Futurism är att göra förutsägelser/scenarion för framtiden. Science-fiction förutspår också framtiden men gör det i berättandeform vilket ger mer artistisk frihet [1]. Tony Seba är en amerikansk futurist verksam i Silicon Valley som tar sig en del artistiska friheter. Tony Seba är välkänd inom transportområdet, kanske främst för sin bok ”Clean Disruption” från 2014 som förutspådde radikala förändringar inom energi och transporter. I förra veckan släpptes tre nya videos från Tony Seba och hans tankesmedja RethinkX med titeln: ”The Great Transformation” [2] [3] [4]. Dagens nyhetsbrev är en summering och kommentar på dessa videos.
De fem viktigaste samhällssektorerna kommer att förändras i grunden
Tony Seba menar att världen står inför en massiv förändring, driven av teknologisk utveckling, konvergerade teknologier och nya aktörer.
De fem största ekonomiska sektorerna energi, transport, information, mat och material kommer enligt Tony att genomgå en fundamental förändring. Teknisk utveckling leder till ökad prestanda och sjunkande priser för nya teknologier, vilket kan exemplifieras i utvecklingen för solceller, batterier och halvledare [2].
Nya teknologier kan innebära stora förändringar inom en sektor, men Tony Seba menar att de riktigt stora förändringarna ”disruptions” sker först när utvecklingen av flera teknologier konvergerar [2]. Ett klassiskt exempel är smarttelefonen, vilket enligt Tony Sebas argumentation först blev möjlig år 2007 i och med konvergens av processorkraft, datalagring, digital bildbehandling, närverkskapacitet, Li-jon batterier, touchskärmar osv [2]. Smarttelefoner blev en del av ett nytt system som skapade möjligheter inom andra sektorer. Till exempel Uber som startades år 2009 [2].
Tony Seba anser att befintliga ledande företag har svårt att förutspå och sedermera kapitalisera på dessa förändringar, vilket leder till möjligheter för nya aktörer [2]. Liknande betraktelser har gjorts tidigare av till exempel Clayton Christensens i hans bok ”The Innovator’s Dilemma” [5]. Tony Seba utgår ifrån historiska exempel och drar (likt många andra) slutsatsen att marknadsandelar för ny teknologi följer en S-kurva, där den huvudsakliga tillväxten sker exponentiellt inom en relativt kort tidsperiod [2]. Exempelvis ökande bilens andel av persontrafiken (i USA) från 11 procent till 81 procent på 10 år i början av 1900-talet [2].
Den personlig ägda bilen är hotad
Är det nu dags för bilen att gå samma öde tillmötes som hästen den en gång ersatte? Tony Seba tror åtminstone att den personligt ägda bilens fall är nära förestående. Allt mer utvecklad informationsteknik (smarttelefon, molntjänster, AI) minskar den praktiska och känslomässiga betydelsen av den individuellt ägda bilen. Allt från att träffa kärleken till arbete kan numera skötas digitalt [2].
Transport-as-a-Service (TAAS) kommer ersätta den personligt ägda bilen
Ett citat som ofta upprepas av Tony Seba är: ”kostnadskurvor är som gravitation”. Det som menas är att fallande kostnader för teknologier är i det närmaste en naturlag. De fallande priserna på Li-jon batterier det senaste decenniet är ett typexempel. Två aspekter för batterier lyfts upp som kritiska: fallande priser och ökad livslängd. Tillsammans möjliggör de kostnadseffektiva batterielektriska bilar som kan användas mer intensivt jämfört med dagens förbränningsmotorbilar. Kombinerat med automatisering skapas förutsättningar för ett nytt system inom transporter – Transport-as-a-Service (TaaS) [3]. TaaS är elektriska, automatiserade bilar som drivs av professionella flottor (reds. anm., av andra ofta kallat Robotaxi). Enligt Tony Seba kan TaaS innebära 90 procent lägre transportkostnader per km jämfört med förbränningsmotorbilar till år 2030 [3]. TaaS förväntas stå för 95 procent av persontransporter (kilometer) till år 2030 [3]. Det är emellertid otydligt från presentationen om detta är globalt eller endast för USA.
Sol + vind + batterier = superkrafter
Den sista videon i serien berör förnyelsebar elproduktion kombinerat med batterier [4]. Störst uppmärksamhet får elproduktion från solen som har växt med 4 000 procent från åren 2010 till 2020 i USA [4]. Solel är nu den billigaste energikällan globalt, kostnaderna har minskat med 82 procent sedan år 2010 [4].
Den stora förändringen tros dock ske när kostnaden för solcellsanläggningar på privata fastigheter kombinerat med batterier blir lägre (per kWh) än nuvarande transmissionskostnader för el [4]. Konverteringen av sol, vind och batterier håller redan på att hända [4]. Kostnaderna förväntas minska med ytterligare 70 procent till år 2030 vilket kommer förändra ”allt” enligt Tony Seba. RethinkX egna simuleringar visar att många länder teoretiskt kan byta ut sitt befintliga elsystem med endast sol, vind och batterier – utan behov av energilagring över säsongerna [4]. Byggs det nya elsystemet med en stor överkapacitet i elproduktion kan ”superkrafter” (nära gratis energi) skapas [4].
Egen kommentar
Tony Seba har en entusiastisk följarskara. Visionen för transporter och energi uppfattas nog som spännande för många. Speciellt i USA där den personligt ägda bilen har en central roll i samhället.
Tony Seba tar dock en del artistiska friheter i argumentationen varför den stora transformationen är nära stundande. Fallande batterikostnader beskrivs som en naturlag men även naturen har begränsningar, inte minst när det finns ett beroende av mer eller mindre sällsynta naturresurser. Just fallande batterikostnader spelar en viktig roll i både transformationen av transportsystemet och för energisystemet där en enorm utbyggnad av stationära batterilager behöver ske.
En annan reflektion kring fallande kostnader är det historiska fenomenet att kompensera för ökad effektivitet och fallande kostnader genom ökad konsumtion, t ex genom ökad storlek och effekt. Exemplifierat av SUV-trenden. Indiska Tata visade med bilmodellen Nano att det går att göra en radikalt billigare bil. Problemet var bara att konsumenterna inte köpte den. Kommer verkligen konsumenter att välja TaaS när även den personligt ägda (elektriska) bilen blir billigare och bättre jämfört med idag? Eller kommer billigare transporter öka resandet och minska de tänka positiva effekterna av TaaS (så kallade rebound effekter)?
Det är viktigt att vara kritiskt men jag kan också uppskatta att Tony Seba et al gör ett intressant och tänkvärt inlägg i debatten kring framtidens transporter och energi. De möjligheter som kan uppstå om förnyelsebar energi och transporter är i det närmaste gratis är onekligen kittlande.
Referenser
[1] Ezin Articles. 2009. länk
[2] RethinkX. 2022. Del 1. länk
[3] RethinkX. 2022. Del 2. länk
[4] RethinkX. 2022. Del 3. länk
[5] Christensen, Clayton M. The innovator’s dilemma: when new technologies cause great firms to fail. Harvard Business Review Press, 2013. länk