Kina har hälften av alla elbilar och 90 procent av alla tunga elfordon i världen. Det beror på styrmedel och reglering [1].
The International Council on Clean Transportation (ICCT) och China EV100 har tillsammans skrivit en rapport, som sammanfattar varför det hänt, hur läget är och ger rekommendationer vad som bör göras framåt [1].
Fyra styrmedelsfaser i Kina
Före 2009 pågick en debatt i Kina hur de skulle skapa en världsledande fordonsindustri. De valde “New Energy Vehicles”, som strategi. New Energy Vehicles är i princip elektrifierade fordon.
Från 2009 till 2012 introducerade Kina stora pilotprogram för eldrivna fordon. De valde några städer där de satsade speciellt. De avsatte stora medel för forskning, utveckling och subventioner.
Från 2013 till 2017 hade de inköpsstöd och stöd till industrin. Det drev en snabb utveckling. Argumenten för stödsystemen var luftkvalité, minskad oljeimport samt stöd till deras fordonsindustri.
Efter 2018 har de minskat stöden till industrin och mer fokuserat på regleringar och stöd för att driva marknaden.
Nuläget i Kina
Kina har den största flottan av elfordon i världen, men Europa hade lika stor årlig försäljning av elbilar 2020 som Kina. Det beror på regleringar i Europa, som t ex CO2-kraven, men också ökade inköpsstöd i Europa. I Kina har staten minskat subventionerna från och med 2019.
Kinas fordonsindustrin har ännu liten försäljning av elfordon utanför Kina. Det är också så att staten har öppnat upp för mer konkurrens från utländska fordonsföretag i Kina. De kinesiska märkena har delvis förlorat i de mer lönsamma segmenten inom elfordon i Kina.
Inom forskning och utvecklingen har Kina en stark position inom batterier och råvaror. De är dock svaga inom halvledare. De arbetar dock aktivt för att försöka minska deras eftersläpning inom det området. Enligt författarna har Kina en stor patentportfölj inom snabbladdning och trådlös laddning. De har svagheter inom patent om batterimanagementsystem, vätgaslagring, bränslecellsproduktion och styrsystem för laddhybrider.
En trend i Kina är att de har mindre batteri per elbil i jämförelse med USA och Europa En trend är också att de fler elbilarna numera har NMC batterier i Kina.
En stor del av Kinas styrmedel har fokuserat på flottor. De senare åren har de försökt mer satsa på privatkunder. En analys av författarna är att för ellastbilar är ej styrmedlen i Kina tillräckligt robusta.
De har satsat mycket på laddinfrastruktur, men enligt författarnas analys är systemet fortfarande för dåligt utbyggt.
Förslag på styrmedel framåt i Kina
Författarna har intervjuat ett antal experter i Kina och USA för att ge förslag på vad Kina bör göra nu.
Kina bör tydligt välja att fokusera på ett helt eldrivet transportsystem och börja göra planer för att det ska ske. De bör t ex ta fram planer speciellt för eldrivna lastbilar och arbetsmaskiner.
De bör också ta fram nya paket av styrmedel som kombinerar regleringar som t ex för bränsleekonomi och växthusgaser, med stödsystem. De bör aktivt försöka införa något sorts bonus-malus system. Önskvärt är också att Kina i sina krav går i fas med Europa och USA.
De bör fokusera på styrmedel för privatkunder, som är nyckelgruppen för nästa fas. De kunderna vill ha kombinationer av eldrift, autonoma och uppkopplade fordon. Kina bör därför välja ut några städer där de verkligen visar upp kombinationer av dessa system i stor skala.
En extra viktig fordonstyp att satsa på är ellastbilar. Kina bör aktivt samarbeta mer internationellt i det området. Ett nyckelområde är att Kina bör fokusera på att göra hamnar till demonstrationsmiljöer. Det är en internationell trend som Kina också bör vara med på.
Egna kommentarer
China EV100 och ICCT är två organisationer som har bra kontakter. Deras analys är säkert bra kopplat till hur diskussionerna är i Kina just nu.
Jag blir nyfiken på vilket paket av styrmedel de kommer införa inom ellastbilar.
Rapporten innehåller en bra beskrivning vad som hänt i Kina de senaste tio åren.
Referenser
[1] Driving a green future: A retrospective review of China’s electric vehicle development and outlook for the future. ICCT. 14 januari 2020. länk (58 sidor, pdf).