Ryssland och kritiska metaller för laddbara fordon

Kriget i Ukraina innebär fruktansvärt mänskligt lidande och stora ekonomiska konsekvenser. Sanktioner och andra handelsbegränsningar har införts mot Ryssland. Västvärldens stora beroende av fossila bränslen från Ryssland har fått stor uppmärksamhet. Som vi tidigare har skrivit om, utgör inkomster från fossila bränslen som olja och naturgas en stor del av den ryska ekonomin [1].

OmEV:s fokus är att göra omvärldsbevakning av främst elektrifierade fordon och system. Inte om krig och politik. Den globala påverkan av kriget i Ukraina är dock omöjligt att bortse ifrån, en påverkan som även sträcker sig till vårt bevakningsområde. Direkta konsekvenser inkluderar störningar i leveranser av fordonskomponenter från västra Ukraina. Vilket har lett till att VW har stoppat produktionen i två av sina fabriker. Stoppet påverkar flera BEV-modeller som byggs på VW MEB-plattform [2].

Vidare har den geopolitiska krisen mellan Ryssland och västvärlden lett till en intensifierad debatt om att minska användningen av fossila bränslen [3] [4]. EU förväntas annonsera en ny strategi nästa vecka för hur unionen ska minska sitt beroende av fossila bränslen från Ryssland [5].

Kriget kan också påverka försörjningen av vissa kritiska metaller för batterier och elmaskiner. Dagens nyhetsbrev är en kort genomgång av Rysslands produktion av metaller relevanta för elfordon och möjliga konsekvenser av minskad/stoppad export till västvärlden.

Ryssland producerar flera batterimetaller, men är störst på nickel

När det kommer till batterimetaller från Ryssland så är det i princip bara ett företag att hålla koll på – Norilsk Nickel. Företaget stod år 2020 ensamt för närmare 7 % av världens årliga total nickelproduktion [6] [7]. Av större betydelse för laddbara fordon är att företaget står för 17 % av världsproduktionen av ”Class 1” nickel, vars högre renhet är speciellt efterfrågad i batteritillverkning [8]. Totalt är Ryssland världens tredje största producentland för nickel (11,6 % av världsmarknaden) [6] och beräknas ha den fjärde största reserven [9]. Störst nickelproduktion har Indonesien (30, 4 %) följt av Filipinerna (12,8 %) [6].

Av de stora batterimetallerna – nickel, litium och kobolt, är det just nickel där Ryssland är stora. Ryssland var visserligen världen näst största koboltproducent år 2021 med 4,5 %, men Kongo dominerar stort med över 70 % marknadsandel [10]. Norilsk Nickel är även en stor producent av kobolt, som i deras fall är en biprodukt från utvinningen av nickel [11]. Ryssland är en relativt liten litiumproducent, men vill genom stora investeringar öka sin globala marknadsandel till 10 % år 2030 [12].

Ryssland har stora reserver av jordartsmetaller men produktionen är liten

Jordartsmetaller som neodym och dysprosium används i elmaskiner av permanentmagnettyp. I den generella statistiken klumpas ofta jordartsmetaller ihop, det har därför varit svårt att få ut specifika siffror för Rysslands produktion av elfordonsspecifika jordartsmetaller. I stället kan det sägas att Ryssland har världens fjärde största reserver av jordartsmetaller [13]. Andelen av nuvarande globala produktion är dock endast 2 % av världsmarknaden [13].

Norilsk Nickel – too big to sanction?

Norilsk Nickel är en dominant aktör i produktionen av flera viktiga metaller. Förutom nickel och till viss del kobolt är de världens största producent av palladium som används i katalysatorer [14]. Det pågår dock utveckling för att delvis ersätta palladium med platina [15].

Norilsk Nickel har väletablerade band med västerländsk industri, bland annat genom ett nickelraffinaderi i Finland och många kunder i fordonsindustrin [14]. Norilsk Nickel har i upprepade intervjuer (innan krigsutbrottet) uppgett att deras produkter är så viktiga för västerländsk industri att de inte går att sanktionera [14]. Hittills har inga direkta sanktioner riktats mot Norilsk Nickel och även om vissa transportörer har nekat nickeltransporter från Ryssland så är inverkan på leveranserna ännu liten [16]. Det finns dock en oro för vad som kan ske härnäst. Kunder i Nordamerika och Europa kan antingen tvingas eller vara tveksamma till att köpa rysk nickel, vilket kommer driva upp efterfrågan på alternativa leverantörer och därmed höja priserna [16]. Priset på nickel är redan det högsta på elva år, upp över 8 % sedan krigsutbrottet [17]. Det spekuleras att en möjlig konsekvens är att rysk nickel i större utsträckning (och till förmånliga villkor) i stället kommer att exporteras till Kina [14].

Egen kommentar

Det är tydligt att kriget har haft/kommer ha en påverkan på globala leverantörskedjor och råvaruleveranser. Olja och naturgasleveranser från Ryssland har fått mycket fokus. Men nickel bör kanske få mer uppmärksamhet? En ökad produktion och försäljning av laddbara fordon är en naturlig del av att minska oljeberoendet från Ryssland. Leveransstörningar och stigande priser kan negativt påverka batteriproduktion i västvärlden men möjligen gynna Kina. Stor batteriproduktionen sker redan idag i Kina. Hur kommer västvärlden att ställa sig till att ryska råvaror används i batterier ämnade för export till Nordamerika eller Europa?

Referenser

[1] omEV. 2021. länk

[2] MotorBiscuit. 2022. länk

[3] LA Times. 2022. länk

[4] IEEE. 2022. länk

[5] New Scientist. 2022. länk

[6] Government of Canada. 2021. länk

[7] Statista. 2021. länk

[8] Mining.com. 2022. länk

[9] Statista. 2021. länk

[10] Mining.com. 2022. länk

[11] Resourceworld. 2020. länk

[12] Resoruceworld. 2021. länk

[13] Mining.com. 2022. länk

[14] EE News. 2022. länk

[15] Automotive News Europe. 2020. länk

[16] Mining.com. 2022. länk

[17] Business Insider. 2022. länk