Tolv åtgärder för en hållbar värdekedja för batterier

Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning presenterade igår tolv åtgärder för att etablera en hållbar och konkurrenskraftig europeisk värdekedja för batterier [1,2].

Behov och tillgångar i Sverige för att etablera en hållbar batterivärdekedja, hinder och åtgärdsförslag är beskrivna i en 82-sidig rapport, som heter Utveckla myndighetssamverkan för Sveriges delar av en hållbar europeisk värdekedja för batterier (pdf).

Den är slutrapporteringen av uppdraget regeringen gav myndigheterna 2020 [3].

En hållbar batterivärdekedja

Myndigheterna anser att för att bli mer hållbar måste utvecklingen inom batterivärdekedjans olika delar bland annat bidra till:

• Material- och energieffektiva batterier ur ett helhetsperspektiv.
• Cirkulära processer där användning av sekundär råvara så långt som är möjligt ersätter primär råvara.
• Mindre miljöpåverkande och mer resurseffektiv utvinning, bearbetning och beredning av de råmaterial som behövs oavsett om dessa är primärt eller sekundärt framtagna.
• Konkurrenskraftig, resilient och uthållig produktion och användning av material och batterier.
• Att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag.
• Kompetensförsörjning och forskning för bibehållen och fortsatt konkurrenskraft.
• Att mänskliga rättigheter respekteras i alla led i värdekedjan, även dem som utspelar sig utomlands och att riktlinjer för hållbart företagande uppfylls.  

Avgränsningar i samordningsuppdraget

Uppdraget hanterar inte miljötillståndsprövningar, prövningsprocesser och hinder och oklarheter kring utvinning av sekundära resurser inklusive gruvavfall. De frågorna hanteras av andra utredningar och uppdrag som pågår som t ex Miljöprövningsutredningen [4] och FIMM-utredningen [5].

Satsningarna bör bygga på Sveriges styrkor

Svenska styrkeområden som kopplar till batterivärdekedjan inkluderar fordonskluster, celltillverkning och återvinning samt tillhörande konkurrenskraftig forskning.

Sverige har även kunskap inom närliggande områden såsom automatiserad process- och tillverkningsindustri och det nordiska gruvklustret, samt stabila infrastrukturer och system.

För att främja utvecklingen på batteriområdet krävs koordinerade och långsiktiga satsningar i närtid som bygger på dessa styrkor.

Tolv åtgärder för en hållbar batterivärdekedja

Myndigheterna redogör i rapporten för förslag och åtaganden som kan bidra till att stödja utvecklingen av verksamheter i Sveriges delar av en hållbar och konkurrenskraftig värdekedja för batterier i EU.

Ett åtagande är sådana insatser som myndigheterna i samordningsuppdraget tar på sig inom ramen för befintliga uppdrag och resurser, efter det att uppdraget slutredovisats. Förslag är åtgärder som regeringen kan besluta om.

Åtgärderna kompletterar varandra och ska betraktas utan inbördes rangordning.

Förslag: Nytt samverkansuppdrag

Förslaget är att ett långsiktigt regeringsuppdrag med tillhörande finansiering ges till Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning. Uppdraget ska vara att fortsätta utveckla samverkan för Sveriges delar av en hållbar europeisk batterivärdekedja.

Åtagande: Nationell arena för nordisk och europeisk samverkan

Energimyndigheten åtar sig att etablera en arena eller plattform för befintliga och nya aktörer i Sverige inom näringsliv, akademi och staten.

Åtagande: Ökade insatser kring tillsynen av bildemonterare

Naturvårdsverket åtar sig att utveckla tillsynsvägledningen gällande bilskrotningsförordningen som myndigheten ansvarar för gentemot kommunerna.

Förslag: Underlag till nationell strategisk plan för att trygga försörjningen av innovationskritiska råmaterial

Förslaget är att regeringen skyndsamt ger i uppdrag till Energimyndigheten, Naturvårdsverket och SGU att ta fram underlag till en nationell strategisk plan och riktning för att klara en hållbar försörjning av innovationskritiska råmaterial genom återvinning, lokal produktion och hållbar import.

Förslag: Skapa och tillgängliggöra mer geologisk information

Förslaget är att SGU ges ökade resurser för att öka omfattningen av och tillgängliggöra högkvalitativ grundläggande och konkurrenskraftig geologisk information.

Förslag: Mer internationell utbildning för att främja hållbar import

Förslaget är att Sverige utökar utbildningsinsatser för aktörer i tredje land. Uppdraget föreslås gå till SGU och Naturvårdsverket, i samverkan med relevanta myndigheter.

