Användarvänlig norsk laddinfrastruktur? 

460 000 batterielbilar fanns i Norge i slutet av 2021. Det är 16 procent av deras bilflotta. Marknadsandelen för batterielbilar var 65 procent 2021. Norge är självklar ledare i antal BEV (batterielbilar) per capita.

Deras laddinfrastruktur har växt fram före de flesta andra länder och huvudsakligen drivits fram av olika aktörers individuella strategier och affärsmodeller.

I några nyligen publicerade vetenskaplig artiklar [1-3] och i en rapport [4] har forskare från Norge sammanfattat vad användarna anser om det nuvarande laddinfrastruktur-systemet, undersökt hur ekosystemet av aktörer och affärsmodeller fungerar samt gjort en scenarioanalys om hur systemet kan tänkas utvecklas. De bygger sina analyser på enkäter med många BEV-användare, djupintervjuer med elbilsägare, intervjuer med laddinfrastruktursaktörer, men också workshops med aktörer för att analysera möjliga framtidsscenarios. Analysen är gjord med data för året 2021, samt de inkluderar inte Teslas laddnätverk i analysen.

Användarens behov av och erfarenheter av laddinfrastruktur, motivationerna och strategier för affärsaktörerna som levererar dessa tjänster till användarna, och förmågan hos övergripande laddningsinfrastruktur ekosystem för att möta användarnas behov undersöktes.

Tillsammans möjliggör analyserna en förståelse för hur den norska  laddinfrastruktursystemet utvecklats, hur det fungerar nu och hur det sannolikt kommer att utvecklas i framtid med och utan insatser och hur detta kommer eller inte kommer att möta användarnas behov.

Deras huvudsakliga hypotes är att hur marknaden utvecklades har lett till otillfredsställande användarupplevelser.

Några mål med artikeln är att andra länder med snabbt växande BEV-flottor kan få vägledning hur laddningsinfrastruktur bör utvecklas, liksom aktörer som utvecklar laddinfrastruktur för tunga lastbilar. Båda grupperna kan lära sig av den norska erfarenheten.

Användarvänligheten har utmaningar

Den större utbyggnaden av publik laddinfrastruktur startade 2009 delvis beroende på att det började finnas offentlig medfinansiering. Det fanns få krav på teknik och betallösningar i den offentliga finansieringen.

Forskarna anser att det gjorde att de flesta aktörerna fokuserade på att bygga många laddpunkter och inte ha så stort fokus på användarvänlighet. Aktörerna fokuserade på deras egna affärsmodeller och egna betalsystem.

Det finns väldigt många aktörer på den norska marknaden nu och utvecklingen har gjort att det finns en mängd inkompatibla strategier, lösningar, betalningssystem och appar och detta har blivit en stor utmaning för BEV-användare i Norge.

En viktig anledningen till låg användarvänlighet är att roaming endast erbjuds av ett fåtal aktörer. Flera av de större aktörerna vill inte öppna upp för roaming för de anser att den strategin innebär större intäkter.

Många norska studier tyder på att för det norska systemet så har antal snabbladdare utvecklats positivt, men numera är inte antal laddpunkter den stora frågan utan hur kan systemet utvecklas till att vara mer användarvänligt.

Huvudförslag för mer användarvänlighet för snabbladdning är att det krävs mer standardisering av till exempel betalmodeller, prismodeller, hur laddning sker, men även mer fokus läggs på att ha bekvämligheter som toaletter, bra upplysning, tak och annat vid laddplatserna.

Den framtida utvecklingen

Författarnas analyser tyder på att hur utvecklingen av laddinfrastrukter kommer ske om ingen reglering görs är osäker. Men deras bedömning är att business as usual sannolikt kommer att öka den övergripande komplexiteten. Nya aktörer kommer att gå in med olika grader av samarbete och interoperabilitet med befintliga leverantörer av laddlösningar. Det skulle sannolikt leda till ännu fler appar och olika åtkomst- och betalningssystem och vara mindre önskvärda för användare som vill få enklare tillgång till laddare. 

Deras slutsats är att två aktörsgrupper har en större möjlighet att påverka utvecklingen.

Den ena är fordonstillverkarna, som har kontroll av bilarnas navigationssystem och därför kan påverka laddaktörerna.

En annan grupp som potentiellt kan påverka utvecklingen är tech-jättarna som Google och Apple. De kan koppla information om laddinfrastruktur till deras karttjänster. Det kan få en disruptiv kraft om de till exempel kopplar laddinfrastrukturen till tech-jättarnas betalsystem.

2022 har användvänligheten ökat i Norge 

Analysen är huvudsakligen gjord för 2021. Under 2022 har dock flera positiva händelser skett i Norge, som författarna har inkluderat i artikeln.

• Tesla har öppnat upp sitt laddnätverk för icke-Tesla ägare.
• Elbilsföreningen har startat deras roaming tjänst “Ladeklubben” februari 2022.
• Den norska betalsystemet “Vipps” börjar bli vanligare att kunna använda vid publika laddare.
• I princip alla större aktörer tar betalt med prismodellen NOK per kWh. Den utvecklingen blev i princip en standard i Norge under 2022.

Egna kommentarer

Det är en rik datainsamling de gjort eftersom de gjort syntes av så många olika metoder.

Norge är givetvis ett land som går före och där det finns lärdomar att hämta. Dessa texter är en möjlighet att få det paketerat.

Användarvänlighet ökar i betydelse. Analyser som bara tar hänsyn till antal laddpunkter som ända önskvärda mål är kanske på väg ut?

De gör en analys av vad som borde göras för publik laddinfrastruktur för tunga lastbilar som var intressant. Nu tar jag inte med det, men det står på sidan 22 i den vetenskapliga artikeln [1]. De förespråkar bland annat krav på roaming från början.

2022 var ändå ett år där en del positivt har hänt för användarvänligheten i Norge.

Referenser

[1] Figenbaum, E., Wangsness, P.B., Amundsen, A.H. and Milch, V., 2022. Empirical Analysis of the User Needs and the Business Models in the Norwegian Charging Infrastructure Ecosystem. World Electric Vehicle Journal, 13(10), p.185. Open Access artikel.

[2] Amundsen, A.H.; Milch, V. Demand for standardization of public fast charger stations—user perspectives. In Proceedings of the 35th International Electric Vehicle Symposium and Exhibition (EVS35) Oslo, Norway, 11–15 June 2022.

[3] Figenbaum, E.; Wangsness, P.B. The Norwegian Charging Infrastructure Ecosystem. In Proceedings of the 35th International Electric Vehicle Symposium and Exhibition (EVS35) Oslo, Norway, 11–15 June 2022.

[4] Wangsness, P.B.; Figenbaum, E. The Charging Market—Complex and Dysfunctional or Future-Oriented? TOI Report (in Norwegian) 1867/2022. Institute of Transport Economics, September 2022. Available online

[5] User-Centric Charging Services for Electric Vehicles. Projektbeskrivning. (Projektet som studien är gjord inom).