Ungern: En framtida ledare inom elektrifiering i Centraleuropa?

Ungern är ett bland flera länder i Centraleuropa som spelar en viktig roll inom den europeiska fordonstillverkningen. Den ungerska fordonsindustrin är kanske mindre känd än den i Tjeckien och Slovakien. Ungern har dock visat framfötterna när det kommer till både tillverkning och slutmontering av laddbara bilar samt i tillverkning av viktiga komponenter som batterier. I dagens nyhetsbrev undersöker vi fordonsindustrin i Ungerns utveckling mot elektrifiering. Är landet på väg att bli en nyckelaktör i elektrifieringen av den europiska fordonsindustrin?

En blommande fordonsindustri med en krokig historia

I Ungern likt flera andra industrialiserade länder i Europa växte en inhemsk fordonsindustri fram kring det förra sekelskiftet. De ungerska fordonstillverkarna lyckades dock inte nå liknande tillverkningsvolymer som till exempel Skoda i Tjeckien. När Ungern var under sovjetisk kontroll var landet beordrat att inte producera personbilar. I stället koncentrerades tillverkning av tunga fordon (bussar, lastbilar och militärfordon) och komponenter till landet [1]. Ungerska Ikarus var under en period den största busstillverkaren i hela Sovjetblocket [1].

Inledningen för den moderna ungerska fordonsindustrin togs år 1990 när GM bestämde sig för att bygga en fabrik i Szentgotthárd för tillverkning av Opelbilar och förbränningsmotorer [1]. Fabriken är numera en renodlad förbränningsmotorfabrik och ägs av Stellantis koncernen. Under samma era etablerade Suzuki (1992) och Audi (1994) fabriker i landet [1]. Ungerns låga löneläge, välutbildade arbetskraft, skattelättnader och strategiska läge i Centraleuropa var avgörande faktorer för att etablera sig i Ungern [1]. Med dessa fabriker följde också etablering av underleverantörer. En relativ nykomlingen i Ungern är Mercedes-Benz som öppnade en fabrik år 2011. Placeringen i Ungern överraskade analytiker. Mercedes-Benz uppgav att tillgången till kvalitativ mark, utmärkt väg- och tåginfrastruktur, etablerade underleverantörer samt välutbildad arbetskraft fällde avgörandet [1].

År 2017 arbetade ca 176 000 människor i den ungerska fordonsindustrin fördelat på fem OEM:er och över 700 underleverantörer [2]. Flaggskeppet är Audis fabrik i Gyor som är världens största förbränningsmotorfabrik med närmare 2 miljoner enheter/år [2]. Bilproduktionen i Ungern har legat runt 500 000 enheter/år de senaste fem åren [2][3].

Elmaskiner och elbilar tillverkas i Ungern  

År 2016 inleddes förhandlingar mellan Audi och Ungerns regering rörande placeringen av Audis framtida produktion av elmaskiner [4]. Valet föll på Audis fabrik i Gyor. År 2018 startade produktionen av elmaskiner med tillhörande axel för Audi modellen e-tron. Produktionen av elmaskiner har gradvis expanderat och nu görs investeringar för framtida produktion av elmaskiner för Audi och Porsches elbilsplattform för premiumbilar (PPE) [5].

Även Mercedes-Benz och BMW har elektrifierade planer i landet. Mercedes-Benz har nyligen investerat 100 miljoner Euro (matchat med 52 miljoner Euro från den ungerska regeringen) i sin befintliga fabrik för att bygga nya elSUV:en EQB i Ungern [6]. BMW är mitt i bygget av en ny fabrik i Ungern som beräknas vara färdigställd år 2024. Fabriken ska tillverka både förbränningsmotor- och laddbara bilar [7].

Batterier – Samsung SDI och SK Innovation intar Ungern

Den första batterifabriken för fordonsapplikationer i Ungern byggdes av Samsung SDI och invigdes år 2017. Den årliga produktionskapaciteten var initialt mellan 2 – 3 GWh [9], vilket sedermera har ökats till ca 30 GWh idag [10]. I början av 2021 annonserade Samsung SDI att produktionskapaciteten ska öka till 40 GWh i en nära framtid och det ryktas även om att de ska bygga ytterligare en batterifabrik i Ungern [10]. Samsung SDI kunder inkluderar bland annat BMW, Volkswagen och Volvo Group [11].

Det andra koreanska företaget som har etablerat sig i Ungern är SK Innovation. SK Innovation annonserade så sent som januari 2021 att de ska bygga sin tredje batterifabrik i Ungern [12], med hjälp av det största investeringsstödet någonsin från den ungerska staten [13]. Den första fabriken invigdes år 2019 med en produktionskapacitet på 7,5 GWh, den andra fabriken är nu under uppbyggnad och beräknas kunna producera 9,8 GWh årligen. Den tredje fabriken blir klart störst med 30 GWh [12]. En viktig kund för SK Innovation i Europa är Volkswagen gruppen [11].