Förslag: Förstärkt samverkan inom ramverk relevanta för hållbara innovationskritiska råmaterial

Förslaget är att förstärka samverkan inom ramverk relevanta för hållbara innovationskritiska råmaterial; nationellt, inom EU och internationellt. Uppdraget föreslås gå till Energimyndigheten, Naturvårdsverket, SGU i samverkan med relevanta myndigheter.

Förslag: Förstärkta medel för långsiktig programbunden forskning

Bedömningen är att det behövs fortsatta och förstärkta anslag under en kommande 10-årsperiod med totalt 200 miljoner kronor per år för programbunden forskning för att säkerställa och förstärka relevanta forskningsnätverk, spetskompetens och batterirelaterade forskningsprojekt.

Förslaget är att satsningen genomförs av Energimyndigheten i samverkan med övriga berörda forskningsfinansiärer, samt SGU och Naturvårdsverket.

Förslag: Säkra medel för systemkapacitet och öppen forskningsinfrastruktur

Myndigheterna i samordningsuppdraget föreslår att regeringen säkerställer medel för dels ökad systemkapacitet genom pilot- och demonstrationsanläggningar för uppskalning av ny och utvecklad teknik längs batterivärdekedjan.

Åtagande: Identifiera behov av öppen forskningsinfrastruktur

Energimyndigheten åtar sig att identifiera behov av öppet tillgänglig forskningsinfrastruktur, i samverkan med berörda forskningsfinansiärer samt Naturvårdsverket och SGU.

Åtagande: Samordnande behovsanalyser inom kompetensförsörjning

Åtagandet omfattar samordning och genomförande av löpande behovsanalyser inom kompetensförsörjning för en hållbar batterivärdekedja i ett nordiskt perspektiv. Åtagandet genomförs som en del av Energimyndighetens uppdrag att samordna kompetensförsörjning för elektrifieringen [6]. SGU har för avsikt att medverka i genomförandet.

Förslag: Ta fram en utvecklingsplan för ett flexibelt utbildningssystem

Förslaget innebär att regeringen ger de myndigheter som är centrala för utbildningsväsendet i uppdrag att föreslå en utvecklingsplan. Utvecklingsplanen ska se över incitamentsstrukturer och skapa förutsättningar för ett tillgängligt, modulärt och dynamiskt utbud av kurser med korta ledtider för att främja batterivärdekedjan men även för att främja den bredare elektrifieringen av samhället. Utvecklingsplanen ska även omfatta hur kompetenscenter och excellenskluster inom akademiska miljöer samt öppen och tillgänglig forskningsinfrastruktur kan bidra till kompetensförsörjningen.

Behov av fortsatta och förstärkta insatser inom forskning och innovation

Samordningsuppdraget har identifierat svenska och nordiska spets- och styrkeområden samt underutvecklade delar för en hållbar batterivärdekedja. Det är viktigt att satsningar på forskning och innovation utgår ifrån dessa styrkeområden och utmaningar.

En summering av behov av fortsatta och förstärkta insatser inom forskning och innovation är:

• Social, miljömässig och ekonomisk hållbar tillgång till råmaterial inklusive effektivare prospektering och spårbarhet av materialflöden
• Ökad material-, energi- och resurseffektivitet för befintliga och nya batterikemier när det gäller primära och sekundära råmaterial samt anrikning, processering och aktiva material
• Ökad material-, energi- och resurseffektivitet i tillverkningen och återvinningen av, samt i processer för, battericeller, -packar och –system
• Stationära energilager, inklusive batterier för återanvändning eller återbruk (sk. second life) – utveckling av lagringstekniker genom pilot- och demonstration, nya affärsmodeller, regelverk och marknadsmodeller som realiserar värdet av energilagring
• Systemperspektiv för en hållbar elektrifiering av energisystemet för att möta de tvärsektoriella utmaningar som uppstår då transport- och industrisektorn elektrifieras och i större utsträckning integreras med elsystemet
• Utveckling av metoder och verktyg såsom livscykelanalys inom alla områden ovan

Referenser

[1] Utveckla myndighetssamverkan för Sveriges delar av en hållbar europeisk värdekedja för batterier. Energimyndigheten, Naturvårdsverket och  Sveriges Geologiska Undersökning. 2022. länk (pdf)

[2] Hållbar batterivärdekedja. Pressrelease. Energimyndigheten. länk

[3] Uppdrag att utveckla myndighetssamverkan för Sveriges delar av en hållbar europeisk värdekedja för batterier. 2020. Regeringskansliet. Diarienummer: I2020/02025/E. länk

[4] Kommittédirektiv M2020:86, En modern och effektiv miljöprövning

[5] Kommittédirektiv 2021:16, Prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral.

[6] Regeringsuppdrag I2022/01665, Uppdrag att samordna kompetensförsörjning för elektrifiering.