Socialt ansvar i fordonsindustrin. Del 1 – Kommande EU-lagstiftning om hållbara leveranskedjor

I några brev ska vi belysa olika aspekter av hållbarhet och socialt ansvar i fordonsindustrin.

Kobolt till litiumjonbatterier är ett exempel där dåliga arbetsvillkor vid brytningen fått stor uppmärksamhet.

Betydligt mindre uppmärksammat är EU:s pågående process att införa tvingande regler om så kallad due diligence. Dessa regler syftar till att tvinga företag och importörer säkerställa rimliga sociala och miljömässiga förhållanden i leverantörskedjan. Båda dessa aspekter kommer påverka fordonsindustrin framöver.

Dagens nyhetsbrev handlar om regelverk och standarder.

Konfliktmineralförordningen

År 2017 beslutade EU en förordning om konfliktmineraler. Den började gälla för importörer i början av 2021. Förordningen omfattar tenn, tantal och volfram, samt guld med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden [1, 2].

Lagstiftningen kräver att importörer och tillverkare inom EU ska ha en ansvarsfull anskaffning av sådana ämnen och öka spårbarheten i leverantörsledet. Orsaken är att en del av utvinningen sker i problematiska länder med osunda metoder [3].

Dessa mineraler används i elektronik som mobiltelefoner och datorer. Men även dagens bilar är fyllda med elektronik. Enligt en utredning från Tysklands handelsdepartement stod exempelvis det landets fordonsindustri redan år 2012 för över 40 procent av Tysklands användning av konfliktmineral. [4]

Konfliktmineral finns bland annat i bilarnas ljudanläggningar, klimatanläggningar, sensorer, bränslepumpar, bälten, bränsletankar, radiatorer, kablage, tätningsmedel, elektronik, bränsleceller, kretsar, lager och växellådor [5].

EU:s lista över kritiska råvaror

EU-kommissionen publicerade 2020 dokumentet ”Resiliens för råvaror av avgörande betydelse” [6]. Där listas 30 ”kritiska råvaror”. Meddelandet går igenom kritiska råvarors betydelse för EU:s ekonomi och vikten av en trygg tillförsel [7]. Litium och kobolt nämns bland de kritiska råvaror som anses vara mycket viktiga för EU, och samtidigt förknippade med hög försörjningsrisk. Störningar kan förhindra utvecklingen av litiumbatteriproduktion inom EU.

Riktlinjer från OECD

OECD har tagit fram riktlinjer om tillbörlig aktsamhet i leverantörskedjan för de fyra konfliktmineralerna. Man har publicerat riktlinjer för flera sektorer. Relevanta för fordonsindustrins leverantörskedjor bör vara riktlinjerna för Extracting sector och Minerals [8]. Den sistnämnda finns på svenska [9]. Det finns också en särskild OECD-riktlinje för kinesiska företag som är framtagen i samarbete med Kinas handelskammare [10].

Riktlinjerna beskriver hur företag ska hantera sina leverantörskedjor för att säkerställa socialt ansvar, miljöhänsyn, undvika korruption och minska risken att bidra till väpnade konflikter. De utgår från FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter [11]. OECD:s riktlinjer är således brett förankrade i det internationella samfundets värderingar. De utgår även från FN:s globala mål om hållbar utveckling (så kallade SDG:er) [12].

Begreppet Due Diligence

På senare år har det växt fram ett omfattande arbete med att säkerställa arbetsvillkor, sociala villkor och miljöhänsyn i tillverkningsleden. Begreppet Due Diligence används ofta som en samlingsterm. Due Diligence översätts av OECD till ”tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan”. Regeringen översätter det till ”tillbörlig aktsamhet i globala leverantörskedjor”.

Kommande EU-regler om Due Diligence

För ett drygt år sedan presenterade EU-kommissionen ett samråd om hållbar bolagsstyrning. Man anser att frivilligt arbete inte är tillräckligt för att säkerställa hänsyn och socialt ansvar i globala leverantörskedjor. Det krävs gemensam EU-lagstiftning [13].

Samrådet avslutades i februari 2021 [14]. (Kuriosa: Man fick 473 000 svar. Vem orkade läsa?)

I väntan på lagstiftning har EU-kommissionen presenterat riktlinjer för tillbörlig aktsamhet [15]. Riktlinjerna bör kunna ge en ungefärlig uppfattning om hur en kommande lag kan komma att se ut. Dessa riktlinjer fokuserar inte enbart på konfliktmineraler. De har ett brett fokus på tvångsarbete, högriskområden, jämställdhet och diskriminering av etniska eller religiösa grupper etc.

I mars 2021 antog Europaparlamentet en resolution där man uppmanar kommissionen att utan dröjsmål ta fram ett lagförslag [16]. Kommissionen väntas presentera sitt förslag i höst. Förslaget var aviserat till i juni men har bromsats efter synpunkter från både regeringar och företagslobbyister. Man pekar på konsekvenser för diverse branscher och juridiska ansvar med mera [17, 18].

Lagstiftningen ska enligt plan behandlas i Parlamentet under 2022. Därefter får medlemsländerna tid på sig att införa reglerna i nationell lag, som tidigast kan träda i kraft 2023 [13].

