdriven [8].
I en annan kritisk analys av rapporten så nämns möjligheterna med andra batterikemier som ej behöver litium (speciellt natrium), att ett transportsystem med mer självkörande elfordon behöver mindre mängd batterier samt att batterier blir mer och mer långlivade. En utgångspunkt i den här artikelns kritik är att så stora pengar satsas på området att marknadsekonomin kommer hitta lösningar om det blir stora problem med tillgång på litium [7].
Norskt faktablad har liknande rekommendationer som den amerikanska
I det norska forskningsprojektet Batman har de skrivit ett faktablad om “Towards an EU Battery Regulation 2.0?” [9, 10].
De förespråkar styrmedel som påverkar efterfrågan på batterimaterial. Det skulle vara en fördel för att hantera begränsningar i tillgång på batterimaterial och minska miljökonsekvenser av mer gruvbrytning.
De har sammanställt sina önskemål i fem punkter:
- Uppmuntra användningen av mindre fordon och batterier
- Möjliggöra återanvändning och byte av batterier i bilar
- Fokusera på att diversifiera vilka batterikemier som används
- Kräv återvinning av material som fosfor, kisel, aluminium, grafit och mangan utöver de redan reglerade metallerna i batteriförordningen
- Investera i kollektivtrafik och andra strategier för att minska det totala fordonsägandet
Den norska forskargruppen är inne på liknande tankar som den amerikanska studien.
Egna kommentarer
Det finns andra förslag på lösningar för att minska mängden batterimaterial, som behövs framåt, som till exempel vätgasfordon eller att satsa på laddhybrider med biobränsle eller elektrobränslen. Ni har säkert hört många fler.
Förslag som innebär att påverka efterfrågan på mängd batterimaterial i framtiden genom val av transportsystem blir vanligare och vanligare. Den här debatten har bara börjat.
Referenser
[1] Interaction Effects between Battery Electric Trucks, Electric Road Systems and Static Charging Infrastructure. Jakob Rogstadius. RISE.
[2] Thea Riofrancos, Alissa Kendall, Kristi K. Dayemo, Matthew Haugen, Kira McDonald, Batul Hassan, Margaret Slattery, and Xan Lillehei, ”Achieving Zero Emissions with More Mobility and Less Mining,” 2023, Climate and Community Project [http://www.climateandcommunity.org/more-mobility-less-mining].
[3] EV reliance is sparking a dangerous mining boom. There’s another way to cut emissions, study says. Boston Global.
[4] The hidden environmental costs of transitioning to electric vehicles. NPR. Radiointervju med huvudförfattaren. 4 minuters inslag.
[5] Revealed: how US transition to electric cars threatens environmental havoc. The Guardian.
[6] Shifting Mining From the Global South Misses the Point of Climate Justice. Foreign Policy
[7] Researchers Warn The EV Transition Needs Too Much Nasty Lithium. That’s Not How Transitions Work. Brad Templeton. Forbes. Kritik mot artikeln.
[8] I think this crusade is unhelpful and the number for lithium mining presented 1000x too high. Auke Hoekstra. Twitter-tråd om en kritik mot slutsatserna i rapporten.
[9] Our new policy brief: Towards an EU Battery Regulation 2.0? Fernando Aguilar Lopez.
[10] BATMAN Policy Brief December 2022. Towards an EU Battery Regulation 2.0? Fernando Aguilar Lopez, Romain Guillaume Billy, Daniel Beat Müller, Terese Birkeland and Stina Torjesen