USA:s nya elbilsstöd gynnar inhemsk industri
Mats-Ola Larsson
2022-09-14
I augusti i år undertecknade USA:s president Biden ett stort ekonomiskt paket [1, 2].
Där finns subventioner till både inköp och tillverkning av elfordon. Det kommer få stor påverkan på utvecklingen av elfordon i USA. Stöden styrs i stor utsträckning till produkter som tillverkas i USA.
USA ett svagt elbilsland
På 1990-talet trodde många att elbilar skulle slå igenom i USA. Men de amerikanska reglerna mildrades, och sedan dess har försäljningen av laddbara bilar varit blygsam.
Från 2017 till 2020 var andelen laddbara bilar endast ungefär två procent av nyförsäljningen. Under 2021 ökade dock andelen till nästan fem procent [3].
Det är fortfarande en låg nivå. I EU var andelen laddbara bilar 17 procent år 2021.
Utvecklingen fortsätter uppåt. De fullelektriska bilarnas andel av nyförsäljningen steg från 4,5 procent fjärde kvartalet 2021 till 5,3 procent första kvartalet 2022 och 5,6 procent andra kvartalet i år [4].
Stort paket med stöd till förnybar teknik
Inflation Reduction Act, som paketet kallas, är omfattande. Enligt en analys kan åtgärderna minska USA:s utsläpp av växthusgaser till 2030 med 42 procent jämfört med 2005 års nivå. Tidigare beslutad politik skulle minska utsläppen med 27 procent [5].
Upp till 70 000 kr stöd till elbilsköpare under tio år
Juridikkonsulten DLA Piper har studerat paketets stöd till eldrivna bilar [6]. Nedan är baserat på deras genomgång. Vissa införs 2023 medan andra redan är i drift.
Kraftiga rabatter för elbilar, men begränsad tillverkning utanför USA
Skattelättnader införs upp till 7 500 USD vid inköp av fullelektriska bilar. Rabatten ska ges under tio års tid, till och med 2032. De består av två delar.
För att få skattelättnad på 3 750 USD måste en viss andel av vissa kritiska mineral i batterierna utvinnas eller bearbetas i USA, eller i ett land som USA har ett frihandelsavtal med, eller ha återvunnits i Nordamerika. Kravet är att 40 procent av metallerna ska klara kraven före 2024. Det ökar till 80 procent efter 2026. Mineralerna är bland annat aluminium, kobolt, litium, nickel och grafit. En detaljerad lista över metaller och årtal finns i referens [7].
För den andra skattelättnaden på 3 750 USD måste en viss andel av batterikomponenterna tillverkas eller monteras i Nordamerika. Det kravet är från 50 procent fram till 2024 och det ökar sedan upp till 100 procent efter 2028.
Ytterligare ett krav av stor betydelse är att den slutliga monteringen av ett fordon måste utföras i Nordamerika.
Vissa länder eller leverantörer kan komma att exkluderas
Från 2024 ges inte skattelättnad om komponenter i batteriet är tillverkade eller sammansatta av aktörer som betecknas som ”Foreign Entities of Concern” [8]. Begreppet innefattar organisationer och personer som av USA klassas utifrån terror, spionage, vapenexport, kärnvapenrelaterat och annat som anses skada nationell säkerhet. Från 2025 ges skatteavdraget inte heller om fordonet innehåller kritiska mineral som utvunnits, bearbetats eller återvunnits av ”Foreign Entities of Concern”. Källor nämner att Kina och Demokratiska Republiken Kongo troligen kommer räknas bland dessa aktörer.
Dyra modeller och höginkomsttagare exkluderas
Skattelättnad ges inte för personbilar med riktpris över 55 000 USD. Skattelättnad ges heller inte till skåpbilar, stadsjeepar och pickuper med ett riktpris över 80 000 USD.
Skattelättnad kommer inte utbetalas till höginkomsthushåll. Se referens [6] för inkomstgränser.
Restriktionerna minskar antalet modeller som kan få stöd
Idag anses 50 av 72 bilmodeller på USA-marknaden inte uppfylla kraven. Det är troligt att kraven kommer styra om sina leveranskedjor, men åndra sidan skärps kraven ytterligare om några år.
Även reglerna om ett högsta inköpspris kan begränsa antalet fordon som berättigar till skattelättnad. Medelpriset för en elbil i USA ligger på runt 60 000 USD, över den gräns på 55 000 USD som berättigar till skattelättnad.
