Publik och privat laddinfrastruktur är en nödvändig del av ett laddbart transportsystem.
OmEV kommer skriva om laddinfrastruktur den här veckan. Fokus är på lätta fordon, men vi återkommer snart till tunga fordon och deras frågor.
Europeiska kommissionen anser att styrmedel och finansiering av laddinfrastruktur är en del av deras ansvar.
Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antog 2014 direktivet 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen [1].
Direktivets syfte var att säkra uppbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen och införandet av gemensamma tekniska specifikationer för denna infrastruktur i unionen. I direktivet ingick laddningsstationer för elfordon och tankstationer för naturgas (LNG och CNG) och vätgas.
Kommissionen la det första förslaget 2013. Det var mer radikalt från början bl a ville de tvinga medlemsländerna att ha bindande mål för hur många publika laddpunkter de skulle ha, men även krav på antal vätgasstationer [2,3]. Sverige skulle t ex minst ha 14 000 publika laddpunkter 2020 [2]. De bindande kraven förhandlades bort när ett antal medlemsländer hade sagt sitt.
Nu ska direktivet revideras. Kommissionen kommer lägga fram sitt förslag under kvartal två 2021 dvs när som helst [4,5,6]. Sen kommer det förhandlas med medlemsländerna och parlamentet ett bra tag innan något kommer införas. Det är mycket som tyder på att kommissionen kommer föreslå bindande krav igen.
Revideringen följer nog vad kommissionen har satt upp för mål framåt för laddinfrastruktur i EU. De har tidigare nämnt att de vill:
- ha cirka 1 miljon publika laddpunkter 2025 i EU [7]
- ha cirka 3 miljoner publika laddpunkter 2030 i EU [8].
Ett antal rapport har blivit skrivna nyligen som utvärderar hur det går med laddinfrastruktur i EU. De kan nog alla delvis ses som inlagor till det nya direktivet som kommer.
EAFO: On the electrification path: Europe’s Progress towards clean transportation
European Alternative Fuels Observatory (EAFO) är en tjänst som kommissionen betalar för. EAFO samlar in statistik om t ex sålda fordon med alternativa bränslen, antal laddpunkter och vätgasstationer. Det finns också en del sammanställningar om t ex vilka styrmedel som finns i olika länder. Hemsidan med all statistik finns här.
De skriver också sammanfattande rapporter om läget i Europa. Nyligen publicerade de en rapport om hur många laddbara fordon som är sålda fram till 2020, statusen för laddinfrastruktur, men också rekommendationer om vad EU bör göra framåt [9].
I slutet av 2020 fanns 2,2 miljoner laddbara fordon i EU:s 27 medlemsländer. 94 procent av dem var personbilar. Det innebär att ungefär 1 procent av bilflottan var laddbar i slutet av 2020. Sverige har den största andelen av sin bilflotta som är laddbar av de 27 medlemsländer. Vi har 4 procent. Det kan jämföras med Norge som har 16 procent.
Det fanns också 226 000 publika laddpunkter varav 89% var laddpunkter med en effekt som var lägre än 22 kW.
Antal laddbara personbilar blev åtta gånger fler under perioden 2015 till 2020 om de räknar EU:s 27 medlemsländer samt fem utvalda länder till som t ex Norge. I samma 32 länder blev antal publika laddpunkter fyra gånger fler under samma period.
Flest publika laddpunkter har Nederländerna. De hade i slutet av 2020 64 000 laddpunkter. Sverige låg på plats sju av trettiotvå länder om vi räknar antal laddpunkter i absoluta tal.
EAFO skriver också rekommendationer framåt. De varnar för att ha bindande krav på laddinfrastruktur som är lika för alla länder. Det finns mycket som tyder på situationen är så olika. De vill dock ha krav på snabbladdarpunkter per 100 km, men då vill de att kraven endast ska vara kopplade till upptagandet av batterielbilar (BEV) eftersom laddhybrider inte behöver snabbladdare i så stor utsträckning.
