E-mobilitetsboomen på börsen – SPAC: s och risktagande småsparare

I tidigare nyhetsbrev om startups nämnde vi i förbifarten att företag inom e-mobilitet har haft en stark utveckling på aktiemarknaden under 2020, t ex Nio och Xpengs framgångssaga på Nasdaq i New York och såklart Teslas starka kursutveckling under året. Även om dessa tre kanske är de mest välkända är de lång ifrån ensamma, en lång svans av företag har ridit på e-mobilitetsvågen på börsen under 2020. Nyligen noterades Quantumscape Corp som utvecklar solid-state batterier. På noteringsdagen gick aktien upp med 55 % [1]. Inom kort noteras även brittiska Arrival som utvecklar och tillverkar elektriska transportfordon. Även här är förväntningarna stora, värderingen uppges redan vara 16 miljarder USD [2][3]. Att sektorn har gått bra kan likaså ses i en stark utveckling för nischfonder. ”Thematica – Global Battery & Electric Vehicles Fund” har presterat näst bäst av alla fonder i Avanzas fondlista under 2020, upp ca 118 % [4]. Höga marknadsvärden kan ha stor påverkan då det tillåter företagen att genom nyemissioner frigöra stora finansiella resurser som kan användas till utveckling och investeringar i t ex fabriker.

I Magnus avslutande nyhetsbrev om startups gjordes en analys av finansieringstrender [5]. Lärdomar inkluderar: investeringsbolag satsar allt mer på hållbarhet, EU styr mot hållbara investeringar och att privata investerare åter satsar på cleantech-bolag [5]. Dessa trender kan delvis förklara det ökade intresset (och värderingarna) på e-mobilitetsbolag. Andra aspekter som allt hårdare utsläppsregleringar i EU och Kina och snabb teknikutveckling, har såklart också en påverkan. Det är troligen dock inte hela förklaringen. I dagens nyhetsbrev tittar vi på ett två andra faktorer som kan påverkat finansmarknadens intresse för e-mobilitet. De jag har valt att titta närmare på är: genvägen till aktiemarknaden via SPAC: s och kraften från småsparare. En brasklapp – det finns såklart många andra förklaringsmodeller till vad som nu sker. Att tro sig kunna ge en heltäckande förklaring på vad som styr de finansiella marknaderna är ungefär lika svårt som att räkna antal stjärnor i universum.

SPAC: s – Genväg till börsen som har gynnat unga e-mobilitetsbolag

En SPAC (Special Purpose Acquisition Company) är förenklat ett företag utan någon kommersiell verksamhet som börsnoteras enkom för att anskaffa kapital som i sin tur används för att köpa eller sammangå med ett onoterat företag [6]. Konsekvensen är att det onoterade företaget blir börsnoterat genom uppköpet/fusionen [7]. SPAC kallas ofta ”blank check companies” eftersom det vid börsnoteringen ej ännu är känt vilket företag SPAC: en kommer att köpa upp/fusionera med, ofta är tidsfristen satt på två år.

I praktiken innebär SPAC en genväg för företag som vill bli börsnoterade. Fördelar jämfört med en traditionell börsnotering är bland annat lägre utspädning, mindre risk att priset per aktie blir lågt vid notering, samt större frihet att göra detaljerade framtidsprognoser [7] [3]. Den sista egenskapen med SPAC tros ha haft en speciellt stor inverkan för företag inom e-mobilitet [3]. Ovan nämnda Arrival men även SPAC noterade Fisker Inc och Nikola framtidsprognoser präglas av enorm tillväxt, trots små eller inga nuvarande intäkter [3]. En börsnotering utan intäkter är ytterst ovanligt vid en traditionell börsnotering, vilket alltså är möjligt vid en SPAC-notering [8]. SPAC är hittills ett USA fenomen men Nasdaq ska ha planer på att introducera noteringsmetoden även på Stockholmsbörsen [9].

