Global övergång till eldrift och möjligheter att nå 1,5-gradersmålet

International Council on Clean Transportation (ICCT) gör analyser om fordonsmarknader och miljö. Deras underlag används av tillsynsmyndigheter och lagstiftare. Idag berättar vi om deras rapport om övergången till eldrift i global vägtrafik. ICCT har tagit fram tre scenarier för elektrifiering och beräknat utsläppen av växthusgaser.

ICCT:s studie [1] omfattar personbilar, lätta lastbilar, bussar och tunga lastbilar. Utvecklingen beskrivs i enskilda länder, i några regioner samt uppdelat i utvecklade ekonomier och utvecklingsekonomier.

Man tittar särskilt på länder som ingår i initiativet Zero Emission Vehicles Transition Council (ZEVTC). Medlemmar är Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Spanien, Italien, Kanada, USA med Kalifornien separat, Mexiko, Indien, Japan och Sydkorea. EU är observatör. ZEVTC-länderna och Kina tillsammans står idag för hälften av världens fordonsförsäljning och 63 procent av registreringen av nollutsläppsfordonen.

Beräknar utvecklingen av global fordonsmarknad

Beräkningarna av fordonsflottan har gjorts med en modell som ICCT utvecklat. Den kombinerar historiska data med uppgifter om politiska beslut som påverkar fordonsförsäljningen nationellt och internationellt samt förutsägelser om marknadsutveckling. Man har beräknat andelen nollutsläppsfordon år 2030, 2040 och 2050. Man har kalibrerat mot underlag från IEA, EU-kommissionen och amerikanska myndigheter.

Beräkning av koldioxidutsläpp

Modellen beräknar utsläpp av koldioxid från vägfordon för alla länder till 2050. Utsläppen av växthusgaser beräknas från fordon med förbränningsmotor samt från produktion av den el som används till framdrift av elfordon.

Däremot ingår inte koldioxidutsläppen som uppstår vid tillverkning, återvinning och skrotning av fordon och batterier. Klimatpåverkan från anläggning och drift av infrastruktur ingår heller inte.

Med hittills fattade beslut ökar koldioxidutsläppen en tredjedel till 2050

ICCT:s första scenario, basscenariot, utgår från hittills fattade beslut. Beräkningar av utsläpp från elproduktion baseras på organisationen IEA:s Stated Policy Scenario. Där finns bedömningar av utsläpp från energisektorn med hittills fattade beslut och politik på energiområdet [2].

Enligt basscenariot kommer andelen nyregistrerade nollutsläppsfordon i ZEVTC-länderna och Kina år 2030 ha ökat till 30 procent av personbilar, 20 procent lätta lastbilar, 8 procent bussar och 5 procent tunga lastbilar. Till år 2050 har andelen nyregistrerade nollfordon i dessa länder nått ungefär 30 procent av personbilar och lätta lastbilar, 50 procent av bussar och 20 procent av tunga lastbilar.

I resten av världen bedöms andelen nollutsläppsfordon av nyregistreringen år 2050 med dagens politik bli tydligt lägre: 20 procent personbilar och lätta lastbilar, 40 procent bussar och 8 procent tunga lastbilar.

Koldioxidutsläppen från vägtrafik i basscenariot ökar med 32 procent till år 2050 jämfört med 2020.

Med aviserade åtgärder begränsas ökningen till 14 procent år 2050

Ett andra scenario utgår från basscenariot. Men här har man adderat de politiska ambitioner för elfordon som är uttalade av ZEVTC-länder (se ovan) och Kina fram till i augusti 2021. Det handlar om ambitioner och åtaganden som inte är beslutade, men som författarna tror kommer att genomföras.

Om de aviserade åtgärderna genomförs så beräknas andelen registrerade nollutsläppsfordon i ZEVTC-länderna år 2030 öka till ungefär 45 procent av personbilar, 35 procent lätta lastbilar, 20 procent bussar och 10 procent tunga lastbilar. Till år 2050 skulle andelen öka till 75 procent av bilar och lätta lastbilar, 40 procent bussar och 20 procent lastbilar.

Om även Kina inför sina aviserade åtgärder blir andelen registrerade nollutsläppslastbilar år 2030 ungefär lika hög i Kina som i ZEVTC-länderna. Personbilarnas andel blir lägre medan bussarnas andel blir högre.

Växthusgasutsläppen globalt från vägtrafik bedöms i detta scenario öka med 14 procent till 2050. Redan aviserade åtgärder från dessa länder kommer alltså kunna begränsa utsläppsökningen till 2050 från 36 procent enligt basscenariot ovan till 14 procent.