Europeiska revisionsrätten, ECA: Special Report 05/2021: Infrastructure for charging electric vehicles
Europeiska revisionsrätten (ECA) har granskat om EU är på väg att nå sitt mål med 1 miljon laddpunkter till 2025, men också om de finansierar laddinfrastruktursprojekt effektivt med verktyget The Connecting Europe Facility(CEF) [10,11].
ECA är i sin rapport tveksamma till att EU är på väg att nå sina laddinfrastrukturmål [12]. Det behöver byggas i medel 3 000 publika laddpunkter i veckan fram till 2025 för att EU ska nå sitt mål.
De är också missnöjda med att EU inte har någon utbyggnadplan som stödjer var det är viktigaste att ge stöd via CEF.
Slutligen så lyfter de också att det är ett problem att medlemsländerna tolkar vad som är publika laddpunkter olika. Några kräver att för att räknas som publik som måste laddpunkten vara tillgänglig alla dagar och timmar. Några medlemsländerna räknar allt som inte är privat som publikt. Statistiken blir då svår att jämföra.
Kommissionen: utvärdering av medlemsländernas rapporter om sina nationella handlingsprogram
En del av direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen var att varje medlemsland skulle ta fram ett nationellt handlingsprogram senast 2016 och underrätta kommissionen.
I slutet av 2019 skulle också varje medlemsland skicka en rapport hur det går med införandet av handlingsprogram.
Kommissionen har nyligen släppt sin utvärdering av alla medlemsländernas rapporter [12].
Rapporterna innehåller sammanställningar av styrmedel, hur försäljning har utvecklats, hur många laddpunkter som byggts, men också prognoser av försäljning fram till 2030.
En intressant sammanfattning är hur stor del av bilflottan som är laddbar i olika länder 2030 enligt varje lands egen uppfattning. Det varierar mycket. Det finns länder som tror att de max kommer 0,6% laddbara bilar i bilflottan 2030. Det EU-land som tror på störst andel är Tyskland. De tror på att 17% av deras flotta är laddbar 2030. Sverige har skickat in att vi tror på en andel på cirka 10% för 2030.
Länderna har också skickar in uppskattningar på vilken procentuell ökning av antal publik laddpunkter de tror på. Medelvärdet är en 34% ökning per år fram till 2030.
Sveriges rapport har precis som alla andra länder också fått en individuell analys av kommissionen. Analysen av Sverige finns i kapitel 5.27. Kommissionen samlade bedömning är att Sverige är snabba när det gäller att bygga laddinfrastruktur än så länge och att vi är tillräckligt bra när det gäller hur många laddbara bilar som säljs.
Referenser
[1] DIREKTIV 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. länk
[2] Proposal for a DIRECTIVE OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on the deployment of alternative fuels infrastructure. 2013. länk
[3] COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT IMPACT ASSESSMENT Accompanying the document Proposal for a Directive on the deployment of alternative fuels infrastructure. 2013. Länk
[4] Legislative Train Schedule. A EUROPEAN GREEN DEAL REVISION OF THE DIRECTIVE ON DEPLOYMENT OF ALTERNATIVE FUELS INFRASTRUCTURE / BEFORE 2021-07. Länk
[5] STATE OF THE UNION 2020. Letter of Intent to President David Maria Sassoli and to Chancellor Angela Merkel. länk
[6] ANNEXES to the COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS. Commission Work Programme 2021. Länk
[7] The European Green Deal COM/2019/640 final. Länk
[8] Sustainable and Smart Mobility Strategy – putting European transport on track for the future COM/2020/789 final. Länk
[9] EAFO. 2021. On the electrification path: Europe’s Progress towards clean transportation. länk
[10] ECA. Special Report 05/2021: Infrastructure for charging electric vehicles: more charging stations but uneven deployment makes travel across the EU complicated. Länk
[11] Deployment of EU electric vehicle charging stations too slow, auditors say. Reuters. Länk
[12] COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT Detailed Assessment of the Member States Implementation Reports on the National Policy Frameworks for the development of the market as regards alternative fuels in the transport sector and the deployment of the relevant infrastructure. Implementation of Art 10 (3) of Directive 2014/94/EU Accompanying the document REPORT FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL on the application of Directive 2014/94/EU on the deployment of alternative fuels infrastructure SWD/2021/49 final. länk