Företagsanalys – Tata Motors Group

I förra veckan skrev Helena ett nyhetsbrev om Renualt Group. Idag fortsätter vi vår resa i OEM-världen med Tata Motors. En företagsgrupp som i västvärlden kanske är mest kända för sitt ägande av Jaguar Land Rover (JLR). Tata Motors är bland annat intressanta då de är den mest framgångsrika OEM: en från Indien, ett land som blir allt viktigare som tillväxtmarknad för fordonsindustrin.

Tata Motors – En del av konglomeratet Tata Group

Akronymet ”TATA” används ibland för ”There Are Thousands of Alternatives”. Moderbolaget Tata Group är döpt efter grundaren Jamsetji Tata men akronymet är en bra beskrivning på gruppens 29 spretiga affärsområden som inkluderar allt från stål, konsumentvaror till fordon [1]. I väst föll konglomerat ur modet under 1980-talet, ökad specialisering ansågs skapa större aktieägarvärden [2]. I Indien inverkade ett antal faktorer som skattesystemet, tillgång till kapital och skydd av branscher till att stora konglomerat som Tata Group fortsatte att dominera den inhemska marknaden [3]. Tata Group grundades 1868 och dotterbolaget Tata Motors har tillverkat fordon sedan 1945 [1]. Tata Group omsatte 106 miljarder USD i räkenskapsåret 2019 – 2020 [1]. Som jämförelse omsatte Sveriges största bolag Volvo Group ca 50 miljarder USD under 2019 [4].

Tata Motors är Indiens största OEM i omsättning. Ca 35 miljarder USD under 2020, vilket dock är en nedgång med ca 20 % jämfört med 2019 [5]. Jaguar Land Rover (JLR) stod för hela 79 % av Tata Motors totala omsättning [6]. För de övriga varumärkena t ex Tata och Daewoo Commerical vehicle står de kommersiella fordonen för ca fyra gånger större del av omsättningen jämfört med personbilarna [6]. Faktum är att Tata Motors endast har en marknadsandel på 4,8 % av den indiska personbilsmarknaden, dominerande aktör är Maruti Suzuki med 51 % [7]. För några år sedan fanns det förhoppningar på större marknadsandelar när ”världens billigaste bil” Tata Nano lanserades. Nano blev dock inte en försäljningssuccén. På den kommersiella sidan ser det dock annorlunda ut. Tata Motors innehar toppositioner för både lätta och tunga kommersiella fordon, speciellt dominerande är de på tunga lastbilar med ca 53 % av den indiska marknaden [8].

Tata UniEVerse – Gruppens olika delar ska främja E-mobilitet

Tata Motors har satt en ambition om att bli marknadsledande inom elektrifiering i Indien. Strategin är att ta ett helhetsgrepp och dessutom hålla stora delar av ekosystemet inom gruppens gränser [9].

Tata Motors första helelektriska bil (BEV) Tigor EV lanserades under 2018 [10]. Initialt såldes endast Tigor EV till flottor och till publika sektorn, räckvidden var blygsamma 140 km [11]. Under 2019 lanserades Tigor EV för privatköpare med en räckvidd på 213 km och med ett pris på ca 120 000 kr [12]. Än viktigare var troligen lanseringen 2020 av kompakt SUV: en Nexon EV med räckvidd på 312 km och prissatt runt 160 000 kr [11] [13]. Tata Motors har med dessa två modeller dominerat elbilsmarknaden i Indien med en marknadsandel på 62 % under 2020 [11].

Tata Motors elektrifieringsstrategi ”UniEVerse” i Indien är intressant då den bygger på samverkan med andra företag i Tata Group. Batteritillverkning och framtida återvinning tillhandahålls av Tata Chemicals, många komponenter tillverkas av Tata Autocomp Systems, utbyggnad av laddinfrastruktur och laddning hanteras av Tata Power, finansiering sköts av Tata Motorfinance och försäljning sker delvis genom av Tata-ägda elektronikkedjan Chromâ [14]. Tata Motors Groups strategi för elektrifiering av personbilar i Indien bygger därmed på att bygga ett ekosystem som inkluderar laddning (etablerat i 40 indiska städer [15]) och att framställa bilar i de lägre prissegmenten. En strategi som hittills verkar ha slagit väl ut.

Elektrifieringen på den tyngre sidan inleddes 2020 med lanseringen av den mellanstora ellastbilen Tata Ultra T.7 med en räckvidd på ca 100 km [16]. Tata Motors bussdivision har också inlett leveranserna av totalt 340 elstadsbussar till Mumbai [17]. Ordern från Mumbai har åtminstone delvis möjliggjorts av incitament från statliga FAME II initiativet som syftar till att accelerera elektrifieringen för bland annat bussar [18].

