Tysk rapport om arbetstillfällen och elfordon

I Tyskland finns en oro att mer försäljningen av elfordon leder till färre arbeten i fordonsindustrin.

En ny rapport från National Platform Future of Mobility (NPM), som är en samarbetsorganisation mellan staten, akademin och företagen, har undersökt frågan [1-4]. De har också gett förslag på lämpliga åtgärder från staten, delstaterna och företag.

NPM bygger sin analys på en rapport från Instituts für Arbeitsmarkt- und Berufsforschung (IAB) studie [6]. Resultatet är att 410,000 arbetstillfällen hos fordonsindustrin kan försvinna om elfordon blir stort snabbt [3-4]. Scenariot antar att det finns tio miljoner laddbara fordon 2030 i Tyskland, samt att tysk bilindustri tillverkar 30% BEV (elbilar) och 15% PHEV (laddhybrider) 2030.

Det är huvudsakligen i produktion av fordon som minskningen av arbeten kommer ske [2].

Scenariot är känsligt för antagande om hur mycket Tyskland importerar av t ex battericeller. NPM anser att IAB siffror är lite väl negativa eftersom produktion av battericeller har börjat komma till Tyskland. En annan positiv faktor är också att 30 000 jobb skapas hos t ex byggbolag och elbolagen p.g.a av övergången till elfordon [4].

NPM studien har redan fått kritik att den underskattar hur mycket arbeten som skapas av t ex byggnation av laddinfrastruktur [4].

Minskningen av arbetstillfällen beror inte bara på övergången till elfordon utan också att produktionen blir effektivare. Men en stor anledning till minskningen av arbeten är att Tyskland ej är tillräckligt konkurrenskraftig gällande elektromobilitet, men också att de måste importera för mycket komponenter [2].

NPM ger förslag på åtgärder för att hantera transformationen.

Utgångspunkten är att förändringen inte kan hanteras av enskilda företag själva. Det behövs samarbeten.

Deras huvudförslag är att skapa regionala kompetenshubbar. Hubbar bör utmärkas av tre delar:

• Ett central ramverk ska sättas gemensamt av aktörerna.
• Genomförande av vidareutbildning och kvalifikationsåtgärder i regionala föreningar.
• Obyråkratisk, låg tröskel och effektiv marknadsföring av åtgärderna.

Det är nödvändigt att flera beslutsfattare från t ex delstater, arbetsförmedlingen, företag och utbildningsinstitutioner är med i processen kring regionala kompetenshubbar.

Eftersom det finns regionala skillnader så är det lämpligt att hubbar är på regional nivå och inte på nationell nivå.

Det är viktigt att arbetsmarknadspolitiken kopplar till den här transformationen.

NPM rekommenderar också att det kan vara lämpligt att jämföra hur bra olika regioner arbetar med frågorna för att hitta ”best practice”.

Även tyska regeringen är aktiv i frågan. Arbetsmarknadsministern Hubertus Heil har berättat att regeringen håller på att ta fram en lag som heter “Arbeit von morgen”, som betyder ungefär morgondagens arbete. Lagen ska möjliggöra att korttidsarbeten ska kopplas till träning och utbildning till det som behövs imorgon [4].

Egna kommentarer

Min tyska är inte tillräckligt bra för att göra en analys av själva rapportens rimlighet.

Diskussion om konsekvenser av elfordon och arbetstillfällen har pågått ett bra tag i Tyskland. Den diskussionen har inte varit lika stark i Sverige, även om det varit en del [7]. Det borde vara mer. Det livslånga lärandet och vidareutbildning är heta frågor i Sverige, men jag tycker det borde vara ännu mer.

Om det blir minskning av arbeten beror delvis på hur konkurrenskraftig landet/industrin är. Det är svårt att hävda att minskning av arbetstillfällen enbart på elfordon utan också hur bra landet lyckas med förändringen.

Kommer Sverige klara förändringen bra?

Referenser

[1] Mobilitätswandel: Belegschaften brauchen eine vorausschauende Personalplanung und Qualifizierung. National platform future of mobility. 13 januari 2019. länk

[2] 1. ZWISCHENBERICHT ZUR STRATEGISCHEN PERSONALPLANUNG UND -ENTWICKLUNG IM MOBILITÄTSSEKTOR ARBEITSGRUPPE 4 SICHERUNG DES MOBILITÄTSUND PRODUKTIONSSTANDORTES, BATTERIEZELLPRODUKTION, ROHSTOFFE UND RECYCLING, BILDUNG UND QUALIFIZIERUNG. National platform future of mobility. länk (pdf, själva rapporten på tyska, 44 sidor).

[3] Germany’s shift to electric cars puts 400,000 jobs at risk in next decade. Financial Times. 13 januari 2019. länk (Bakom betalvägg).

[4] „Schwarzmalerei“: Scharfe Kritik an negativer Job-Prognose durch E-Mobilität. Handelsblatt. 13 januari 2019. länk

[5] Spath, Dieter; Bauer, Wilhelm; Voigt, Simon; Borrmann, Daniel; Herrmann, Florian; Brand, Marius; Rally, Peter; Rothfuss, Florian; Sachs, Carolina; Frieske, Benjamin; Propfe, Bernd; Redelbach, Martin; Schmid, Stephan; Dispan, Jürgen (2012): Elektromobilität und Beschäftigung – Wirkungen der Elektrifizierung des Antriebsstrangs aufBeschäftigung und Standortumgebung (ELAB). Fraunhofer Verlag, Stuttgart. länk

[6] Wagner, Udo; Schade, Wolfgang; Sievers, Luisa; Berthold, Daniel; Doll, Claus; Hartwig, Johannes; Mader, Simon (2018): Status-quo von Wertschöpfung und Beschäftigung in der Mobilität. Arbeitspapier im Auftrag der Hans-Böckler-Stiftung,Karlsruhe. länk (pdf, på tyska)

[7] Tusentals jobb på spel när fordonsindustrin förändras. SR. 15 oktober 2019. länk