Relativt höga elpriser och CO2 utsläpp från elproduktionen

En viktig kostnadspost i produktionen av batterier är elpriser, vilket inte minst placeringen av NorthVolt Ett i norra Sverige vittnar om. Hur ligger då Ungerns elpriser till jämfört med andra EU länder? Ungern hade bland de lägsta elpriserna för konsumenter i EU år 2020, endast slaget av Bulgarien [14]. Mer intressant är dock de elpriser som industrin betalar. År 2019 hade Ungern 14:e lägst industriella elpriser av EU-28 länderna (snittpris för industrier med en årlig förbrukning på mellan 20 000 och 70 000 MWh) [15]. Lägst priser hade Luxemburg, följt av Sverige [15].

Dessa siffror kan dock vara lite missvisande, en batterifabrik använder betydligt mer el än 70 000 MWh. Estimat pekar på mellan 50 – 65 kWh elanvändning per kWh i produktionskapacitet [16]. Ett snabbt överslag för endast SK Innovations första fabrik ger: 7,5 GWh * 50 = 375 GWh/år. Vid så stor elanvändning bör det finnas goda möjligheter för batteritillverkare att söka speciella prisupplägg eller skattelättnader, jag har dock inte hittat några uppgifter på detta för Ungern.

En annan fråga som blir allt viktigare är utsläppen av växthusgaser i batteriproduktion. Dels drivet av kunder och tillverkare, men även från EU via eventuella framtida regleringar som kan kräva transparens i de utsläpp som batteriproduktionen har åsamkat [17]. Ungerns elmix är relativt CO2 intensiv. De genomsnittliga CO2 utsläppen (ekvivalenter) per kWh år 2019 var 226 gram i Ungern, återigen 14:e lägst i EU-28 [18]. Lägst har Island (0 g CO2_e/kWh) och högst har Polen (751 g CO2_e/kWh) [18]. År 2020 var 47,5 % av elproduktionen i Ungern kärnkraftgenererade. Fossila bränslen står för cirka 37 % (främst naturgas) [19]. Sol (4,79 %), vind (1,94 %) och vatten (0,8 %) utgör ännu en lite del av elproduktionen. Ungerns mål till år 2030 är att 90 % av elproduktionen ska vara fossilfri (dvs även inkluderat kärnkraft) [20]. Till dess ska kolkraften var urfasad och ersättas med förnybar energi, primärt från solceller [21].

En annan intressant parameter är genomsnittlig lönenivå inom tillverkningsindustrin. Med 10,5 Euro per timme placerar sig Ungern som en av de länder i EU med lägst timlön för personal inom tillverkningsindustrin [22]. Ungern ligger lite lägre än sina grannar i Centraleuropa: Tjeckien (13,9 Euro) och Slovakien (13,5 Euro) men högre än Polen (9,9 Euro) [22].

Egen kommentar

Sedan Sovjets fall har Ungern byggt upp en imponerande fordonsindustri. Det är helt klart att Ungern lägger stor vikt på att den inhemska fordonsindustrin ska hänga med i elektrifieringen. Att Audi förlägger delar av sin elmaskinstillverkning och att Mercedes-Benz ska tillverka elbilar i Ungern är intressant men kanske inte så förvånande med tanke på deras existerande verksamhet i landet. Mer intressant är varför Ungern har blivit Centraleuropas största batteritillverkare. Det går inte entydigt att förklara med ”hårda” fakta som elpriser, CO2 utsläpp från elproduktion och lönenivå. Andra möjliga förklaringar kan vara ett centralt läge i närheten av viktiga fordonskluster (t ex Slovakien) och stora investeringsstöd från den ungerska staten.

Referenser

[1] Automotive FDI in Emerging Europe. 2017. länk

[2] Hungarian Investment Promotion Agency. 2019. länk

[3] World Population Review. 2021. länk

[4] Budapest Business Journal. 2016. länk

[5] Assembly. 2021. länk

[6] Automotive News Europe. 2020. länk

[7] Evertiq. 2020. länk

[8] Green Car Congress. 2017. länk

[9] Transport & Enviroment. 2019. länk

[10] Electrive. 2021. länk

[11] Automotive IQ. 2020. länk

[12] Business Korea. 2021. länk

[13] Bloomberg. 2021. länk

[14] Strom Report. 2021. länk

[15] Statista. 2020. länk

[16] Kurland, Simon Davidsson. ”Energy use for GWh-scale lithium-ion battery production.” Environmental Research Communications 2.1 (2019): 012001. länk

[17] Global Compliance News. 2021. länk

[18] European Environment Agency. 2021. länk

[19] Our World in Data. 2021. länk

[20] Budapest Business Journal. 2021. länk

[21] International Finance. 2021. länk

[22] Statista. 2021. länk