Status EU-lagar: Batteriförordningen, uppdaterad CO2 emission standard för personbilar och AFIR

Under 2022 kommer många EU-lagar bli beslutade med stor betydelse för utvecklingen av elfordon.

Dagens nyhetsbrev är en överblick av några av de viktigaste EU-lagarna och var de är någonstans i processen hur en EU-lag blir till [1].

Hur blir en lag till i EU och några olika typer av EU-lagar

Först en kort version av hur lagprocessen i EU går till. Tre av EU:s institutioner är inblandade när en EU-lag stiftas. De är EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet [1].

Det är enbart EU-kommissionen som kan ge förslag för en ny EU-lag. Både ministerrådet och Europaparlamentet bearbetar sedan förslaget i en längre process. För att en EU-lag ska gälla måste både ministerrådet och Europaparlamentet godkänna kompromissen mellan de tre institutionernas positioner [1].

Det finns olika EU-lagar. En del är bindande för medlemsländerna och en del är endast rådgivande. Två typer av EU-lagar är förordningar och direktiv.

En förordning börjar gälla direkt när beslut har fattats på EU-nivån. En förordning är också bindande för alla medlemsländerna och lagstiftningen ser ut exakt lika i alla länder.

Ett direktiv är svagare. Den sätter mer upp mål som alla medlemsländerna måste uppnå, men hur de ska göra det bestämmer medlemsländerna själva i sin lagstiftning. Medlemsländerna har ofta två år på sig att genomföra ett direktiv.

Den politiska situationen i EU ökar hastigheten i grön inriktning

Det finns en politisk inriktning inom EU-systemet, som vi får ta med oss när vi ska förstå vad som håller på att hända.

Den första faktorn är givetvis kriget i Ukraina. Många av de politiska ledarna i EU vill minska sitt beroende av energi från Ryssland. Två viktiga åtgärder är att minska inköpen av naturgas och olja från Ryssland.

Den andra faktorn är styrmedel för återhämtning efter nedstängning på grund av coronaviruset. EU har bestämt att de ska vara med att finansiera och investera för att medlemsländerna snabbt ska komma i gång. En stor del av medlen ska gå till grön återhämtning.

Den tredje faktorn är EU:s medlemsländers konkurrenskraft när omställningen till elektrifierade transporter sker.

Den fjärde faktorn är att EU har ökat sina ambitioner för att snabbare minska växthusgaserna. EU-kommissionen la ett stort klimatpaket, som heter Fit for 55. Många av EU-lagarna som är på gång är en del paketet.

Den femte faktor är att den gröna omställningen ska ske rättvist.

Samt det sjätte faktorn är att det är viktigt att behålla och ta fram nya arbetstillfällen i EU.

Batteriförordningen – alla är redo att förhandla
Den föreslagna batteriförordningen är tänkt att ersätta EU:s nuvarande batteridirektiv.

Förslaget för ny batteriförordning är intressant för att den är ny i sitt slag genom att den reglerar hela livscykeln, från hållbar utvinning av råvaror till avfallshantering. Det finns möjligheter att EU kommer göra så här med andra produktkategorier också.

Förordningen rör bland annat ökad återvinning och minskad klimatpåverkan av batteriproduktion. Den ska också försöka säkerställa att de batterierna som används i EU är säkra och hållbara. Industrin kommer vara ansvarig för att utvinning av material sker på ett socialt hållbart sätt. Det finns mycket detaljer i förslaget, som vi kommer återkomma till.

EU-kommission la sitt förslag på batteriförordning i slutet av december 2020 [3].

Europaparlamentet röstade om sitt förslag på ändringar i batteriförordningsförslaget den 10 mars. De röstade för och är nu redo att förhandla [4]. De ökade bland annat kraven på återvinningsgrad. Från 2026 måste minst 90% av nickel, koppar och kobolt och 70% av litiumet återvinnas [5].

Igår (17 mars) hade miljöministrarna i EU ett möte där de bland annat diskuterade batteriförordning [6,7]. De antog en allmän inriktning om förslaget till en ny batteriförordning och är nu redo att börja förhandla med Europaparlamentet [8].

Inga nya förbränningsmotorbilar 2035 i EU?

2019 stiftades en EU-förordningen om krav på minskning av gram koldioxid per kilometer för både personbilar och lätta lastbilar.

Det nuvarande kravet är en reduktion på 15 procent till 2025 och 37,5 procent till 2030 för personbilar. Kravet är baserat på utsläpp från avgasröret, så det spelar ingen roll om personbilen använder biobränsle eller elektrobränsle som innehåller kol.

2021 la EU-kommissionen ett förslag för att uppdatera förordningen [9,10].

De nya kraven är en reduktion på 55 procent till 2030 och 100 procent till 2035. Det innebär att om den här förordningen röstas igenom så kommer det i princip enbart att vara tillåtet att sälja batterielbilar och bränslecellsbilar i alla EU:s medlemsländer 2035.

Jan Huitema är parlamentsledamoten som tar fram Europaparlamentets första förslag på ändringar av kommissionens förslag. Huitema kom med sitt förslag december 2021 [11].

