Arkiv / E-mobilitet + Fordon

Finns det bilmodeller som kan supersnabbladdas?

Mats-Ola Larsson

2021-05-28

När en förare av bensin- eller dieselbil spenderar 3-4 minuter vid bensinstationen får den med sig 50-100 nya mil. När elbilsföraren ”snabbladdar” under 3-4 minuter med en 50 kW-effektladdare får den några enstaka mil. Med dagens standard-elbilar tar det mellan 20 och 90 minuter att ladda från nästan tomt batteri till 80 procent av batterikapaciteten, beroende på batteri och laddeffekt. När elbilar når bredare grupper blir extremt snabb laddning viktigare.

Det byggs XCF-stationer på allt fler ställen. En sökning på karttjänsterna Chargemap och Ionity visar för närvarande ungefär 250 snabbladdstationer i Sverige med minst 43 kW laddeffekt. Ett nittiotal stationer har minst 100 kW. Av dessa erbjuder 23 stationer XFC-nivå med 350 kW laddeffekt. I Tyskland finns fler än 150 stycken 350 kW-laddare, c:a 35 i Nederländerna, c:a 15 i Storbritannien, c:a 20 i Norge och färre än 10 i Danmark [1, 2].

Vilken effekt kan elbilarnas batterier ta emot? Klarar de effekterna som erbjuds?

Bilföretagens beskrivning av batteriets förmåga att ta emot hög laddeffekt

Vi har sökt uppgifter om batteriets förmåga att ta emot hög laddeffekt på de svenskspråkiga versionerna av bilimportörernas hemsidor. Vi gjorde ett urval av de bilmodeller som säljer mest i Sverige.

Bilföretagen är sparsamma med konsumentinformation om batterier. Den intresserade finner mycket om motoreffekt, vikt och andra prestandaegenskaper. Om batterier nämns kWh lagringskapacitet tydligt. Uppgifter om vilka laddeffekter batteriet kan ta emot är svåra att hitta, och svåra att jämföra. Nästan ingen leverantör anger om batterierna klarar 50, 100, 150 eller 350 kW laddeffekt, eller hur laddkurvan kan se ut. Här är några exempel.

Tesla Model 3: ”Ladda upp till 299 km på 15 minuter vid en Supercharger-station.” [3]

Audi e-tron: ”Snabbladdning med 150 kW ger 80 procents laddning på ungefär en halvtimme – vilket motsvarar ca 30 mils körning. E-tron GT kommer även att klara av att laddas med 270 kW.” [4]

Volvo XC 40: snabbladdas till 80 procent på 40 minuter. ”Snabbladdande likström på upp till 150 kW kan tas emot under optimala laddningsförhållanden. På tio minuter kan du vanligtvis få upp till 100 km räckvidd på en 150 kW-station eller cirka 30 km räckvidd på en 50 kW-station. Laddningstiden beror på utomhustemperatur, batteritemperatur, laddningsutrustning, batteriets skick och bilens skick.” [5]

Volkswagen: ID.3-versionerna Pure Performance, Pro Performance och ID.3 Pro S samt ID.4 Pure Performance anges ha ”ombordladdare” för 100 kW. [6]

Polestar: ” Exempelvis är 40 minuters laddning vid en snabbladdningsstation tillräckligt för att ladda batteriet till 80 %.” [7]

Nissan Leaf: kan laddas i Chademo snabbladdare under 60 minuter för att gå från 20 till 80 procent laddning. Leaf E Plus som har större batteri tar 90 minuter. [8]

Kia e-Niro: klarar max 75 kW enligt produktionbroschyren. [9]

Hyundai Kona: ” På en offentlig laddningsstation med likström (DC) kan du för det mesta ladda din elbil upp till 80% på under en timme.” [10]

Sveriges elbilsförsäljning är bland de högsta i Europa. Därför kan man anta att vår enkla undersökning är någorlunda representativ för leverantörernas kommunikation. Omräknat i laddeffekt torde uppgifterna ovan innebära att ingen av dessa modeller är i närheten av 350 kW. Tesla och Audi ligger högst någonstans mellan 200 och 300 kW.

Maximal effekt och medeleffekt för de vanligaste och mest snabbladdande modellerna

Vi har också sökt information på databasen Ev-database.com [11]. Där finns en mängd uppgifter om tillgängliga och kommande modeller på Europamarknaden. Källorna är otydliga, så läs siffrorna ungefärligt. Deras källor uppges vara en blandning av officiella uppgifter från leverantörer, data från laddaktören Fastned samt egna uppgifter [12].

Fastned har laddstationer från 43 till 350 kW i flera europeiska länder. På deras hemsida redovisas data om hur mycket laddeffekt ett sextiotal specifika bilmodeller har möjlighet att ta emot och hur laddkurvan ser ut. De redovisar data om både elbilar och laddhybrider. [13]

Tabellen nedan visar data som från Ev-database.com om de tio mest sålda elmodellerna i Sverige respektive EU (i många fall samma modeller). Bland storsäljarna har enligt denna källa endast Tesla och Audi modeller som kan ta emot uppemot 200-250 kW maxeffekt och Volvo och Polestar har modeller som klarar 150 kW.

