Socialt ansvar i fordonsindustrin. Del 4 – fordonsbranschens och upphandlares hantering av leverantörskedjor

Drive Sustainability

Drive Sustainability är en samverkansplattform där fordonsaktörer samverkar för att hantera hållbarhet i sina försörjningskedjor [1]. Medlemmar är BMW Group, Daimler, Fiat Chrysler Automobiles, Ford, Honda, Jaguar Land Rover, Scania, Stellantis, Toyota Motor Europe, Volkswagen Group, Volvo Cars och Volvo Group.

Organisationen har tagit fram globala riktlinjer för hur fordonsaktörer ska hantera sina leverantörskedjor (Global Automotive Sustainability Guiding Principles) [2]. Riktlinjerna omfattar mänskliga rättigheter, miljöhänsyn, arbetsrätt och affärsetik. Motsvarande principer ska tillämpas även av fordonsindustrin i Nordamerika och Kina.

De har tagit frågeformulär där underleverantörer får självskatta sitt arbete med hållbarhetsfrågor. Enligt senaste utgåvan av formuläret tillämpas denna standard av samtliga medlemmar utom Stellantis [3]. Organisationen har under 2021 sett över frågor om råmaterial, riktlinjer och frågeformulär [4].

Automotive Industry Action Group

En amerikansk motsvarighet är Automotive Industry Action Group, AIAG. Den startades av de tre största fordonstillverkarna i USA år 1982. De har tillämpat gemensamma frågeformulär sedan 2012 [5]. AIAG tillhandahåller riktlinjer, dokument och fordonsindustrispecifika verktyg för leverantörer. Där finns stöd och riktlinjer om ansvarstagande och praktiska guider för att hantera hållbarhetsfrågor, webbaserad utbildning och goda exempel [6].

Initiativ för bättre villkor i Demokratiska republiken Kongo

I förra brevet återgav vi en rapport av International Institute of Social Development (IISD) om koboltbrytning [7]. Rapporten beskriver visserligen en i många avseenden nedslående verklighet. Men den lyfter också fram flera goda exempel på hur aktörer försöker förbättra situationen. IISD ser tecken på att sådana åtgärder ger förbättringar i praktiken. De nämner flera metoder.

En del nedströmsaktörer försöker få bättre koll på leverantörskedjan genom att avveckla mellanhänder och öka sin vertikala integration med utvinnarföretag. Fler företag har numera också börjat införa, eller mer aktivt tillämpa, OECD:s riktlinjer för tillbörlig aktsamhet (se första brevet).

Flera fordonstillverkare engagerar sig i Responsible Minerals Initiative [8]. Initiativet är en del av Responsible Business Alliance [9] som tillhandahåller en rad uppförandekoder och riktlinjer inom flera branscher.

Fler exempel från IISD:s rapport är att BMW och Volkswagen tillsammans med BASF och Samsung har stöttat Cobalt for Development Initiative för att utbilda företag inom småskalig utvinning om miljö, socialt ansvar och hantering. Ford, Huayou Cobalt, IBM, LG Chem och RCS Global använder blockchainteknik för att öka spårbarheten hos kobolt från Demokratiska republiken Kongo. Kinesiska och europeiskägda företag engagerar sig i Fair Cobalt Alliance och Responsible Cobalt Initiative.

Många av dessa lovvärda initiativ är relativt nya. IISD anser att de verkar ge goda effekter, men att det ännu återstår att bevisa hur effektiva dessa exempel är på att styra bort oetiska förhållanden.

Tillväxtanalys studie av företagens hållbarhetsarbete

Myndigheten Tillväxtanalys har analyserat globala leverantörskedjor och näringslivets konkurrenskraft. I en delrapport från 2020 intervjuas ett tjugotal aktörer [10]. Fordonsbranschen representerades av ett tiotal företag, bland annat Autoliv, Fordonskomponentgruppen, Scania, PSA Group, Volkswagen, Volvo Cars och Volvo Group. Även tillverkningsindustri och stålföretag ingick. Mer än hälften av de tillfrågade anser sig ha bra eller mycket bra kontroll på miljöriskerna hos direkta leverantörer. Men samtidigt är det flera företag som själva uppger att de inte har någon kontroll alls.

När det gäller kontrollen hos underleverantörer är bilden annorlunda. Cirka två tredjedelar bedömer sig inte ha någon, mycket svag eller svag övervakning av miljörisker hos underleverantörer. Tillväxtanalys kunde inte se några skillnader utifrån företagens storlek eller typen av produkt. Ett undantag var kemikalier. Där ansåg 80 procent av respondenterna att de har god eller full förståelse för denna risk i sina leverantörskedjor.

