Sinande kapitalmarknader och fallande börskurser för företag inom e-mobilitet

Vi har flera gånger skrivit om startupboomen inom e-mobilitet. Nystartade företag inom hela värdekedjan från batterier till fullskaliga fordon har erhållit stora investeringar, värderingar och i vissa fall även presterat stora kundbeställningar. Exempelvis värderades elbilstillverkaren Rivian i slutet av 2021 (utan nämnvärd försäljning) som den femte mest värdefulla fordonstillverkaren i världen [1]. Den globala ekonomiska nedgången har förändrat situationen för de flesta branscher som är beroende av villigt riskkapital och aktieinvesterare. Företag inom e-mobilitet är inget undantag. I dagens nyhetsbrev ämnar vi ge en överblick över hur det ekonomiska läget har påverkat riskkapitalinvesteringar och börskurser för företag inom e-mobilitet.

Investeringar inom transporter har erhållit en stor del av klimatinvesteringar

Företag inom e-mobilitet kan klassas som klimatföretag. Det vill säga företag vars verksamhet kan minska utsläppen av, eller påverkan från klimatgaser [2]. Exempel på vertikaler inom klimatområdet är mat och landanvändning, energi, transporter och industri [2]. Analysföretaget Climate Tech VC (CTVC) har gjort en sammanställning av riskkapitalinvesteringar inom klimatområdet mellan åren 2020 och 2022 [2]. Sedan år 2020 har över 1 600 klimatstartups erhållit cirka 100 miljarder USD i riskkapital [2]. En stor andel av riskkapitalet har gått till transporter. Andelen var som högst under Q1 2021 då cirka 70 procent av alla riskkapitalinvesteringar inom klimatsektorn gick till transporter [2]. Varav E-mobilitet dominerar transportvertikalen. Över 80 procent av riskkapitalet de tre senaste åren har gått till fordonstillverkare (främst elfordon), batterier, laddinfrastruktur och mikromobilitet [2].

Riskkapitalet till transporter minskade med 31 procent år 2022

Globalt minskade riskkapitalinvesteringarna (alla kategorier) med 35 procent från 2021 till 2022, från 681 miljarder USD till 445 miljarder USD [3]. Enligt The Economist beror det inte på brist på kapital [4]. Riskkapitalfonder erhöll mer kapital under 2022 än under 2021 och sitter nu med nästan 300 miljarder USD i investeringsbart kapital [4]. Förklaringen ligger troligen i att högre räntor och fallande börskurser har negativ påverkat möjligheten att realisera vinster i investerade företag. Minskningen är därför störst för mognare företag där börsnotering ligger närmare i tiden [4].

Klimatföretag har klarat sig bättre. Minskningen uppgick till endast 3 procent under samma tidsperiod, totala investerades 40 miljarder USD [2]. Det har dock skett betydande omfördelningar mellan olika skeden och vertikaler. Investeringar i tidigare skeden har ökat medan investeringar i mognare företag har minskat [2]. För transporter minskade investeringarna från 16,9 miljarder USD till 11,7 miljarder USD (- 31 procent). Nedgången var än mer dramatiskt för transporter under tredje kvartalet 2022, hela 78 procent minskning jämfört med samma kvartal år 2021 [5]. Vissa klimatvertikaler såg dock ökat intresse och investeringar som energi (+ 26 procent), industri (+ 18 procent) och koldioxidhantering (+ 305 procent) [2].

Företag registrerade i USA får flest och störst investeringar 

Likt startupsektorn i övrigt så är USA en gigant för klimatfokuserat riskkapital. Över 50 procent av investeringarna inom transporter mellan åren 2020 och 2022 gick till amerikanska startups [2]. Sverige kommer på andra plats. Anledningen är såklart Northvolt som fick investeringar på 2,8 miljard USD under 2021 och ytterligare 1 miljard USD under 2022 [6].