Enligt en analys skulle reglerna kunna delas ut till enbart 11 000 nya elbilar under 2023 och 60 000 under 2024. Därefter ökar antalet.
Stöd till första köparen av begagnad elbil
Vid köp av begagnad bil kan köparen få skattelättnad på upp till antingen 4 000 USD eller 30 procent av försäljningspriset. Det gäller endast första ägarbyte och det finns restriktioner om närstående, bilens försäljningspris och köparens årsinkomst.
Stöd till kommersiella fordon och laddning
Skattelättnader på upp till 40 000 USD ges till kommersiella batteriel-fordon tyngre än cirka 6,3 ton (14 000 lbs), dock max 30 procent av inköpspris. Det finns också 30-procentiga bidrag för installation av laddare [9].
Stöd till producenter
Fram till 2030 ges stöd till inhemska batteritillverkare på 35 USD per kWh kapacitet att bygga celler och 10 USD per kWh batterikapacitet. Ett stöd ges också till tillverkare som använder kritiska mineral motsvarande tio procent av produktionskostnaden. Från 2030 till 2033 trappas dessa stöd ner med 25 procent-enheter årligen.
Det erbjuds lånegarantier för att anlägga nya bilfabriker för elbilar och att ställa om existerande anläggningar till att producera elbilar. Lånepaketet för att investera i elbilsfabriker är på 20 miljarder USD.
Effekter och reaktioner
De amerikanska reglerna påverkar många tunga aktörer. Här är några reaktioner.
Teslas, GM:s och Fords aktier ökade tio-tjugo procent när lagen antogs. Utöver inhemska biltillverkare kommer paketet även gynna amerikanska företag som satsar på vätgas till tunga fordon såsom Nikola, Plug Power och Cummins.
En analytiker anser att kraven kommer påskynda en övergång till LFP-batterier (litium-jon-fosfat). Om råmaterial från republiken Kongo inte godkänns, där merparten av kobolt utvinns idag, blir koboltfria LFP-batterier mer konkurrenskraftiga.
Den amerikanska branschorganisationen Alliance for automotive innovation samlar i stort sett alla biltillverkare på USA:s marknad. Deras VD John Bozzella stödjer målsättningen att styra leveranskedjorna bort från Kina och ”icke-allierade länder”. Men enligt honom exkluderas väldigt många existerande modeller från skattelättnad. Av 72 tillgängliga laddbara modeller idag berättigar endast trettio procent till stöd på 3 750 USD. Ingen modell kommer kunna få fullt stöd på 7 500 USD inom de närmaste åren. Branschorganisationen vill därför ha ett mer gradvis införande av kraven och att man utvidgar listan över accepterade länder till ”NATO members, Japan and others” [10].
Sydkoreanska Hyundai och Kia säljer näst flest elbilar i USA idag. Men de har ingen tillverkning i landet och utländskt tillverkade modeller ger ingen skatterabatt. Företagen hotar därför med legala åtgärder. Den sydkoreanske utrikesministern har tagit upp saken med sin amerikanske kollega [11].
EU har vänt sig till WTO och anser att reglerna strider mot internationella handelsavtal [11].
Den amerikanska biltillverkaren Ford har uttryckt farhågor för att inte hinna skala upp inhemsk tillverkning tillräckligt snabbt för att alla deras modeller ska berättiga till skatterabatt [11].
Egen kommentar
Det har blivit mer elektromobilitet och klimatomställning när Trump lämnade scenen.
Det nya paketet har stort fokus på subventioner.
Samtidigt är det slående hur de amerikanska stöden kopplas till inhemsk industripolitik och ekonomi. Även Kinas incitament har styrts mot inhemsk tillverkning, och EU har flera program för att stötta inhemsk utvinning, förädling och kompetensutveckling. Elektromobilitet börjar bli geopolitik i nivå med fossila resurser.
I Kalifornien finns separata program för elfordon. Vi återkommer till dem.
Referenser
[1] Wiki om Inflation reduction Act:
[2] Demokraternas hemsida om Inflation reduction act
[3] Global EV Outlook 2022. IEA 2022.
[5] Repeatproject.org om paketets klimatpåverkan
[6] DLA Pipers beskrivning av paketets regler
[7] Regler för kritiska metaller
[8] Vad är Foreign Entities of Concern
[9] Armi energikonsult om stöd till tunga fordon och laddning