Startups inom e-mobilitet (del 4 av 4) – Finansieringstrender

skrivet av Magnus Karlström

Företag behöver pengar för att starta, växa och investera. 

Det finns en hel del statistik på hur t ex företag i USA får ihop sitt startkapital. Den främsta källan till medel när amerikanska företag startar är egna ihopsparade pengar, den andra källan är lånade pengar på t ex sitt hus och på tredje plats kommer familj och vänner [1]. 

I en senare skede behövs ofta lån, riskkapital eller medel från affärsänglar för att företag ska kunna växa [1].

I den stora transition som sker i vår värld just nu med digitalisering, klimatanpassning och globalisering krävs det också av riktigt stora och väletablerade företag att de kan låna pengar från finansmarknaden för att de ska ha råd att investera. 

Dagens nyhetsbrev är en genomgång av några trender kring finansiering. 

För lite medel investeras för att vi ska nå klimatmålen och pengar måste komma från privat kapital

IEA har gjort en sammanställning av investeringar i energisektorn, som de presenterade förra vecka [2].  

Covid-19 har gjort att den största minskningen av energi-investeringen räknat i procent har skett mellan 2019 till 2020 [3]. Dock har investeringarna i förnyelsebar kraft ungefär haft samma nivå 2019 och 2020. 

IEA:s analys är att för lite medel investeras i energisektorn per år för att vi ska nå klimatmålen [3]. Det gäller speciellt i tillväxtekonomier och utvecklingsländer. 

En extra svag trend är att investeringarna i elnät är för små. IEA anser att det är en varningssignal för att vi ska nå klimatmål [3]. 

När IEA tittar framåt så gör de en analys vilka källor till medel som krävs i olika sektorer. En tydlig analys att det offentliga kan täcka en del, men de stora pengar måste komma från den privata marknaden. 

Det skiljer sig en del mellan olika industrisektorer. I elnätssektor bedömer IEA att nästa hälften av investeringarna kommer komma från den offentliga sektorn, men i t ex transportsektorn måste nästan 90% komma från privat kapital. Stater har dock en viktig roll att säkerställa ramvillkor [3].  

Investeringsbolag satsar mycket på hållbarhet (ESG) och företagen måste följa med

I början av 2020 skrev BlackRocks VD Larry Fink ett brev [4]. BlackRock är en stor amerikansk fondförvaltare, som investerar och äger mycket. De har mycket makt och sitter på en portfölj på flera biljoner USD. 

Finks brev var en tydlig markering. Om ni inte är ett hållbart företag kommer vi inte investera i ert företag. Hållbarhet för Fink är miljö, sociala frågor och god styrning. Argumentet för BlackRocks val är inte att de vill vara ett gott företag, utan att det affärsmässigt bättre för ett företag att vara hållbart. 

BlackRock är inte en ensam aktör. Deras markering är en del av en lång trend som har växt sig extra starkt i år. De stora finansbolagen kräver mer och mer hållbarhet [5-7]. Den här trenden är inte liten. Om ni gillar siffror, så är det en 130 000 miljard USD trend [5].  

De stora företagen behöver mer och mer ha en ESG (environmental, social and corporate governance) strategi för att kunna få lån eller annan finansiella hjälp [7]. 

En fråga är dock vad som är ett hållbart företag eller teknologi. Det finns en stor flora av olika sätt att analysera frågan, samt också företag som gör utvärderingar. Det finns dock en del kritik att det inte finns någon samsyn vad som utmärker hållbarhet och det gör det svårt för företagen att styra mot det [7]. 

EU försöker styra mot hållbar finansiering, men det finns kritik

EU har arbetat med en grön taxonomi. Det ska vara ett verktyg för att identifiera miljömässigt hållbara investeringar för finansiella produkter [8].

Förordningen för grön taxonomi blev antagen 12 juli i år. 

Förordningen innehåller ramar, men detaljerna för vilka investeringar som är hållbara är delegerat till kommissionen genom delegerade akter.

Förra veckan kom ett utkast ut på vilka investeringarna som är hållbara investeringar enligt kommissionen [9]. 

Flera svenska elbolag var ute och kritiserade listan och att Sverige inte gör tillräckligt [9]. Kritiken handlar om att kärnkraft inte är med på listan, det krävs åtgärder i Sverige för att vår vattenkraft ska vara hållbar, samt det är otydligt vilka biobränslen som är hållbara. Kort sagt att listan hotar vår energiförsörjning [9]. 

För personbilar så är kravet i listan att utsläppen max får vara 1 g CO2/km från och med 2026 för att det ska vara en hållbar investering i personbilar [11].

Listan är ute på remiss. Målet är att den ska bli godkänd 2021 och vara införd i EU 2022. 

Listan har delvis tagits fram av en expertgrupp. En av deltagarna är Professor Andreas Hoepner, som också är gästforskare på Handelshögskolan i Stockholm. Han berättar om arbetar inom expertgruppen och hur de tänkt i en presentation som Mistra Financial Systems (MFS) visade nyligen. Ni kan se hans presentation här.