Tillväxtanalys rekommenderar stöd till företag

Slutrapporten från Tillväxtanalys presenterades i somras [11]. En slutsats där är att småföretag har svårt att arbeta med spårbarhet. Tillväxtanalys rekommenderar därför regeringen att ta fram stöd till småföretag med utländska leverantörer som vill kartlägga sina risker. Stödet föreslås gå via Tillväxtverket.  Tillväxtanalys tittade också på EU:s kommande aktsamhetslagstiftning (due diligence, se första brevet i serien). Man rekommenderar svenska regeringen att verka för att kommande regler tillåter samarbete och delat ansvar mellan företag. Enligt myndigheten är det nödvändigt om företagens hållbarhetsarbete ska kunna utföras effektivt. Lagstiftningen bör uttalat tillåta digitala leverantörsnätverk så att företag kan dela information.

Forskning visar hur upphandlares engagemang kan förbättra villkor

I en forskningsstudie från juni 2021 har tyska och nederländska forskare undersökt initiativ för en mer ansvarsfull utvinning av kobolt i Demokratiska Republiken Kongo [12]. Studien fokuserar på småskalig, hantverksmässig utvinning. Den utgick från två lokala initiativ för bättre arbetsvillkor och följde situationen i två områden med småskalig utvinning. Som verktyg för att driva förbättringar användes OECD-standarder om tillbörlig aktsamhet och modeller för social konsekvensanalys.

Uppförandekoder och kravstandarder visade sig vara ganska effektiva för att driva de förändringar de är utformade att göra. Det gäller särskilt livshotande arbetsförhållanden, barnarbete och korruption. Men kravlistorna har byggts upp utifrån föreställningar om önskvärda förbättringar hos kravställare i efterföljande led. Enligt studien motsvarar dessa idéer inte fullt ut de verkliga behoven och önskemål hos de gruvarbetare de är utformade att skydda. Författarna nämner särskilt att lönefrågor och genusaspekter inte hanterades optimalt. Slutsatsen är att denna typ av processer är mycket viktiga i globala leveranskedjor. Men de behöver också utvecklas för att bättre motsvara lokalsamhällenas och de anställdas varierande behov.

Fler exempel på forskning om hur storföretag kan förbättra villkor

I ett webbinarium från SNS i november berättade forskaren Richard M. Locke om långvariga studier av hur stora företag kan främja förbättringar av arbetsvillkor i sina leverantörskedjor. Webbinariet kan ses här. Hans grupp har studerat Nike, Coca-Cola, Apple och HP. Loches budskap är att stora internationella företag behöver kombinera sina krav på arbetsmiljö, minimilöner och så vidare med att aktivt stödja sina underleverantörer i förändringsarbete. Hans grupp har studerat ett stort antal underleverantörer där beställarna erbjöd underleverantörerna kunskap om hur de kan nå bättre lönsamhet, mot att leverantören samarbetar med sin beställare för att öka medarbetarnas kompetens, skapa karriärvägar och effektivisera produktionsmetoderna. Hos dessa underleverantörer uppnåddes bättre lönsamhet och samtidigt bättre förhållanden för de anställda än i organisationer där man enbart tillämpar uppförandekoder eller motsvarande, men inte erbjuder underleverantören kunskapsstöd. I seminariet deltar även H&M och Electrolux med exempel på hur de stödjer sina underleverantörer.

Analys av leverantörskedjor i Kina visar risker inom elektronik

SKR:s organisation för offentlig upphandling, Adda, släppte nyligen en rapport om försörjningskedjor för elektronik och kopplingar till statligt tvångsarbete i Kina [13]. Rapporten går igenom risker för tvångsarbete i it-leveranskedjor i Kina. I studien fann man inga direkta bevis för att det förekommer slutmonteringsproduktion i Xinjiang. Man fann däremot att berörda branscher i allmänhet är dåligt förberedda på att identifiera, förhindra, begränsa och redogöra för hur den hanterar risken för statssanktionerat tvångsarbete i Kina. Man såg också en risk för att fler grupper än uigurer och andra etniska minoritetsmedborgare är i riskzonen för tvångsarbete i Kinas fattigdomsbekämpningsprogram.

Studien fokuserar på återförsäljare av elektronik i Sverige. Men i studien tas upp indikatorer för tvångsarbete, kategorisering av risker för anställda i kinesiska företag och åtgärdsförslag som kan vara relevanta för fler branscher.

Adda och Upphandlingsmyndigheten erbjuder stöd

Adda [14] och Upphandlingsmyndigheten [15] tillhandahåller dokument om hållbara leveranskedjor. De erbjuder stöd till upphandlare med krav om arbetsrättsliga villkor och hållbara leveranskedjor.