I sammanställningen från CTVC [2] är Kina knappt synbart, troligen saknas tillräckliga data även om det inte explicit nämns. Att det sker riskkapitalinvesteringar inom e-mobilitet i Kina är dock obestridligt. Exempelvis har elfordonstillverkare Nio och Xpeng investerat i riskkapitalfonder med inriktning på bland annat e-mobilitet [7]. Ytterligare exempel från november 2022 är en investering på över 700 miljoner USD till den kinesiska elfordonstillverkaren Voyah [8].

Tuffa tider för börsnoterade företag inom e-mobilitet

Få har nog missat Teslas närmast episka kursras på börsen. Från toppen i november 2021 till idag (22 jan) har kursen sjunkit med cirka 67 procent [9]. Tesla är dock långt ifrån ensam, eller värst. Nedan är en lista med kursförändringar (från toppen till idag) för ett urval av företag inom e-mobilitet [10]:

• Nio Inc (elfordonstillverkare): – 82 procent
• Xpeng Inc (elfordonstillverkare): – 85 procent
• Rivian Automotive Inc (elfordonstillverkare): – 91 procent
• Quantumscape Corp (batteriutvecklare): – 93 procent
• Arrival SA (elfordonstillverkare): – 98 procent

Som jämförelse har teknikdominerade Nasdaq förlorat 33,1 procent under 2022 [11]. Jämfört med respektive topp under 2021 har de stora fordonstillverkare klarat sig bättre än mer nystartade bolag: GM (- 46 procent), Toyota (- 31 procent) och VW (- 50 procent) [10].

Varför e-mobilitetssektorn har sett större nedgångar än marknaden i genomsnitt har flera troliga förklaringar. Förändrade förväntningar har troligen en stor roll. Tesla, Nio, Xpeng och Rivian ökade alla sin försäljning under 2022. Analytiker som har pratat med Automotive News menar bland annat att värderingarna har varit för höga speciellt för de företag som kommer att behöva ytterligare kapitaltillskott för att börja tillverkningen [5]. Fram tills nyligen har även efterfrågan på elfordon ansetts högre än tillgången (reds., anm. vilket långa leveranstider kan vara ett tecken på). Analytiker och investerare är nu inte lika övertygade om att efterfrågan på elfordon kommer att matcha en ökande produktion [12]. Vissa märken har minskade orderstock på grund av avbeställningar [12]. Att flera elfordonstillverkare har genomfört prissänkningar är en möjlig motreaktion för att stärka efterfrågan [12]. Ökade råvarukostnader och fortsatta leveransproblem bidrar också till osäkerhet och försämrade vinstutsikter för företag inom elfordonstillverkning [5] [13]. Bland annat har det framkommit att Lucid och Rivian förlorar pengar för varje såld bil på grund av högre råvaru- och produktionskostnader [13].

Egen kommentar

Det går fort i hockey. För två år sedan var elfordonstillverkaren Arrival den största börsnotering för ett teknikbolag någonsin i Storbritannien, idag är 98 procent av värdet bortraderat. Vissa företag har till och med gott i konkurs, det mest aktuella exemplet är Britishvolt. Det är såklart lätt att vara efterklok, värderingarna för Arrival och andra bolag var uppblåsta. Men å andra sidan så tydde höga värderingar på en stor framtidstro för sektorn, vilket också innebar stora resurser för nya aktörer att investera i forskning och utveckling, byggnation av fabriker osv. Mer etablerade aktörer och traditionella industrier har klarat sig bättre genom 2022. Jeff Currie på investmentbanken Goldman Sachs förklarar dagens ekonomiska situation som ”the revenge of the old economy”. Översatt till kontexten för elfordon kanske det innebär större intresse för traditionella näringar som gruvor och energi framöver?

Referenser

[1] omEV. 2021. länk

[2] CTVC. 2023. länk

[3] Crunchbase. 2023. länk

[4] The Economist. 2023. länk

[5] Automotive News. 2023. länk

[6] Crunchbase. 2023. länk

[7] Techcrunch. 2022. länk

[8] Economic Times. 2022. länk

[9] Avanza. 2023. länk

[10] Avanza. Börskurs för respektive bolag. 2023. länk

[11] CNBC. 2022. länk

[12] Business 2 Community. 2022. länk

[13] Reuters. 2022. länk