Vilka kan omfattas av EU-reglerna och hur påverkas företag

I en analys gör Matilda Lindblad, affärsjurist på Fondia, bedömningen att många företag är positiva till lagstiftning [19]. Obligatoriskt ansvar gynnar ambitiösa aktörer som redan idag har frivilliga ansvarsåtaganden. Obligatorier motverkar också tävlingar mot botten. Hon listar fyra områden av intresse. Osäkert är hur omfattande ansvar EU vill ålägga företagen och hur långt ut i värdekedjan man vill gå. Det blir viktigt att se hur pass små företag som berörs och vilken typ av dotterbolag som ingår. Frågor om sanktioner och civilrättsligt ansvar kommer ha stor betydelse för effekten av en kommande lag.

Även Parul Sharma, människorättsjurist på The Academy for Human Rights in Business tror att den kommande lagstiftningen kommer gynna aktörer som tar frivilligt ansvar för sina leverantörskedjor [20]. Han tror att de flesta internationella företag behöver stärka sin kompetens kraftigt om de ska klara av att hantera mänskliga rättigheter på allvar. Det gäller även företag som har eget åtagande idag. Han nämner exempelvis behovet av att kunna följa upp sina uppförandekoder. ”Nio av tio inköpare vet inte hur de ska verifiera att en leverantör i exempelvis Kambodja efterlever det svenska företagets hållbarhetskrav.”

Kommande EU-förordning om batterier

EU-kommissionen har också föreslagit nya regler som ska styra mot en mer hållbar batteriproduktion [21]. Processen har pågått fyra-fem år. Förordningen presenterades hösten 2020 och har behandlats under 2021. Enligt de föreslagna reglerna kommer tillverkare av batterier behöva ha kontroll på hela leverantörskedjan. Det ingår bland annat krav på hållbar utvinning av råvaror och koldioxidavtryck vid tillverkningen. Där finns också regler som ska underlätta återbruk av batterier, nya rapporteringskrav för insamling av bil- och industribatterier samt mål för materialåtervinning. Kraven väntas träda i kraft tidigast 2023.

Lagar om tillbörlig aktsamhet finns redan i sex europeiska länder

Tyskland beslutade om en nationell lag om tillbörlig aktsamhet i juni i år [22].

Den tyska träder i kraft 2023 och innebär att företag måste utreda risker i hela leverantörskedjan. Lagen har inte sanktioner utan ytterligare regler ska definiera rättsliga åtgärder [23]. Det finns liknande lagstiftning i Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och Schweiz [22].

Det norska stortinget beslutade i juni en så kallad öppenhetslag. Den kräver att både norska och utländska verksamheter ska aktivt hantera mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden i leverantörskedjorna. Böter kan utfärdas men företagen kan inte avkrävas ansvar i domstol [23, 24].

Egen kommentar

Frågan om socialt ansvar för tidiga leverantörsled har hittills inte förknippats särskilt mycket med bilindustrin. Livsmedel och mode har upplevt betydligt tuffare granskning i den frågan från privatmarknad, medier och omvärld.

Ett exempel från transportbranschen är dock debatten om drivmedlet E85, som säkert många minns. Diskussionen då handlade om avskogning och global matproduktion. Den fick stor betydelse för många aktörer i branschen. Det var en berättigad diskussion, om än polariserad. Märkligt nog granskades biobränslenas hållbarhetsaspekter ofta hårdare än de fossila alternativ de ersätter.

Naturligtvis ställer fordonsaktörer och batteritillverkare redan idag hållbarhetskrav i sina leverantörsled i viss utsträckning. Men frågorna kommer troligtvis hamna mer i fokus nu när elfordon tar över.  Detta både som en följd av kommande EU-krav och ett ökande engagemang från upphandlare och omvärld.

I nästa brev tittar vi närmare på fordonsindustrins ökande efterfrågan av kritiska råvaror.

Referenser

[1] SGU om konfliktmineralförordningen länk

[2] EU-kommissionen om konfliktmineralreglerna länk

[3] SGU om konfliktmineraler länk

[4] Ethical Consumer om konfliktmineraler i bilar länk

[5] Amerikansk branschsamverkan från fordonsindustrin om konfliktmineraler länk

[6] EU-kommissionens meddelande om kritiska råvaror länk

[7] Regeringens pm om kritiska råvaror-listan länk

[8] OECD riktlinjer om due diligence länk

[9] OECD due diligence för mineraler länk

[10] OECD due diligence för kinesiska företag länk

[11] FN:s mänskliga rättigheter länk

[12] FN globala hållbarhetsmål länk

[13] Nederländernas näringsdepartement om due diligence-processen länk

[14] EU-kommissionens samråd om due diligence länk

[15] EU-kommissionens riktlinjer om due diligence länk

[16] EU-parlamentets resolution om att ta fram en due diligence-lag länk

[17] Artikel i Politico länk

[18] Sveriges position om due diligence-lagstiftning länk

[19] Miljö & Utveckling och Matilda Lindblad om kommissionens förslag länk

[20] Dagens Industri och Parul Sharma om due diligence-förslaget länk

[21] Riksdagens pm om batteriförordningen länk

[22] Business Human Rights om Tysklands due diligencelag länk

[23] Aktuell Hållbarhet om due diligencelagar i Norge, Tyskland  länk

[24] Aktuell Hållbarhet om due diligencelag i Norge länk