Virusnödläget har lett till ekonomiska konsekvenser, som t ex ett kraftigt sjunkande oljepris. I en närmast perfekt storm har även ett priskrig (ovilja att minska produktionen) mellan Saudiarabien och Ryssland eskalerat de senaste veckorna [1]. WTI oljepriset är nu 22,63 USD per fat, en nedgång med över 50 % på en månad. Ett lågt oljepris kan motverka energieffektivisering i fordonssektorn [2].
Dagens nyhetsbrev kommer att återge ett antal röster om lågt oljepris påverkar elektrifieringen av personbilssektorn, samt göra en inblick i forskningen om oljeprisets eventuella inverkan på elektrifieringen.
Oljepriset har större betydelse i USA och mindre i Kina och Europa
VW:s strategichef Michael Jost sa att det sjunkande oljepriset inte påverkar VW:s tidigare annonserade elektrifieringsplaner. De är nödvändiga för att nå målet att vara CO2 neutrala år 2050 [3]. Michael Jost tror att oljepriset kommer att nå tillbaka till högre nivåer på längre sikt.
Några analytiker delar Josts åsikt att dagens låga oljepris inte kommer påverka elektrifiering mycket. Den kan dock påverka några marknader mer. Banken UBS ser en större inverkan av låga oljepriser på den amerikanska elbilsmarknaden på grund av minskade relativa kostnadsfördelar jämfört med förbränningsmotorbilar i användarfasen [4]. Effekten i Kina och Europa tros dock vara liten. USA har lägre beskattningen och mindre regleringen av bränsle jämfört med Kina och Europa. I Kina är bränslepriserna marknadsreglerade mellan 40 – 130 USD per fat, dvs dagens prisnivå på under 25 USD per fat ger inte signifikant lägre bränslepriser till konsumenter än vid 40 USD per fat [4]. Hög bränslebeskattning i Europa har en liknande effekt, sjunkande oljepriser får ej i % samma genomslag på bränslepriset till slutkonsument. Det kan också tilläggas att Kina och Europa har tydliga strategier (Kina: världsledande elfordonsindustri, Europa: strikta miljökrav) som främjar elektrifiering [4]. Trots att bilmarknad förväntas krympa år 2020 tros försäljningen av elbilar öka i både Kina och Europa [5].
I en analys av företaget Tesla menar en annan analytiker att vissa konsumenter kan välja bort elbilar när bränslepriserna är billigare. Men den starka miljötrenden, snabba utveckling av eltekniken och Teslas design tros mer än kompensera för bortfall av kunder på grund av lägre bränslepriser [6].
Inköpspriset är viktigare än oljepriset
Enligt Colin Mckerracher (analytiker på BloombergNEF) är elbilars höga inköpspris den största barriären för köp hos majoriteten av konsumenterna [5]. Batteripriserna anses därmed viktigare än oljepriset. Förutsatt att batteripriserna fortsätter att sjunka är försäljningsutsikterna goda för elbilar på medellång till lång sikt [5]. Påverkan på elbilsförsäljningen kan också bero på hur länge oljepriset är lågt. Mark Wakefield på AlixPartners påpekar att konsumenters framtidsförväntan om bränslepriserna kan förändras från högt till lågt om dagens låga oljepriser består i flera månader. Vilket skulle kunna innebära en signifikant minskad benägenhet hos konsumenter att köpa energieffektiva bilar som elbilar [5]. Ett konkret förslag för att motverka fallande elbilsförsäljning vid lågt oljepriset är att öka fokus på elmaskinens prestandafördelar (vridmoment) i marknadsföringen och minska fokus på bränslebesparingar [7].
Med andra ord finns det en del osäkerhet hur elbilsförsäljningen kommer att påverkas av oljepriset framöver. Detta speglar den osäkerhet som finns inom forskningen rörande relationen mellan oljepris (bränslepriser) och konsumenters vilja att köpa elbil. Få studier är gjorda och slutsatserna varierar [8]. En studie med data från 2012 fann ingen signifikant relation mellan bränslepriser och elbilsförsäljningen [9]. Dock verkar längre årliga körsträckor ha en positiv inverkan på viljan att köpa elbil, vilket forskarna härleder till en vilja att minska sina bränslekostnader [10, 11]. För icke-laddbara hybrider har ett antal studier har visat en stor effekt av bränslepriser på försäljning [8], dvs höga bränslepriser ökar försäljningen av hybrider. En direkt jämförelse mellan hybrider och elbilar är dock problematisk då andra aspekter påverkar viljan att köpa en elbil, t ex räckvidd och tillgång till laddning. Inköpsprispremien för en hybrid är också mindre jämfört med en elbil. En aspekt som kan vara värd att lyfta upp är många konsumenters okunskap rörande bilens driftskostnader, inklusive bränslekostnader. Många konsumenter är oinformerade/omedvetna om: 1. Nuvarande bils bränslekostnader [12] och 2. Elbilens elkostnad per mil [13].
Egen kommentar
Sjunkande oljepris är endast en av konsekvenserna av Covid-19. Störningar i produktionen och allmänt minskad efterfrågan kommer också påverka försäljningen av elbilar. Osäkerheten är stor. Lågt oljepris ser emellertid ut att ha en större påverkan på elbilsförsäljningen i USA jämfört med Kina och Europa. Hur stor påverkan blir beror mycket på hur länge det låga oljepriset håller i sig. Det bör dock påpekas att den faktiska milkostnaden på el fortfarande är lägre jämfört med milkostnaden för fossila bränslen, vilket många konsumenter verkar omedvetna om. Det mer transparanta inköpspriset är fortsatt högre för elbilar. Nyckelfrågan verkar därmed vara hur inköpspriser för elbilar utvecklas framöver. Där har den offentliga sektorn en viktig roll. Återstår att se om politiken kommer att prioritera/ha råd att bibehålla styrmedel som minskar elbilars inköpspris om det blir en djup lågkonjunktur?
Referenser
[1] Fortune. Mars 2020. länk
[2] World Economic Forum. 2015. länk
[3] Bloomberg Green. Mars 2020. länk
[4] Barrons. Mars 2020. länk
[5] Bloomberg Green. Mars 2020. länk
[6] Axios. Mars 2020. länk
[7] Automotive News. Mars 2020. länk
[8] Coffman, Makena, Paul Bernstein, and Sherilyn Wee. ”Electric vehicles revisited: a review of factors that affect adoption.” Transport Reviews 37.1 (2017): 79-93.
[9] Sierzchula, William, et al. ”The influence of financial incentives and other socio-economic factors on electric vehicle adoption.” Energy Policy 68 (2014): 183-194.
[10] Hidrue, Michael K., et al. ”Willingness to pay for electric vehicles and their attributes.” Resource and energy economics 33.3 (2011): 686-705.
[11] Center for Sustainable Energy. 2016. länk
[12] Turrentine, Thomas S., and Kenneth S. Kurani. ”Car buyers and fuel economy?.” Energy policy 35.2 (2007): 1213-1223.
[13] ICCT. 2017. länk