Modell (om snarlik modell ett urval) Max effekt / medeleffekt 10-80%

Audi e-tron GT quattro 262/197

Tesla Model 3 Performance 194/148

Tesla Model 3 Long Range Dual Motor 190/90

Tesla Model 3 Standard Range Plus 170/105

Audi e-tron 55 quattro 155/146

Tesla Model 3 Standard Range Plus LFP. 150/75

Polestar 2 Long Range 150/105

Volvo XC 40 150/100

Audi Q4 Sportback e-tron 50 quattro 126/101

Volkswagen ID.4 Pro Performance 126/101

Polestar 2 Standard Range Single Motor. 125/85

Volkswagen ID.4 Pure. 100/78

Volkswagen ID.3 Pro 100/78

Volkswagen ID.3 Pro Per. 100/78

Nissan Leaf 100/70

Peugeot 208 99/65

Fiat 500 85/67

Kia e-Niro 64 kWh. 77/64

Hyundai Kona 77/64

Kia e-Niro 39 kWh 50/40

BMW i3 49/47

Renault Zoe 45/40

Vi har också sökt ut de modeller på Ev-database.com som tål högst laddeffekt och är tillgängliga på dagens Europamarknad. De modeller vi hittade med högst kapacitet var vissa versioner av Porsche Taycan (262/197 max-/medeleffekt), Audi e-tron (262/197) och Tesla Model 3 (194/148). Ett antal befintliga modeller klarar 150-100 kW maxeffekt.

Hur ser utvecklingen ut framöver? Tabellen nedan visar de kommande bilmodeller enligt Ev-database.com som kan ta emot högst laddeffekt. Där finns ett fåtal modeller som har kapacitet att ta emot 250 kW.

Modell /snarlika modell Max effekt/medeleffekt (10% till 80%) Introduktion

Lucid Air 300/240 2022

Tesla Model S Long Range, Model S Plaid, Plaid + 250/170 Senare i år

Kia EV6 Long Range 2WD, Long Range AWD 250/185 2022

Tesla Model Y Long Range Dual Motor, Performance. 250/165 Senare i år

Hyundai IONIQ 5 Long Range 2WD, AWD, Project 45 232/175 Snart

Tesla Model X Long Range, Plaid 250/170. Snart

Porsche Taycan 4S Cross Turismo, 4 Cross Turismo, Turbo Cross Turismo, Turbo S Cross Turismo 262/183 Snart

Mercedes EQS 450+ 200/150 Senare i år

Mercedes EQS 580 4MATIC. 200/150 Senare i år

Kia EV6 Standard Range 2WD 175/140 Senare i år

Hyundai IONIQ 5 Standard Range 2WD, AWD 175/140 Snart

BMW iX xDrive 50 200/125 Senare i år

Polestar 2 Long Range Single Motor, Dual Motor 150/105 Senare i år

Byton M-Byte 95 kWh 2WD 150/120 Senare i år

Volvo C40 Recharge. 150/100 Senare i år

Nissan Ariya 87kWh 130/110 Senare i år

Nissan Ariya e-4ORCE 87kWh 130/110 Senare i år

Audi Q4 Sportback e-tron 50 quattro, Q4 e-tron 40 126/101 Senare i år

Skoda Enyaq iV 80X 126/101 Snart

Polestar 2 Standard Range Single Motor. 125/85. Senare i år

Egen kommentar

Hur långt från XFC-personbilar är vi? En bra bit tycks det. Vår inventering ger inget bra svar på frågan när XFC-bilarna kommer, eller hur många modeller som kan förväntas de närmaste åren. Eftersom riktigt snabb laddning kräver bra batterier och effektiv temperaturkontroll kommer tekniken sannolikt först i premiummodeller.

Citatet från hemsidan om Volvo XC 40 innehåller det mesta. Leverantören berättar både hur mycket effekt som batteriet kan ta emot som mest och vilken räckvidd man får vid olika laddeffekt. Man är också tydlig med att batteriets och bilens status, temperatur och laddpunkten påverkar och gör det svårt att ge generella uppgifter.

Hur kommer denna allt viktigare egenskap kommuniceras till kunden? Köparna lär ju börja bry sig. Kanske presenteras en kombination av maximalt tolererad effekt och medeleffekt inom ett visst laddintervall. Kanske kan denna typ av uppgifter standardiseras på något sätt som gör att kunder får möjlighet att jämföra olika modeller. Å andra sidan påverkas dessa egenskaper av batteriets status, temperatur, laddnivå och så vidare. Är det meningsfullt att ange en specifik siffra?

För den som redan valt modell är det relevant med en annan typ av information. Teslaägaren får exempelvis under färd veta hur många nya mil man får om man väljer att snabbladda vid ett visst stopp längs färdvägen eller om det är bättre att ladda kortare vid två tillfällen.

Hur kommer bilägarna agera? Kommer man ladda från 10 procent till 80 procent av batterikapaciteten vid snabbladdning, eller kortare stunder av påfyllning?

En viktig aspekt är vilken spänning som bilen kan hantera. Är det 400 eller 800 Volt?

Referenser

[1] Chargemap https://chargemap.com/map

[2] Ionity https://ionity.eu/#

[3] Teslas hemsida https://www.tesla.com/sv_SE/model3

[4] Audis hemsida https://www.audi.se/se/web/sv/models/e-tron/audi-e-tron/fragor-och-svar.html

[5] Volvo Cars hemsida https://www.volvocars.com/se/v/cars/xc40-electric

[6] Volkswagens hemsida https://www.volkswagen.se/

[7] Polestars hemsida https://www.polestar.com/se/polestar-2/range-and-charging/numbers/

[8] Nissans hemsida https://www.nissan.se/fordon/fordon-utbud/leaf/rackvidd-laddning.html

[9] Kias hemsida www.kia.com/se

[10] Hyundais hemsida https://www.hyundai.se/kop/vaara-elektriska-bilar/uppladdning