Arkiv / Samhälle

Förutse framtida kostnader bättre

Creative commons license

Många länder funderar på vilka energtekniker de ska satsa på för att klara energiomställningen. Rimliga gissning om vad de framtida kostnaderna kan bli är avgörande för att fatta bra beslut om strategier.

Många gissningar från förr har inte varit så bra. Solceller, vindkraft, elektrolysörer och batterier har sjunkit mer i pris än vad de flesta trott [3]. T ex är en uppskattning att priset för Li-jon battericeller har sjunkit med 97% sen deras introduktion 1991 [1].

En ny vetenskaplig artikels resultat visar att vissa typer av prognoser har klarat sig bättre än andra [2,3]. Författarna till artikeln ger också råd hur vi ska bli bättre på att göra prognoser framåt.

Författarna bedömer olika metoder att förutsäga kostnadsutvecklingen av energitekniker och jämför dessa förutsägelser med verkliga kostnader.

De olika sätten de jämför är expertintervjuer, användning av Wrights lag och användning av Moores lag.

Wrights lags bygger på antagandet att kostnader sjunker med kumulativ produktion. Om ni vill läsa mer om Wrights lag så skrev Helena Berg om den lagen och batterikostnader tidigare i år [4]. Moores lag bygger mer på antagandet att kostnaderna sjunker över tid. Wrights och Moores lagar går att göra om till relativt enkla matematiska modeller om det finns en del grunddata.

I artikeln utvärderar forskarna prognoser från omkring 2010 och vad de observerade kostnaderna blev 2019. De gör detta för sex tekniker för vilka både observerade och prognoser för kostnader finns tillgängliga.

Matematiska modeller är bättre än experter

Ett viktigt resultat från studien är att forskarna visar att modellerna har gjort bättre förutsägelser än experterna.

Men det är också så att alla prognosmetoderna har underskattat hur mycket kostnaderna har sjunkit. Sannolikt är det ett resultat av strukturförändringar inom energisektorn som beror på starka politiska, marknadsmässiga och sociala krafter som vill ha en omställning.

Råd för bättre prognoser

Författarna slutar artikeln med att ge råd hur vi ska göra kostnadsprognoser framåt.

Deras första förslaget är att det behövs bättre datatillgänglighet av kostnader för att kunna göra bra prognoser. De är dyrt och komplicerat att få fram data eftersom det ofta är affärskritiskt. Författarna själva delar med sig av sin data i en databas, som ni kan få fram från artikeln [2].

Deras andra förslag är också att minska tilliten att experter kan ge bra förutsägelser om kostnadsutvecklingen. Om experter ska användas så är det viktigt med en mer varierad uppsättning experter än vad som historiskt har använts. De rekommenderar också ett antal metoder som kan användas för att hantera att experter ofta vill visa upp en för stor självsäkerhet.

Deras tredje förslag är att eftersom de modellbaserade metoderna ger bättre result så bör de användas före expertintervjuer, som kanske främst ska användas när det saknas tillräckligt bra empirisk data för att kunna göra modellprognoser.

De skriver också att framtida forskning bör fokusera på ytterligare metodutveckling och validering för att bättre förstå strukturella förändringar på marknaden och samband mellan tekniker.

Artikeln är delvis inspirerad av en artikel av den svenska forskaren Lena Neij från 2008 [5].

Egna kommentarer

Forskarna har samlat ihop mycket data för att kunna göra sin analys.

Det är många som behöver kunna göra bättre kostnadsförutsägelser så deras analys är viktig. Samhället behöver kontinuerligt utvärdera hur bra vi är på att göra förutsägelser. Än så länge har det gått sådär.

Jag undrar också hur man använder begreppet expert. Vem är en expert?

Det är relativt vanligt att jag får frågor om vad batterikostnaderna kommer vara 2030 eller när nås prisparitet för elbilar. Min uppfattning om de frågorna bygger på att jag försöker läsa mycket och bedöma vad som verkar vara bra källor och analyser. Jag är dock ingen expert och försöker aktivt välja bort att svara på sådana frågor om någon gör en studie.

Min poäng är att metoden att välja experter spelar nog också roll för deras slutsats att minska tilliten till expertförutsägelser.

Kostnadsutvecklingen för enskilda energitekniker är en sak. Ett energisystem ska också klara mycket så vad kostnaderna  blir för hela energisystemet är något annat.

Om ni vill veta mer om en intressant studie om framtiden för det nordiska energisystemet, så kan se på en live-presentation om Nordic Clean Energy Scenarios: Solutions for Carbon Neutrality. Sändningen börjar 10:00 idag.

Bakgrunden är “This project is a consortium of leading Nordic energy system modellers and researchers that during the last 1,5 years have developed scenarios showing how the Nordic energy system can become carbon neutral by 2050. The project was led by Energiforsk’s CEO Markus Wråke and commissioned by Nordic Energy Research in support of the Nordic Council of Ministers Declaration on Carbon Neutrality

Referenser

[1] Ziegler, Micah S., and Jessika E. Trancik. ”Re-examining rates of lithium-ion battery technology improvement and cost decline.” Energy & Environmental Science 14.4 (2021): 1635-1651. Länk

[2] Meng, Jing, et al. ”Comparing expert elicitation and model-based probabilistic technology cost forecasts for the energy transition.” Proceedings of the National Academy of Sciences 118.27 (2021). Länk (pdf,12 sidor, finns fulltext att ladda hem)

[3] Nemet, Gregory F. ”Improving the crystal ball.” Nature Energy (2021): 1-2. Länk

[4] Kostnaderna för elfordonsbatterier följer Wrights lag. omEV. 26 mars 2021. Länk

[5] Neij, Lena. ”Cost development of future technologies for power generation—A study based on experience curves and complementary bottom-up assessments.” Energy policy 36.6 (2008): 2200-2211.