Rättvis laddningsinfrastruktur – Sammanfattning av litteraturstudie

Rättvisa är ett komplicerat politiskt begrepp med många tolkningar. OmEV har problematiserat detta i ett tidigare nyhetsbrev genom exemplet hur en chokladkaka kan delas i en skolklass – vad som är rättvist är en tolkningsfråga [1]. Rättvisefrågan i förhållande till elektromobilitet (stöd till laddare, placering av publik laddning osv) har börjat debatterats i samhället. Hur rättvis politiken kring elektromobilitet är (eller upplevs) kan få betydande konsekvenser för bland annat acceptansen av olika styrmedel. Ett viktigt delområde är laddningsinfrastrukturen som i många länder är påverkad av olika styrmedel. Forskningen på rättvisa och elektromobilitet är dock ännu begränsad, ett smakprov med amerikanskt fokus sammanfattades i omEV i slutet av år 2021 [1].

I en ny vetenskaplig artikel ”Transport equity considerations in electric vehicle charging research: a scoping review” har två forskare genomfört en litteraturstudie över befintlig forskning som berör rättvisa och laddningsinfrastruktur [2]. Dagens nyhetsbrev sammanfattar artikeln.

Utilitaristisk analys dominerar laddningsinfrastrukturforskningen  

Relativt få artiklar inom elektromobilitetsområdet berör rättvisa för laddningsinfrastruktur. I artikeln refereras totalt 37 vetenskapliga artiklar som antingen implicit eller explicit analyserar rättvisa. Implicit analys kan exempelvis vara att olika fördelningseffekter mellan användargrupper och/eller områden diskuteras utan att författarna använder rättvisebegrepp. Huvuddelen av dessa studier har genomförts i Nordamerika, Europa eller Asien. Övriga världen är endast representerade av en studie från Latinamerika.

Det är viktigt att kunna särskilja på normativt eller deskriptivt angreppssätt när det kommer till analys av rättvisa. Normativ analys gör ställningstaganden kring önskvärda utfall, vilket inte görs i deskriptiv analys [2]. Ibland görs normativa analyser utan större eftertanke kring alternativen. Ett exempel är att en stor majoritet av studier (ofta modelleringar) som undersöker vart laddare bör placeras utgår utifrån ett utilitaristiskt förhållningssätt, vilket ofta är modeller som maximerar den totala samhällsnyttan [2]. Exempelvis för att maximera den totala försäljningen av laddbara bilar eller möjlig miljönytta. Vilket enligt författarna av litteraturstudien riskerar att både förenkla verkligheten och leda till bristande kunskaper rörande rättvisa och sociala konsekvenser av elektromobilitet. En likande brist på forskning finns även för geografisk tillgänglighet av laddningsinfrastruktur enligt författarna [2].

Normativa ställningstaganden för rättvis laddning

Förutom utilitaristiska analyser av laddning berörs även ”enkel rättvisa” i några av de inkluderade studierna. ”Enkel rättvisa” förespråkar att det ska finnas liknande tillgång till transportresurser per capita [2]. Exempel: Har ett område med 100 invånare två publika laddningspunkter så bör ett annat område med 100 invånare också ha lika många. Studier med det förhållningssättet har därför föreslagit att laddningsinfrastruktur bör subventioneras i låginkomstområden för att de ska kunna hålla jämna steg med samhället i stort [2].

Det finns en flora av andra normativa förhållningssätt till rättvisa. En studie från Irland argumenterar för att prioritera laddning för höginkomsttagare och i stället subventionera kollektivtrafik och annan mobilitet för låginkomsttagare [2]. En studie har utvecklat en ”sufficientarian” modell. Förenklat innebär denna typ av rättvisa att alla ska få tillräckligt resurser för att möta sina behov, snarare än att maximera den totala samhällsnyttan [3]. I detta fall görs en analys av vart publik laddningsinfrastruktur ska placeras för att ge tillräcklig tillgång till laddning givet dagens körmönster [2].

Problem med att inte inkludera rättviseaspekter

Flertalet vetenskapliga artiklar har undersökt relationen mellan socio-ekonomiska variabler och laddning, exempelvis genom regressionsanalys. Resultaten pekar på att rikare hushåll har större andel laddbara bilar, men även att de ofta har möjlighet till hemmaladdning [2]. Författarna anser att det finns risker med att förlita sig endast på socio-ekonomiska variabler. Laddning är ett komplext system där fler perspektiv behöver få utrymme, exempelvis genom tvärvetenskapliga metoder [2]. Att fler perspektiv beaktas är viktigt då forskningen ofta är underlag till politiken för vart framtida laddningsinfrastruktur ska placeras [2]. En viktig prioritering är om den ska byggas ut nära dagens användare eller om andra potentiella användargrupper istället ska prioriteras? [2].

Det finns fler områden där rättvisefrågor har applicerats men där det även behövs mer forskning. Ett exempel är stöd för installation av hemmaladdning vilket troligen har störst betydelse för låginkomsttagare men i realiteten är det ofta höginkomsttagare utan egentligt behov av stödet som drar nytta av det [2]. Ytterligare exempel är hur städer tenderar att placera publik laddningsinfrastruktur utifrån områdens socio-ekonomiska förhållande, ofta med höginkomstområden prioriterade. Författarna menar att en av de viktigaste frågorna när världen nu övergår till elektromobilitet är huruvida det kommer finns laddningsinfrastruktur för att alla ska kunna erhålla de ekonomiska och miljömässiga (ink lokal luftkvalitet) fördelarna av elektromobilitet? Eller kommer vissa grupper att lämnas i sticket?

Egen kommentar

Författarna till litteraturstudien anser att aspekter kring rättvisa och laddningsinfrastruktur är förbisedda och att det kan få negativa konsekvenser. Jag har en del erfarenhet inom området och är benägen att hålla med – vissa samhällsgrupper och områden riskerar att släpa efter i omställningen. Kanske med politiskt motstånd som konsekvens. Hur utbyggnaden av laddningsinfrastrukturen sker spelar troligen en nyckelroll.

Det kommer säkerligen komma fler studier som undersöker rättviseaspekten för elektromobilitet utifrån olika ismer. Vi fortsätter att följa området.

Referenser

[1] omEV. 2021. länk 

[2] Carlton, Gregory, and Selima Sultana. ”Transport equity considerations in electric vehicle charging research: a scoping review.” Transport Reviews (2022): 1-26. länk

[3] Routledge Encyclopedia of Philosophy. 2022. länk