Arbetsmarknaden för batterikunniga

I takt med att företag etablerar nya batterifabriker ökar kompetensbehovet och behovet av personal. Den planerade cellproduktionen i Europa tros år 2030 skapa 250 arbetstillfällen per GWh, men totalt längs hela värdekedjan tros 3800 jobb per GWh genereras. [1]

I en serie nyhetsbrev rapporterade omEV om den planerade cellproduktionen inom EU och att över 1 TWh finns i planerna. EU-kommissionen har uppskattat att upp åt fyra miljoner nya arbetstillfällen kommer skapas fram till 2025 och att 160.00 personer per år behöver utbildas [2].

omEV summerar några analyser av arbetsmarknaden för batterirelaterade jobb ser ut och kompetensbehov, men även hur olika utbildningsinitiativ ser ut. Vi börjar med arbetsmarknaden

250 direkta arbetstillfällen per GWh 2030

Global Economic Forum har vridit och vänt på siffrorna och kommit fram till att globalt sett kommer tio miljoner människor ha batterirelaterade arbeten längs hela värdekedjan: från gruvbrytning till återvinning och återanvändning [3]. Grovt sett betyder detta ca. 3800 arbetstillfällen per GWh år 2030 [1].

Inom Europa kommer batteritillverkning (från material till färdigt pack) troligtvis generera över 250.000 arbetstillfällen år 2030, vilket grovt räknat blir ca. 250 arbetstillfällen per tillverkad GWh av celler (se tidigare sammanställning från omEV om cellproduktion inom Europa). Motsvarande siffra 2020 är ca. 420 arbetstillfällen per GWh. Av dessa arbetstillfällen är ca. 20 procent kopplade till själva cellproduktionen, resten från gruva till färdiga material som kan användas i cellproduktionen.

Enbart inom cellproduktionen kommer det genereras 90-180 direkta och 350-1400 arbetstillfällen per tillverkad GWh för en fabrik med en produktionskapacitet på 32 GWh/år, allt enligt en studie av EiT Raw Materials och Fraunhofer [1]. Givetvis har storleken på cellfabriken betydelse och enligt författarna skulle en fabrik på <1000 GWh generera 40-90 direkta och 400 indirekta arbetstillfällen per GWh.

Om vi bryter ner antalet arbetstillfällen (år 2030) för olika delar av cellproduktionen visar det sig att det är elektrodtillverkningen som är mest krävande i antalet personer (40 procent av personalstyrkan), följt av cellsammansättningen (30 procent av personalstyrkan). Slutsteget för celltillverkningen inklusive formeringsstegen blir mer och mer automatiserade och kräver 20 procent av personalen, resterande 10 procent av personalen behövs inom kvalitetsstyrning längs hela cellproduktionen. [1]

Kompetensområden längs värdekedjan material till pack

CIC Energygune har sammanfattat kompetensbehovet i fem grupper: 1) batterikoncept inkl. vetenskaplig utvärdering av koncept och material, 2) processoptimering och digitalisering, 3) integration och applikation, 4) miljö och socialt ansvar, och 5) ledarskap. [4]

Ibland låter det i debatten att det enbart är kemister som behövs, men det är en rad olika kompetenser som behövs längs värdekedjan för cellproduktion. För konceptutveckling, celldesign och materialtillverkning är basen dock kemister: elektrokemister, oorganiska kemister och materialkemister, men även kemiska processingenjörer är viktiga. Ju längre upp i värdekedjan desto viktigare blir produktionskunskap, modellering och simulering, datavetenskap, testning, mekanik, elektrovetenskap, samt termo- och flödesdynamik. I ett vidare perspektiv finns behöv av automationskunskap och elsäkerhet, men även logistik på olika nivåer.

Kompetensbrist i Sydkorea – 3000 forskare och specialister saknas

Enligt Korea Battery Industry Association fattas det just nu runt 3000 batterispecialister för att LG Energy Solution, Samsung och SK Innovation ska kunna hålla kvar konkurrenskraften. Löneläget för en batterispecialist (doktor eller mer) i Sydkorea tjänar ca 85 kUSD/år och en civilingenjör tjänar efter några års erfarenhet närmare 70 kUSD/år, vilket är drygt dubbelt så mycket som medelinkomsten i Sydkorea. Reuters analys är att kompetensbristen i landet beror främst på att många välutbildade flyttar till USA och/eller Europa för att tjäna betydligt mer. [5]

Snabbt lönelyft i Kina: byt jobb! – utländska aktörer attraherar lönemässigt

I Kina är det en gynnsam arbetsmarknad för batterispecialister och andra som jobbar med cell- och batteriproduktion. Generellt kan sägas att ju större företag desto färre vakanta positioner. Samma gäller för löneläget: CATL betalar ungefär dubbelt så mycket som Gotion. Och med längre erfarenhet finns potential att höja lönen rejält genom att byta jobb/arbetsgivare. Nyexaminerade batterispecialister (doktorer) med tjänst ’director’ tjänar motsvarande ca. 950 kSEK/år, vilket är ca. 12 procent mer än en med masterutbildning. Efter mer än tio års erfarenhet är löneläget ca. 50 procent högre. Utländska bolag betalar motsvarande ca. 900 kSEK/år för en ’director’, vilket är 40-50 procent mer jämfört med ett statligt ägt batteriföretag. Motsvarande siffror för ett JV är ca. 790 kSEK/år, eller 25 procent mer än för ett statligt bolag. [6]

Egna kommentarer

Att det kommer behövas personal, och framför allt utbildad personal är det ingen tvekan om. Antalet direkta och indirekta arbetstillfällen är intressant och det ska bli intressant att följa vad som händer i Europa när fler och fler fabriker står klara. I den rapport från EiT Raw Materials och Fraunhofer [1] har de två storlekar på cellfabriker i underlaget för att räkna ut hur många arbetstillfällen som skapas per GWh: liten på 50 GWh och stor på 1000 GWh. För mig låter det som att de fått en nolla för mycket i det senare… för jag tror det bara är Tesla som pratar om TWh-kapacitet i en fabrik. Om det stämmer, borde de haft några fler storlekar på fabrikerna så att det lättare går att följa.

En aspekt av arbetstillfällen som vi inte belyst är det som krävs för att bygga själva fabrikerna.

Förutom närheten till europeiska OEM:er är kanske sydkoreanska och kinesiska satsningar i Europa ett sätt att säkerställa kompetens när den inhemska inte räcker till?

Med så många arbetstillfällen framöver gäller det att inte fokusera på en kategori av kunskap, men även viktigt att förstå vem längs näringskedjan som man pratar med – inte alltid att forskaren eller kvalitetsgranskaren har svaret på din fråga.

Imorgon fortsätter vi med utbildningsinsatser som sker på olika håll för att möta kompetensbehovet.

[1] Future Expert Needs in the Battery Sector (länk)

[2] Batteries Europe – Education and skills position paper (länk)

[3] A Vision for a Sustainable Battery Value Chain in 2030: Unlocking the Full Potential to Power Sustainable Development and Climate Change Mitigation (länk)

[4] Which jobs and profiles will demand the future battery industry? (länk)

[5] Battery giants face skills gap that could jam electric highway (länk)

[6] The Battery Report 2021. Volta Foundation & Intercalation, 8 January 2022 (länk)