Huitema stödjer EU-kommissionens förslag, men han har också lagt till delar. Han vill ha ett mål för 2027 också. Men också höja kravet från 55 procent till 75 procents reduktion till 2030 [11].

Frågan är dock hur medlemsländerna kommer ställa sig till förslaget. Historiskt har Tyskland varit tveksamma till för hårda krav, men det är nya tider. Tysklands miljöminister Steffi Lemke sa igår till Politico att Tyskland kommer stödja kravet 100 procents reduktion till 2035 och därför i princip förbjuda förbränningsmotorbilar som kör på något sorts bränsle som innehåller kol. Tyskland vill inte att elektrofuels ska kunna användas som alternativ för att nå noll [12].

Krav på vätgas- och laddinfrastrutur 

2014 stiftas ett direktiv om alternativ infrastruktur [13].

2021 la EU-kommissionen ett förslag på en förordning som ska ersätta direktivet [14].

Förslaget innebär i princip att medlemsländerna får krav på sig att se till att en viss mängd publika laddpunkter och vätgasstationer ska byggas. Det finns också krav på hur betalning ska kunna ske, samt också tekniska krav på infrastrukturen. Vi lovar att återkomma om detaljerna i förslaget längre fram. En skillnad från direktivet är att det finns tydligare krav på infrastruktur för lastbilar.

EU-parlamentets rapportör för EU-förslaget är Ismail Ertug. Han la sitt förslag den 18 februari [15].

Hans förslag innehåller flera ökade krav. Han vill ha flera laddpunkter och vätgasstationer för tunga fordon. Han är också tydligare med att han vill ha krav att alla publika laddare ska ha teknik som möjliggör smart laddning.

Det finns dock tydliga signaler att flera medlemsländerna vill minska kraven, som till exempel att fördröja när kraven ska vara uppfyllda, hur mycket effekt som ska finnas vid varje laddstation och öka det maximala avståndet mellan laddpunkter [16].

Det finns också flera andra EU-lagar som är intressanta för utvecklingen som till exempel:

• Ett europeiskt utsläppshandelssystem för transporter. Om ni är intresserade av den frågan så ska ESO ha ett seminarium torsdag 24 mars 10.00-12.00 om utsläppshandeln.
• Taxonomin om investeringar. Lawmakers urge Brussels to ditch green label for gas in EU taxonomy.
• EU-kommissionen ska göra en utvärdering av CO2 kraven för lastbilar i år och ge förslag på krav för 2035 och 2040.
• Eurovignette [18] som delvis handlar om möjligheten för medlemsländerna att införa kilometerskatt som kan variera beroende på hur grönt bränslet är.
• Uppdateringen av Energy performance of buildings directive

Egna kommentarer 

Vi ska försöka följa och analysera de här lagförslagen mer i detalj längre fram. De kommer ha betydelse för utvecklingen i Europa och Sverige.

Referenser

[1] EN EU-LAG BLIR TILL. EU-länderna påverkar lagstiftningen. länk

[2] EU:S LAGAR OCH REGLER EU-lag går före svensk lag. länk

[3] 2020/0353(COD) Batteries and waste batteries. European Parliament Legislative Observatory. Länk

[4] New rules on batteries: MEPs want more environmental and social ambition. 10 mars. Länk

[5] MEPs back new human rights and green rules for batteries. Transport & Environment. 10 mars. länk

[6] EU:s klimatpaket Fit for 55 och batterier på miljöministrarnas möte. 16 mars. Länk

[7] Ny batterilagstiftning i fokus när EU:s miljöministrar möts. Miljödepartement. 17 mars. Länk

[8] Sustainable batteries: member states ready to start negotiations with Parliament.  17 mars 2022. länk

[9] 2021/0197(COD) CO2 emission standards for cars and vans. European Parliament Legislative Observatory. Länk

[10] ACEA. ACEA Position Paper Proposal for the revision of the CO2 targets for cars and vans. November 2021. länk

[11] EU Should Raise Car Emission-Cutting Targets, Key Lawmaker Says. Bloomberg. Länk

[12] Germany backs phasing out combustion engine cars by 2035. 16 mars 2022. Länk

[13] Deployment of alternative fuels infrastructure. European Parliament Legislative Observatory. länk

[14] Directive 2014/94/EU of the European Parliament and of the Council of 22 October 2014 on the deployment of alternative fuels infrastructure Text with EEA relevance. Länk

[15] DRAFT REPORT on the proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council Deployment of alternative fuels infrastructure, and repealing Directive 2014/94/EU of the European Parliament and of the Council(COM(2021)0559 – C9-0331/2021 – 2021/0223(COD))Committee on Transport and Tourism. Rapporteur: Ismail Ertug. länk

[16] AFIR: proposal for charging and refuelling points already lacks ambition, but risks being further watered down. ACEA. länk

[17] The 10 points for success of the new Alternative Fuels Infrastructure Regulation (AFIR). Plattform Electromobility. länk[18] Why the Eurovignette is key to decarbonising road freight transport in Europe. ACEA. länk

[18] Why the Eurovignette is key to decarbonising road freight transport in Europe. ACEA. länk