Global elfordonssatsning minskar utsläppen drygt 70 procent till 2050

Slutligen har ICCT tagit fram ett ambitiöst scenario.  Hela världen ställer om till en ambitiös politik för nollfordon och klimat. Man simulerar en mycket snabb, men enligt författarna möjlig, introduktion av nollutsläppsfordon. Beräkningen av växthusgaser från elproduktion baseras i detta scenario på IEA:s Sustainable Development Scenario. Där beskrivs en situation där energisektorn ställs om globalt så att växthusgasutsläppen minskar i enlighet med Parisavtalets överenskommelse om att begränsa temperaturökningen påtagligt under två grader [3].

I sitt ambitiösa scenario beräknar ICCT att andelen nollfordon globalt till år 2030 skulle kunna utgöra ungefär 60 procent bland nyregistrerade personbilar, lätta lastbilar och bussar medan lastbilarna kan uppgå till ungefär 25 procent. År 2050 kan samtliga nyregistrerade vägfordon vara elektrifierade.

Med en sådan politik, i kombination med en parallell omställning av energisektorn, skulle utsläppen av fossilt koldioxid från vägtrafik kunna minska med ungefär 70 procent jämfört med dagens nivåer. Det vore i linje med FN:s klimatpanels tidigare mål om att begränsa uppvärmningen med 2 grader.

Elektrifiering räcker inte för att nå 1,5-gradersmålet

Däremot är åtgärderna i det ambitiösa scenariot inte tillräckliga för att vägtrafiken ska bidra proportionerligt till att nå 1,5-gradersmålet. År 2020 stod vägfordon för 21 procent av de antropogena utsläppen av koldioxid. ICCT har antagit att vägtrafiksektorn inte ska öka sin andel av utsläppen till 2050. Man har beräknat den koldioxidbudget som då är tillgänglig till vägtrafik för att nå 1,5-gradersmålet med 67 procents sannolikhet. Även denna mest ambitiösa elektrifiering ger långt högre utsläpp av koldioxid än vad som är möjligt om vi ska nå det målet.

Utredarnas rekommendationer

Författarna summerar med att politiken i utvecklade ekonomier bör utformas så att minst 90 procent av nyregistreringen år 2030 i dessa länder är nollutsläppsfordon bland bilar, lätta lastbilar och bussar. För  tunga lastbilar bör målet vara tre fjärdedelar av nyregistreringen år 2030. I utvecklingsekonomierna bör man nå 90 procent nyregistrerade nollutsläppsfordon senast 2040. Det krävs om vägtrafiken ska bidra proportionerligt för att bromsa global temperaturökning till 2 grader.

För att ha en rimlig chans att nå 1,5-gradersmålet behöver en 100-procentig andel uppnås globalt så snart det är möjligt. Styrningen av nyregistrering behöver kompletteras med åtgärder för befintlig flotta och drivmedel, åtgärder som dämpar ökningen av trafikarbetet och en högre andel klimatsmarta och transporteffektiva transportslag.

Egna kommentarer

Prognoser är svåra. Hur vet man något om utvecklingen flera decennier framåt? Författarna har försökt kalibrera mot andra prognoser, men osäkerheten ökar obönhörligt ju längre in i framtiden man spår. Men studien ger ändå inblick i möjliga framtider och betydelsen av styrmedel.

Det är inte tydligt hur man har räknat på växthusgasutsläpp från drivmedel till förbränningsmotorfordon. Jag tror att man har utgått från dagens fossila drivmedel med viss inblandning av bioråvara.

Snarare än att fundera över osäkerheter om framtiden kan studien användas till att reflektera över klimatnyttan av ett skifte mot eldrift. Enligt ICCT kan den hittills beslutade politiken för ökad elektrifiering inte ens kompensera för det ständigt ökande trafikarbetet. Det belyser behovet av en mer ambitiös politisk styrning mot el, men också fokus på transporteffektiva lösningar.  Studien belyser också behovet av politik som styr om elproduktionen till förnybarhet. Endast elfordon ger begränsad effekt.

ZEVTC är en handfull länder i västra Europa samt USA, Japan, Kina, Indien, Mexiko och Sydkorea som tycks få stor betydelse för nollutsläppsfordon. Intressant var ICCT:s summering av de åtgärder som diskuteras i dessa länder. Redan dessa åtaganden, om de införs, kommer öka andelen registrerade nollutsläppsfordon påtagligt till 2030.

Källor

[1] Emissions reduction benefits of a faster, global transition to zero-emission vehicles. ICCT Working Paper 2022-15. https://theicct.org/publication/zevs-global-transition-benefits-mar22/

[2] IEA:s Stated Policy Scenario https://www.iea.org/reports/world-energy-model/stated-policies-scenario-steps

[3] IEA:s Sustainable Development Scenario https://www.iea.org/reports/world-energy-model/sustainable-development-scenario-sds