Jämförelse laddkostnader i Europa

Creative commons license

Medeleuropén med egen laddbox hade en laddkostnad för sin elbil under 2019 på 0,315 €/kWh (3,4 SEK/kWh). I laddkostnaden ingår att de då och då laddar publikt [1].

Resultatet kommer från en vetenskaplig open acesss artikel där forskare från ETH sammanställt laddkostnader för 30 europeiska länder (Europeiska unionens 27, Storbritannien, Norge, Schweiz) och för 13 olika laddningsalternativ. De har också beräknat laddningskostnader för fyra olika kundsegment, som till exempel de som har egen laddbox och de som enbart måste ladda publikt. En kundgrupp som de inkluderat är de som har egen laddbox, men också egna solceller.

Möjligt att ladda hem alla siffror

Forskarna har samlat in data för elpris i olika länder, utrustningskostnader, installationskostnader, drift och underhåll, vinstnivåer, räntor, utnyttjandegrader och mycket annat för att kunna göra sina analyser. Eftersom allt är öppen data så kan ni ladda hem mycket exceltabeller med de olika kostnaderna. De har också lämnat ut en Python-kod som de använt för att analysera resultatet. Det är möjligt att koppla resultatet till ett kartprogram, så det är möjligt att få ut allt i en karta.

Skillnaden mellan länder

Resultaten visar en stor variation av laddningskostnader mellan länder och laddningsalternativ. Det är viktigt att förstå den aspekten om styrmedel ska införas för att minska laddkostnader.

I till exempel Ungern är medelkostnaden 0,173 euro/kWh, men den i Tyskland är 0,33 euro/kWh. Andra länder med dyr laddkostnad är Italien, Belgien och Danmark.

En annan poäng är att det är mer lönsamt med egna solceller till sin laddare i de länder som har höga nätavgifter, som till exempel Belgien, Danmark och Tyskland, men också i länder med mycket sol.

Publik och privat laddning

Analysen visar att laddkostnaden för de som i princip bara använder publik laddning inte är så mycket dyrare i medel än de som använder laddbox. I medel blir kostnaden 0,333 euro/kWh för den som enbart använder publika laddpunkter. Det beror dels på elpriset för kommersiella användare är billigare i många länder, dels på de utnyttjandegrader de använder i sin analys. Observera att de inte antar att det är snabbladdningen som används huvudsakligen för de som enbart använder publik laddning utan 11 och 22 kW AC-laddning.

Hur konkurrenskraftig hemmaladdning är i jämförelse med publik laddning beror på många olika faktorer. Till exempel i de östeuropeiska länderna så är deras årliga körsträcka lägre. Det får konsekvensen att utnyttjandegrad för en privat laddare sjunker och därför får de en högre laddkostnad per kWh. Deras antagande är att färre publika laddarna kommer byggas i de länderna och utnyttjandegraden fortsätta vara relativt bra för de publika laddpunkterna.

En annan faktor är vilken tradition olika länder har att ha olika elpriser för privata och kommersiella kunder. I länder som Belgien, Nederländerna och Sverige är skillnaderna stora. Det innebär att om en publik laddplats har kommersiella elprisavtal så ökar deras konkurrenskraft relativt privata laddboxar.

De fokuserar också i sin analys på att samla in data på utnyttjandegrader för publika laddstationer. En slutsats är att redan idag är laddningskostnaderna vid dessa stationer konkurrenskraftiga med bensinkostnaderna.

Slutsatser från studien

Forskarna har hittat flera studier som enbart använder kostnaden för elpris och elnätpris som antagande för vad det kostar att ladda. Installation- och hårdvarukostnaden måste inkluderas i laddkostnader.

Den andra slutsatsen är att de har räknat på kostnader, men pris är annan fråga. Det finns många andra frågor som måste inkluderas för att förstå pris.

En tredje slutsats är att det generellt är billigare för den som har en egen privat laddbox. De som ej har möjlighet att ha egen laddbox kommer troligtvis ha dyrare laddkostnad. Det finns en rättviseaspekt kring den frågan.

För policymakers så bör de förstå kopplingen mellan hur de beskattar el och vilken effekt det får på laddkostnad och hur det i sin tur kan påverka hur snabbt övergången till mer elfordon går. Studien visar också att installationskostnaden i många länder är dyr. Policymakers borde förenkla processen att få bygga laddplatser, men också se till att nätoperatörer inte tar för höga anslutningsavgifter.

Slutligen så måste dilemmat att samtidigt ha ett spritt laddnätverk och tillräcklig hög utnyttjandegrad hanteras i styrmedel. Ett förslag är att ha större stöd för laddstationer med låg utnyttjandegrad och som är strategiskt viktiga för nätverket.

De gör också analysen att de borde öka den geografiska uppdelningen i studien och också inkludera elprisområden. Samt de skriver också att värdet i tjänster som V2G måste inkluderas på sikt.

Egna kommentarer

Studien är gjord på data från 2019. Det innebär att de senaste elprishöjningar ej är med. Om ni vill läsa mer om troliga elpriser i Sverige i vinter så kan ni läsa Energiforsks rapport som de släppte igår [3,4].

Ett annat alternativ att undersöka hur mycket det kostar att ladda i Sverige med nuvarande elpriser är att använda hemsidan Wattkollen [2].

Författarna har samlat in mycket data. Till exempel har de data för 232 laddare från 37 olika tillverkare. Samt de har dubbelkollat deras antagande med intervjuer med branschexperter.

De har också samlat in data på installationskostnader som de har analyserat med hjälp av branschexperter.

Personligen gillade jag deras litteratursammanställning av utnyttjandegrader för befintliga laddpunkter i olika delar av Europa.

En svaghet är dock att de använt samma utnyttjandegradantaganden i alla länder för sin analys.

De har också antagit att alla länder har billigare el på nätterna.

Ett huvudantagande är att medeleuropén laddar 75 procent hemma, 15 procent på arbetet och 10 procent på publika laddplatser. Det går givetvis att diskutera.

Referenser

[1] Lanz, Lukas, et al. ”Comparing the levelized cost of electric vehicle charging options in Europe.” Nature communications 13.1 (2022): 1-13. länk

[2] https://www.wattkollen.se/

[3] Pressmeddelande: Minskad elförbrukning skulle kunna halvera elpriserna. Energiforsk. Länk

[4] Lowering prices in a hurry – Electricity Prices in the Wake of Russia’s Invasion of Ukraine. 2022. Energiforsk. länk