Metallbehov för Europas klimatmål

Creative commons license

EU har hårda klimatmål. För att nå målen behövs snabbt mycket elfordon, batterier, solceller, elektrolysörer, vindkraft, elnät, kärnkraft och elmaskiner.

Ett alternativ är köpa allt från andra. Ett annat är att bygga och sälja produkterna själv. EU vill vara en säljande region. För att kunna bygga behövs tillgång till metaller.

En ny studie kvantifierar hur mycket metaller som behövs fram till 2050 för att EU ska kunna realisera sina klimatmål, men också öka sin självförsörjning [1-4].  Studien är gjord av det belgiska universitet KU Leuven på uppdrag av Eurometaux, som är metallbranschens europeiska intresseorganisation. KU Leuven är helt ansvarig för metodval och resultat av studien. Rekommenderad speciellt att ni bläddrar igenom presentationsmaterialet från releasedagen om ni vill få en snabb överblick [4].

Europa kommer behöva 35 gånger mer litium och 7 till 26 gånger mer sällsynta jordartsmetaller årligen 2050 i jämförelse med dagens situation. Det kommer också behövas mer aluminium (30% mer), mer koppar (35% mer) och mer nickel (100% mer) och mer kobolt (330% mer) årligen.

Återvinning är den viktigaste källan till metaller efter 2035
Ett viktigt resultat från studien att den viktigaste källan till metaller kommer långsiktigt vara återvinning. De uppskattar att 40 till 75% kan komma från återvunna metaller 2050. Rekommendationer från rapporten är dock att Europa måste investera i och ta bort flaskhalsar för återvinning om det ska nås.

En stor fördel med mer återvinning är att det blir lägre utsläpp av växthusgaser att ta fram återvunna metaller än att bryta nya metaller.

Fram till 2035 behövs mer europeiska gruvor och smältverk, samt hållbar import
Produkter som till exempel elbilar används under uppåt 15 år. Det är först då många metaller kan återvinnas. Många anser att det behövs en mycket snabb tillväxt av till exempel elfordon, solceller, elnät för att klimatmål ska nås. Det innebär att den största källan till metaller måste komma från gruvor innan det blir stora mängder tillgängliga från produkter som ska skrotas.

Det behövs därför nya gruvor i Europa, mer smältverk i Europa, men också att europeiska företag säkrar kontrakt på metaller från andra delar av världen. Det finns inte en metall där Europa kan bli helt självförsörjande på till 2030 även om många av de gruvprojekt som planeras blir av. Studien rekommenderar att Europa tydligt ställer hållbarhetskrav på de metaller som de importerar.

Svårt att få tillstånd för nya gruvor i Europa
Det tar tid att få i gång gruvor. Om mer tillgång på metaller från europeiska gruvor ska vara på plats 2030, så måste flera av de planerade nya gruvorna få tillstånd inom de närmsta två åren.

Studien visar att 5–55% av Europas behov 2030 av metaller kan komma från europeiska gruvor. Speciellt för litium och sällsynta jordartsmetaller finns god potential. De flesta projekten som planeras har dock svårt att få tillstånd och det finns ofta lokalt motstånd mot nya gruvor.

Det behövs inte bara gruvor utan också nya smältverk och återvinningsanläggningar. Ett riskmoment framåt är de höga energipriserna i Europa som till exempel har gjort att mer än hälften av de europeiska aluminiumsmältverken tillfälligt har stängt ner.

Studien varnar för risker kring tillgång på metaller fram 2030
Om inte åtgärder genomförs i Europa så finns en stor risk att tillgång på metallerna litium, kobolt, nickel, sällsynta jordartsmetaller och koppar kan vara hinder fram till 2030 för att Europa ska nå sina klimatmål tillsammans med sina produktionsmål.

Studiens författare varnar Europa om inte beslut och strategier tas snabbt för att säkra tillgång på de här metallerna, så finns en stor risk att Europa måste köpa metaller från icke-hållbara leverantörer.

Författarna undrar också varför Europa inte gjort som Kina och investerat direkt i gruvor i andra världsdelar. Om de gjort det skulle de kunnat infört lämpliga hållbarhetskrav.

Mängder av metaller som behövs i Europa 2050 för de gröna teknologierna
Studien har sammanfattat vilka mängder som behövs årligen 2050:

  • 4,5 miljoner ton aluminium (33% mer än dagens behov)
  • 1,5 miljoner ton koppar (35%)
  • 800 000 ton litium (3,500%)
  • 400 000 ton nickel (100%)
  • 300 000 ton zink (10-15%)
  • 200 000 ton kisel (45%)
  • 60 000 ton kobolt (330%)
  • and 3 000 tonnes av sällsynta jordartsmetaller (700-2,600%)

Egna kommentarer
Det finns mycket siffror och analyser av de olika metaller i den stora rapporten [3]. En viktig slutsats är att elfordon, batterier och elmaskiner driver efterfrågan på många metaller.

Författarna har gjort uppskattningar på till exempel teknikutvecklingen av batterier, men de har inte varit så radikala på vad som kan hända till 2050.

De nämner kort betydelsen av nya beteenden, som till exempel nytt brukande av fordon, men gör ingen analys av möjliga konsekvenser.

Återvinning är bra, men det är viktigt men det är viktigt att komma ihåg att det inte kommer räcka under lång tid för att få tillgång på metaller om vi vill ha en snabb ökning av försäljningen av elbilar och batterier.

Vi kommer skriva mer om trender och strategier inom metaller för elfordon, batterier och elmaskiner snart.

[1] Study quantifies metal supplies needed to reach EU’s climate neutrality goal. Eurukalert. 25 april 2022.

[2] Metals for Clean Energy: Pathways to solving Europe’s raw materials challenge. POLICYMAKER SUMMARY. This report has been written by KU Leuven and commissioned by Eurometaux. 2022.

[3] Metals for Clean Energy: Pathways to solving Europe’s raw materials challenge. Full report.This report has been written by KU Leuven and commissioned by Eurometaux. 2022

[4] Metals for Clean Energy: Pathways to solving Europe’s raw materials challenge. Study Presentation, This report has been written by KU Leuven and commissioned by Eurometaux. 2022