Det verkar som taxonomin kan få ett stort genomslag. Den kan kommas användas som grund för hela den gröna återhämtningen i EU och länkas till andra EU-regelverk såsom återhämtningsfonderna, vätgasstrategin, statsstödsreglerna et cetera. Det kan också en möjlighet att den kan bli styrande för hur både banker och kreditinstitut lånar ut pengar och hur finansmarknaden väljer att investera [10]. 

Privata investerare i Cleantech-bolag är tillbaka 

Historia är bra att känna till. I slutet av 2000-talet satsade många VC-bolag på bolag som satsade på solceller, vindkraft och biobränsle. VC-bolagen använde samma modell som de gjorde i mjukvaruföretag. De gick inget bra. De förlorade nästan hälften av de 25 miljarder USD de hade satsat. De här hände främst i USA. Efter den perioden var det svårare att få kapital i USA [12]. 

Nu ökar dock investeringarna. 2019 var investeringarna 36 miljarder USD i jämförelse med 2015 då investeringarna var 17 miljarder USD enligt marknadsundersökningsbolaget Cleantech Group [12]. Ungefär hälften av pengarna gick till bolag i USA och cirka 15% gick till bolag i Europa [12]. 

En uppskattning är att ungefär hälften av de nya investeringarna går till bolag inom transport [12]. 

En annan analys från PWC visade att 2013 var investeringarna i tidiga faserna av klimatföretag cirka 418 miljoner USD. 2019 var de 16,1 miljarder USD [13]. 

En viktig ny grupp är rika individer som väljer att satsa på Cleantech. En av de mest kända Breakthrough Energy Ventures, där Bill Gates och några andra miljarder satsar på bolag med stor potential att lösa miljöutmaningar.  En annan är Jeff Bezos som har en fond på 10 miljarder USD [13]. De här aktörer kan ha en längre tidshorisont på sina investeringar. 

De är inte bara trenden med ökade investeringar i start-up bolag som är intressant. Det finns nya modeller för att stödja investeringar. T ex amerikanska Generate Capital har ordnat en finansieringsform för PlugPower där Generete lånar ut pengar till PlugPower så att de kan bygga många bränslecellstruckar som de sedan leasar ut till kunderna. Leasingavgiften används för att betala tillbaka lånet till Generate Capital.

Jigar Shah är en av grundarna till Generate Capital. Jigar är b la känd för att han deltar i den kända podcasten The Energy Gang. 

Han var också med och grundade Sun Edison, som i början av 2000-talet  skapade en affärsmodell där man som kund kunde betala solceller pay-as-you-go och inte behövde köpa dom helt direkt. 

Generate Capital har nu också skapat en affärsmodell för elbussar i USA. Modellen går ut på att Generate Capital köper elbussar och sedan leasar ut dom till bussbolag. Generate Capital har större kreditvärdighet, men också bättre möjlighet att ordna affären kring batterier och sälja elbussarna på andrahandsmarknaden. Om bussbolaget skulle köpt elbussarna så skulle räntan på lånet varit 9%, men Generate Capital kan ordna lån med mycket lägre ränta. Ni kan lyssna på deras modell i intervju här (38:06 in i intervjun). 

Referenser 

[1] Mollick, E., 2020. The Unicorn’s Shadow: Combating the Dangerous Myths that Hold Back Startups, Founders, and Investors. Wharton Digital Press. länk 

[2] WEO week: Investing in clean energy transitions. 20 november 2020. länk

[3] World Energy Outlook 2020 The World Energy Outlook Week: Investments. Paris, 20th November 2020. länk (13 presentationsbilder)

[4]  A Fundamental Reshaping of Finance. Blackrock. Januari 2020. länk

[5] Blackrock and Fidelity Are Betting Big On This $130 Trillion Mega-Trend. Yahoo News. länk 

[6] 2022 – The growth opportunity of the century. Are you ready for the ESG change? PwC. länk 

[7] The Wild World of ESG Investing. This week on The Interchange podcast: Can we get environmental, social and corporate governance right? länk

[8] Arbetet med EU:s taxonomi för hållbara investeringar Svar på skriftlig fråga 2019/20:1194 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP). Ridsdagen. länk

[9] EU Commission drafts world’s first ‘green list’ for sustainable investment. Euractiv. 20 nov 2020. länk

[10] ”Nya EU-regler hot mot vår energiförsörjning”. SVD debatt. 21 november 2020. länk 

[11] LEAK: Only zero-emission cars will win EU green investment label. Euractiv. länk 

[12] Climate-conscious venture capitalists are back. 29 okt 2020. The Economist. länk

[13] Why climate change is getting the attention of world’s wealthy investors. 19 november 2020. CNBC. länk 

[14] Clean energy is now a hot investment. Politico. 2020. länk