Arkiv / Samhälle

Nios ankomst till Europa

Creative commons license

Elbilstillverkaren Nio etablerar sig nu i Europa. Hittills är Nio den enda aktör som satsar på publika batteribytesstationer här. Hur ser deras strategi ut?

Växande aktör i Kina

Nio är en av flera relativt nya aktörer på den kinesiska fordonsmarknaden. I en notis från 2018 beskrev vi deras ambitioner [1]. Då uppmärksammade vi att bolaget har kapitalstarka aktörer och storskaliga planer på introduktion, även utanför Kina. Vår nästa artikel från 2019 beskrev stora ekonomiska problem [2]. Kassabrist, nedskärningar och konkurshot var temat den gången. Företaget redde dock ut stormen och i notis från 2020 beskrev vi deras upplägg med batteribyte och förutsättningar för lönsamhet [3]. I nästa notis om Nio från början av 2021 beskrev vi hur företaget har fortsatt växa. De säljer större volymer och etablerar allt fler laddtjänster. Den notisen fokuserar på deras batteriteknologi.

Så vad har hänt sedan dess?

Läget i Kina idag

Företaget har hittills levererat ungefär 300 000 bilar, de allra flesta i Kina. Det sista kvartalet 2022 levererades 40 000 bilar totalt. Nio ligger på ungefär samma volymer som Xpeng och Li Auto [5].  Det finns ungefär 1 400 batteribytesstationer i Kina. Av dessa är ungefär 1 000 st även försedda med snabbladdare. Företaget är noterat på börserna i Hongkong, Singapore och New York [7].

Nu kommer etableringen i Europa

Deras planer på etablering i Europa har nu inletts. Hösten 2021 började man sälja bilar i Norge. I höstas startade bilförsäljning även i Sverige, Danmark, Tyskland och Nederländerna. Parallellt har man börjat bygga upp batteribytesstationer [8].

Batterihyra dominerar Nios upplägg

Tre bilmodeller ska tillhandahållas i ett första steg. Kunderna erbjuds tre olika alternativ. Man kan köpa bilen och hyra batteriet, hyra både bil och batteri, eller köpa bil med batteri. Enligt dem själva är huvudalternativen att köpa bil och hyra batteri, eller hyra både bil och batteri [7]. I Norge, där bilen funnits ett drygt år, hyr nästan alla kunder sina batterier [9]. Där registreras för närvarande drygt 100 Nio per månad [5] av ungefär 10 000 elbilar totalt.

Cirkapriser för att hyra Nio-modellerna ET5, ET7 och EL7 är runt 14 000 – 16 000 kr per månad beroende på bil, batteri och avtalslängd. Att köpa ET6 kostar runt 600 000 kr medan ET7 och EL7 kostar runt 800 000 kr. Då tillkommer batterihyra på ungefär 1 800 kr (inledande gratisperiod kan ingå).

Vill man köpa även batteriet kostar det 130 000 kr. Den som köper bilen inklusive batteri kan dock inte använda batteribytesstationerna eftersom batteribyte bygger på att företaget äger batterierna [7].

Elva bytesstationer i Europa varav två i Sverige

Det finns idag två bytesstationer i Sverige; en vid E6 Varberg och en vid E4 i Mantorp. I Norge finns två bytesstationer söder/väster om Oslo vid E6 och E18 och en station vid E6 i Lillehammer. I Nederländerna finns fyra bytesstationer och i Tyskland två [5, 6].

Sammanhängande nät med stationer  i flera länder

Bytesstationerna etableras ofta intill stora Europavägar. Ambitionen är att bygga ett nät med bytesmöjligheter som gör det möjligt att åka långa sträckor längs huvudvägarna utan snabbladdning [7]. Det lär kräva ett stort utbud med bytesstationer, säg var 30:e mil. Det är oklart hur stora delar av ländernas huvudleder som ska täckas, men troligt är att man har en idé om ett sammanhängande nät mellan åtminstone de mer tättbefolkade delarna i dessa länder.

I hög utsträckning kommer man komplettera bytesstationerna med 180 kW snabbladdare vid batteribytesstationerna. Man söker etableringar där det finns tillgång till annan service medan kunderna laddar. Inledningsvis kommer stationerna vara bemannade med Nio-personal.

Möjlighet att välja olika storlek på batteriet

Nios batterileverantör är CATL och de precis skrivit ett nytt samarbetsavtal [6]. Batteriet finns olika storlekar. Ett 100 kWh batteri består enbart av NCM-celler. Ett mindre 75 kWh batteri är en hybrid av LFP-celler och NCM-celler. LFP-celler är mindre energitäta än NCM-celler och därför väger batterierna ungefär lika mycket trots att det skiljer 25 kWh mellan dem. Under året kommer man också erbjuda ett större batteri med 150 kWh lagringskapacitet. Det kan exempelvis vara mer attraktivt med ett större – och därmed dyrare – batteri under semestern om man planerar längre bilresor. Dagens modeller kan snabbladdas vid publika laddare med maximalt 140 kW till 75 kWh-batteriet och 125 kWh till 100 kWh-batteriet [7].

En bytesstation rymmer tretton batterier och kan utföra tolv byten per timme. Oavsett laddnivå hos inkommande batterier har man kapacitet att ladda för att kunna utföra tolv byten per timme [9].

Egen kommentar

Batteribyte har uppenbara fördelar. Tänk att få med sig 40-80 mils ny körsträcka på fem minuter (beroende på batteristorlek, körstil, väderlek m.m.). Det är nästan som att tanka bensin och diesel. Men det kostar extra att ha fler batterier än bilar i omlopp och ett separat bytessystem. Å andra sidan kan batterierna på sikt vara mindre med bytesteknik än om långresor bygger på snabbladdning eftersom det går fortare att byta. I teorin kanske även bytesbatterier kan delas mellan bilmärken, men det lär vara betydligt högre trösklar att dela batterier än att dela laddstandard.

Upplägget kräver kapital och uthållighet. Nios etablering i Europa är ambitiös och än så länge unik. Deras utveckling ger nya inblickar i vart personbilsmarknaden är på väg.

Källor

[1] Omev-notis om Nio 2018

[2] Omev-notis om Nio 2019

[3] Omev-notis om Nio 2020

[4] Omev-notis om Nio 2021

[5] Statistik om försäljning och kartor med bytesstationer i Europa

[6] CATL and NIO

[7] Gustaf Sjöholm, pressansvarig Nio Sverige

[7] Nio pressmeddelande

[9] Autonews

Fler källor

Nio nyheter

Johan Konnberg, fristående elbilsexpert