Jaguar Land Rover – Jaguar tar första och största språnget

På den internationella arean heter Tata Motors spjutspets inom elektrifiering istället Jaguar.

Ett märke som har haft ett tufft 2020, försäljningen backade 37 % vilket är mer än konkurrenterna [19]. Land Rover klarade sig bättre, men JLR har ekonomiska bekymmer. Det har tagits stora och viktiga beslut inom koncernen som i huvudsak pekar mot ökad elektrifiering. För några veckor sedan fick Jaguar mycket uppmärksamhet för sitt ambitiösa mål att helt ställa om till elbilar från och med 2025. Detta är en del av JLR: s nya strategi ”Reimagine” som i korthet består av [20]:

• Jaguar ska bli ett helt elektriskt varumärke till 2025
• Land Rover ska inom fem år lansera sex fullelektriska modeller
• Alla Jaguar och Land Rover modeller ska finnas som fullelektriska till 2030
• Målsättning att nå netto-noll CO2 utsläpp från hela värdekedjan till 2039
• Ökad samverkan med andra bolag inom Tata Group ska bidra till synergier inom förnyelsebar energi, uppkoppling, data och mjukvaruutveckling

Jaguar och speciellt Land Rover har tidigare inte förkroppsligat hög miljöprestanda. Detta vill nu alltså relativt nytillträdda VD Thierry Bolloré förändra. Det historiska undantaget är Jaguar I-Pace (BEV crossover) som har varit i produktion sedan 2018. Jaguar har redan tagit konkreta steg mot sitt 2025 mål. Bland annat har lanseringen av nya lyxsedanen Jaguar XJ skrotats sent i utvecklingsprocessen. Jaguar överger även sin flexibla MLA plattform (anpassad för både förbränningsdrivlinor och elektrifierade drivlinor) till fördel för ännu ej klara EMA plattformen som endast är anpassad för elektrifierade drivlinor (ink PHEV) [19]. De totala avskrivningarna till följd av dessa skrotade planer uppges uppnå 1,4 miljarder USD [19]. Jaguar uppges nu söka utvecklingspartners för den EMA plattformen, vilket kan vara ett tecken på att plattformen ännu är omogen och/eller att de saknar ekonomiska resurser för att färdigställa arbetet [19].

Egen kommentar

Tata Motors Group befinner sig i en intressant position. Verksamheten i Indien går relativt bra, en stark ställning på en snabbt växande marknad är i regel en bra position att befinna sig i. Tata Motors verkar också ha tagit ledartröjan inom elektrifieringen med produkter väl anpassade för den indiska marknaden. Det finns såklart ett hot från kinesiska OEM: er som bevisligen kan tillverka billiga elfordon. Det får dock anses troligt att indiska staten kommer att skydda sina inhemska fordonsföretag även i framtiden. En stor utmaning för Tata Motors är tappad försäljning för den tidigare kassakon JLR. JLR har tidigare drivits framgångsrikt med stor autonomi från Tata Motors. Detta kan nu eventuellt vara på väg att förändras, jag ser likheter mellan Tata UniEVerse och JLR Reimagine där andra bolag inom Tata Group ska nyttjas för att ta större delar av den elektrifierade värdekedjan. En form av vertikal integration.

Referenser

[1] Tata Group. länk

[2] Davis, Gerald F., Kristina A. Diekmann, and Catherine H. Tinsley. ”The decline and fall of the conglomerate firm in the 1980s: The deinstitutionalization of an organizational form.” American sociological review (1994): 547-570. länk

[3] Times of India. 2017. länk

[4] Volvo Group. 2021. länk

[5] Statista. 2021. länk

[6] Tata Motors Group. Annual Report. 2021. länk

[7] Statista. 2020. länk

[8] Autopunditz. 2020. länk

[9] The Hindu BussinessLine. 2020. länk

[10] Business Today. 2018. länk

[11] Automotive World. 2020. länk

[12] DriveSpark. 2021. länk

[13] Economic Times. 2020. länk

[14] Tata Motors. 2020. länk

[15] Tata Power. länk

[16] Electrive. 2020. länk

[17] Autocar Professional. 2020. länk

[18] Department of Heavy Industry. 2020. länk

[19] Motor1. Mars 2021. länk

[20] Jaguar Land Rover. länk