Småsparare jagar snabba vinster i e-mobilitetssektorn  

I USA har investeringsplattformen Robinhood och dess miljontals ofta unga kunder skapat den så kallade ”Robinhoodeffekten”. Robinhood och andra plattformar erbjuder gratis courtage vilket möjliggör intensiv och ibland spekulativ ”day trading” även för individer med små aktieportföljer. Robinhoodeffekten är tesen att börskurser påverkas av många småsparare vars investeringsbeslut bygger på irrationella grunder, det är i alla fall perspektivet från en del rutinerade investerare [10]. Både antal investerare och volymen av investeringar på t ex Robinhood har accelererat under Covid-19 pandemin [10]. Många Robinhood investerare tar alltså stora risker, gärna i volatila bolag där stora uppgångar är möjligt t ex bolag i den allt hetare e-mobilitetsektorn. I juli 2020 fanns fyra e-mobilitetsbolag (Tesla, Nio, Nikola och Workhorse) på Robinhoods lista över de 25 mest populära bolagen [11]. Nio var mer populärt bland Robinhoods investerare än Facebook, trots att Facebook är över 40 gånger större [12].

Det har utryckts en del oro kring småsparares riskbenägenhet på de finansiella marknaderna generellt, där företag inom e-mobilitet har pekats ut som speciellt riskfyllda [8], [11]. Deras förmåga att påverka börskurser för mindre bolag skulle kunna leda till aktiebubblor likt Dotcom bubblan i slutet av 1990-talet [8]. Snabbheten i hur information sprids på plattformar som Twitter, TiKTok och Instagram kan accelerera cykeln av ”boom and bust” [11]. Det bör dock nämnas att hittills har dessa småsparare generellt presterat bättre under 2020 än många professionella investerare [13].

Noterade i USA – populära även i Sverige

Wall Street är det globala epicentrumet för börsnoteringar inom e-mobility, det är dit många lokala och internationella företag söker sig för att börsnoteras. Framväxten av SPAC i USA kan ha bidragit, t ex valde brittiska Arrival New York istället för London. Intresset för sektorn hos småsparare kan dock ses på fler ställen än USA. Tesla, Nio och Xpeng ligger alla på Avanzas topp 10-lista för de mest ägda utländska aktierna hos deras svenska kunder, mer populära än t ex Spotify [14]. Även svenska företag inom sektorn har haft ett bra år. De fem största svenska börsbolagen inom e-mobilitet har slagit jämförelseindex (OMX Stockholm 30): Powercell (+ 84 %), Garo (+ 95 %), Cell Impact (+ 224 %), Impact Coatings (+ 78 %) och Ferroamp (+ 16 %) [15].

Egen kommentar

Finansmarknaden är komplex, det är många faktorer som samverkar i värdering av enskilda bolag. Detta är tydligt när det kommer till e-mobilitetsbolag. En cocktail av faktorer som ökade marknadsandelar för elbilar, Teslas framgångar, hårdare regleringar och teknikutveckling har påverkat. SPAC: s och aggressiva småsparare kan också inkluderas i listan bland faktorer. Framväxten av SPAC: s har förenklat noteringsprocessen och gjort vidlyftiga prognoser legalt möjliga. När företagen väl är noterade står en lång kö med ivriga och riskvilliga investerare redo att investera. Informationen om olika bolag och deras ”unika” fördelar kommuniceras sedan snabbt genom olika sociala medier. Det är lätt att bli skeptisk men efter att ha spenderat en del tid i dessa forum har jag också noterat att det finns relevant och ofta dagsaktuell information tillgänglig.

Referenser

[1] Barrons. Nov 2020. länk

[2] CNBC. Dec 2020. länk

[3] Bloomberg Opinion. 27 nov 2020. länk

[4] Avanza. ”Alla fonder”. 7 dec 2020. länk

[5] omEV. Startups inom e-mobilitet. 24 nov 2020. länk

[6] Investopedia. 3 aug 2020. länk

[7] Barrons. 2 aug 2020. länk

[8] Bloomberg Opinion. 18 sep 2020. länk

[9] Dagens Industri. 8 okt 2020. länk

[10] Business Insider. 1 sep 2020. länk

[11] Oilprice.com. 16 juli 2020. länk

[12] Barrons. 9 juli 2020. länk

[13] MarketWatch Outside the box. 8 aug 2020. länk

[14] Avanza Topplista. 10 dec 2020. länk

[15] Avanza. 10 dec 2020. länk