Nederländsk kunskaps- och handlingsagenda för laddinfrastruktur för logistik

Creative commons license

Aktörer från staten, myndigheter, akademin och näringslivet i Nederländerna har pratat ihop sig om vad kunskapsluckorna är och vad de viktigaste aktiviteter är för att framgångsrikt bygga en laddinfrastruktur för logistik. Resultatet har blivit en agenda [1].

Dokumentet är avsett för alla parter inom logistiksektorn som förbereder sig för eldrift, men även för beslutsfattare som planerar och förverkligar laddinfrastruktur samt parter i värdekedjan av eldrift och laddningsinfrastruktur.

Fem arbetsgrupper inom agendan

De har delat upp deras agenda i fem områden, som är:

  • Prognoser Var och när kan efterfrågan på laddning för logistik förväntas? Och hur påverkar det nätet?
  • Offentligt stöd för laddningsinfrastruktur Vilket stöd behövs behövs från myndigheter, regioner,städer att underlätta både publik och privat laddning?
  • Privat laddning Hur är det med standarder, säkerhet, nätpåverkan och grundläggande krav när det gäller privata laddlösningar?
  • Ett basnät av laddinfrastruktur Hur skapa ett publikt grundläggande nätverk av laddstation för godstransporter?
  • Laddning på byggarbetsplatser Hur realiserar vi fler mobila laddningslösningar på byggarbetsplatser (inklusive för tunga byggtransporter och anläggningsmaskiner)?

För varje område har de beskrivit vad problemställning är, gjort avgränsningar, prioriterat önskvärda resultat samt bestämt vilka aktiviteter de ska göra de tre närmsta åren samt bemannat upp med namngivna personer.

Det är lite för mycket att sammanfatta allt, så jag har valt att fokusera på vilka resultat de vill nå inom varje område.

Prognoser: Önskvärda resultat

2021

  • Utveckla metodik för utveckling av laddinfrastruktur för industriområden.
  • Uppmärksamma N1-fordon (Motorfordon avsedda för godstransport med en maximal totalvikt av 3,5 ton) i aktuella planer för laddinfrastruktur för personbilar.
  • Utarbeta ett dokument att göra prognoser för logistik för regioner/kommuner.

2022

  • En nationell prognos för laddinfrastruktur på industriområden fram till 2030.
  • Validera prognosen genom ha dialog med nyckelaktörer.
  • Skapa insikt vad logistikkostnaderna blir som konsekvens av nollemissionszoner (Författarens kommentar: Är osäker om jag förstår nederländskan rätt här?) .

2023

  • En detaljerad planeringen över laddpunkter för logistik på nationell nivå.

Offentligt stöd för laddningsinfrastruktur: Önskvärda resultat

2021

  • Aktörer kring nollemissionszoner och regioner har tagit del av de möjliga roller som de kan spela i realiseringen av laddinfrastruktur.

2022

  • Städerna och regionerna har mer konkreta verktyg för att inkludera logistikavgifter i laddvisioner, placeringspolicy och anbud.

2023

  • Alla vägmyndigheter har utvecklat en vision och konkret policy för att förverkliga infrastruktur för laddning för logistik.

Privat laddning: Önskvärda resultat

2021

  • Skapa en guide för logistikaktörer hur lösa laddning för depåer. Guiden ska innehålla en översikt över tekniska, finansiella, skattemässiga, juridiska och operativa frågor om privat laddning (inklusive bästa praxis).

2022

  • Konkreta riktlinjer och grundläggande krav har tagits fram för standardisering, säkerhet, gemensam användning och interoperabilitet.

2023

  • Förverkligande av ett system där bästa praxis och kunskap delas mellan logistikföretag.

Ett basnät av laddinfrastruktur: Önskvärda resultat

2021

  • Planering och avsiktsförklaring för ett grundläggande nätverk av publika och privata laddning, inklusive platser, process, finansiering.

2021/2022

  • Skapande av en juridisk person som kan att stärka det grundläggande nätverket.

2022

  • Börja stärka och förverkliga det publika basnätet.
  • Ett avtal finns mellan offentliga och privata parter om förverkligande av ett heltäckande basnät för tunga lastbilar.

Laddning på byggarbetsplatser: Önskvärda resultat

2021

  • Utforska och formulera de viktigaste frågorna kring förverkligandet av laddanläggningar för batterielektriska fordon på byggarbetsplatser. Detta ska resultera i en handlingsagenda.
  • Göra två konsultuppdrag. Den första fokuserar på tekniska aspekter relaterade till förverkligandet av laddinfrastruktur, den andra på processen och rollfördelning när det gäller realisering av laddinfrastruktur.

2022

  • Kommunikation av insikter till byggföretag, beställare och andra relevanta intressenter.
  • Utarbetande av riktlinjer ”Grundläggande krav för laddning på byggarbetsplatser” med avseende på standardisering, säkerhet, protokoll och interoperabilitet.
  • Att lära av praktiska projekt

2023

  • Byggsektorn har tillräckliga verktyg till sitt förfogande för att effektivt förverkliga laddanläggningar på byggarbetsplatser.

Egna kommentarer

Dokumentet är skrivet på nederländska. Jag kan en del, men kan ha missuppfattat nyanser.

De använder laddning för logistik som begrepp och inte laddning för tunga lastbilar. Det är inte fel för att tydligt markera skillnaden att det är laddning för att ett godsflöde ska flyta smidigt och inte huvudsakligen för att ladda ett fordon.

Jag är speciellt nyfiken på vad de kommer fram till angående ett basnät för publik laddning för godstransporter.

  • Hur många laddplatser är nödvändigt och till när?
  • Är också nyfiken hur de ska dela upp kostnaden mellan privata och offentliga aktörer.
  • De har också tänkt att skapa en ny juridisk person som ska vara delaktig i byggandet av basnätet för den publika laddinfrastrukturen. Hur kommer den aktören skapas, styras, vad ska den ha för mål och hur länge behöver organisationen finnas?

Ska följa den här processen och skriva om den igen.

[1] Op weg naar passende laadinfrastructuur voor de logistieke sector Kennis- en actie-agenda Logistieke Laadinfrastructuur. NAL-werkgroep Logistiek. Oktober 2021. Länk (pdf,29 sidor)