ETI Sverige erbjuder stöd

ETI Ethical Trading Initiative är en medlemsorganisation för företag, fackföreningar, civilsamhällsorganisationer och offentliga aktörer. Den svenska avdelningen ETI Sverige erbjuder stöd och utbildningar och mycket underlag om Due Diligence [16]. De har också rekommendationer för att hantera risker kring tvångsarbete i Kina [17].

Kollektivtrafikupphandlare ställer krav

När elbussar kommer in i kollektivtrafiken har upphandlare uppmärksammat risker för att komponenter kan ha koppling till tvångsarbete i Xinjang eller barnarbete i Demokratiska republiken Kongo. I en pågående upphandling ställer Skånetrafiken krav på att trafikutövaren måste kunna visa hur de säkerställer att de busstillverkare som levererar bussarna tillämpar due diligence [18, 19]. Med hänsyn till att bussarnas eller batteriernas komponenter kan ha sitt ursprung i högriskländer kräver upphandlaren att trafikföretagen ska visa hur de säkerställer spårbarhet och transparens. Kraven på tillbörlig aktsamhet ska vara möjliga att följa upp. Om bussar innehåller komponenter som har sitt ursprung i områden där detta inte kan säkerställas kommer Skånetrafiken inte att godkänna fordonen. Utöver de självklara etiska motiven anser Skånetrafiken att lagen om offentlig upphandling kräver att en upphandlare vidtar åtgärder om man ser risker för att ett avtalskrav inte kommer att uppfyllas.

Liknande processer med krav på aktsamhet i leverantörsleden är på gång i andra delar av landet, bland annat Västtrafik [20].

Egen kommentar

Våra nedslag visar att social hållbarhet i leverantörsleden sannolikt kan komma att påverka fordonsbranschen rejält framöver. EU:s kommande regler om tillbörlig aktsamhet (due diligence) och batteridirektivet är några exempel.

I dagens artikel visar vi att det finns gott om uppförandekoder, rutiner och kompetens i fordonsbranschen. Men det kommer troligen krävas ytterligare ansträngningar och ny kompetens för att säkerställa en reell efterlevnad av sociala krav hela vägen ut i leverantörskedjan i komplicerade länder. Det kan leda till högre grad av vertikal integration, fler amarbeten med människorättsorganisationer och hållbarhetsallianser samt mer fokus på platsbesök och oberoende revisioner.

Samtidigt ska man ha respekt för att det är synnerligen svårt att ha koll på underleverantörer. Jag slogs av detta när jag läste om bygget av Northvolts fabrik i Skellefteå häromdagen [21]. En myndighetsrevision visade att 12 arbetare saknade tillstånd att vistas och arbeta i landet. Det är knappast Northvolt som utför själva byggentreprenaden. Ändå var det Northvolts varumärke och företrädare som lyftes fram. Detta var i Sverige, på hemmaplan. Nyheten kan ses som en enkel illustration av hur pass omfattande och långsiktigt arbete som kan krävas för att säkra sociala villkor i leverantörsleden.

Referenser

[1] Drive Sustainability länk

[2] Global Automotive Sustainability Guiding Principles från Drive Sustainability länk

[3] Frågeformulär från Drive Sustainability länk (pdf)

[4] Utvecklingsarbete hos Drive Sustainability länk

[5] Automotive Industry Action Group länk

[6] AIAG free online Supply Chain Sustainability Knowledge Assessment länk

[7] International Institute for Sustainable Development (IISD) om litium och kobolt. länk (pdf)

[8] Responsible Minerals Initiative länk

[9] Responsible Business Alliance länk

[10] Varför ställer industrin om, vad gör de och hur skapar de kontroll? Tillväxtanalys 2020. länk (pdf)

[11] Klimatanpassning i näringslivets leverantörskedjor. Tillväxtanalys 2021. länk

[12] Assessing impacts of responsible sourcing initiatives for cobalt: Insights from a case study. Elsevier 2021. länk

[13] “State Imposed Forced Labor in China – Swedish Buyers’ Monitoring of Electronics Supply Chains”. länk

[14] Addas stöd om sociala krav länk

[15] Upphandlingsmyndighetens stöd om sociala krav länk

[17] ETI om risken för tvångsarbete i Kina länk

[18] Iris Rehnström, Skånetrafiken

[19] Artikel i Bussmagasinet: länk

[20] Hanna Björk, Västtrafik.

[21] Northvolt efter arbetsplatsinspektionen SVT Nyheter länk