Vad händer ’down under?
Helena Berg
2019-10-22
Elbilsmarknaden i stort
Australien är inte ett land där många köper elbil. 2018 såldes totalt 2216 elbilar och man tror att försäljningen för 2019 blir runt 4200 bilar. Ungefär en tredjedel av alla elbilar köps av privatpersoner. Melbourne ligger i delstaten Victoria och där såldes totalt 1725 elbilar mellan 2011 och 2018, eller 0,14 % av nybilsförsäljningen. Antalet publika laddstationer i hela Australien är 1930 stycken, varav 403 finns i Victoria. [2]
Nyligen annonserade landets ledande företag för snabbladdning utökat nätverk på laddstationer [3].
Anledningen till få sålda elbilar kan vara att elbilar inte passar med livsstilen. Eller som landets premiärminister uttryckte sig: “[An electric vehicle] won’t tow your trailer. It’s not going to tow your boat… It’s not going to get you out to your favourite camping spot with your family.” [4]
Melbourne – en megastad med stora utsläpp
Till ytan är kommunen Melbourne lika stor som Helsingborg, men stor-Melbourne består av 32 kommuner och är lite mindre än Skåne. I stor-Melbourne bor 4,8 miljoner människor; i ’city’ drygt 150.000. Dagligen ökar befolkningen i city till drygt 900.000 genom pendling in till staden från regionen, samt en stor mängd turister. Antalet pendlare har ökat med 182.000 sedan 2011. [1]
Utsläppen uppgick 2017 till motsvarande 31 ton CO2 per person (ungefär tre gånger mer än medel i Sverige [5] och drygt dubbelt så mycket som stor-Melbourne) och är en av de högsta i världen [6]. En av anledningarna är just den att det är så många som pendlar in och inte bor i stadskärnan, samt att elen produceras till största del med brunkol.
Allt inom 20-minuters avstånd
Melbourne vill vara en caféstad. Många promenerar i staden och dess parker och vissa gator är avstängda för biltrafik. Det finns en del som cyklar, men kvaliteten på cykelstråken varierar genom staden. Dock har Melbourne vissa områden som är ’knôkade’; gångare trängs på begränsade trottoarer till förmån för framkomlighet för bilar och parkeringsplatser. Därför är nu ett av de prioriterade områdena för stadsplanerarna att vidga ytorna för gångare och cyklister. En av de största utmaningarna med ökad cykeltrafik i staden är säkerhet. Cykelstråken ska knytas ihop så att det ska bli lättare och säkrare att ta sig genom staden, men även att stråken skiljs tydligt från bilvägar.
I centrala Melbourne är vissa spårvagnslinjer gratis. Trots det finns det några områden som kan göra kollektivtrafiken ännu bättre (kanske ett bättre biljettsystem… Göteborg kopierade tydligen Melbourne… say no more…). Idag är det många som tar bilen då bussar och spårvagnar är överfulla och tidtabellerna inte är optimerade och ger långa bytestiderna. Kollektivtrafiken kommer även att prioriteras med speciella filer, anpassade trafikljus, vägtullar och höjda parkeringsavgifter. I våras köpte Melbourne 50 hybridbussar av Volvo [7].
Inom en snar framtid kommer alla stadens gula spårvagnar vara ’gröna’ och ska drivas med solenergi. Tågen kan bli nästa steg då de idag drivs med kolkraft. Delstaten Victoria har också hjälpt till att förbättra tågförbindelserna och staden planerar aktivt infrastrukturen för att det ska vara lätt att gåendes nå de nya järnvägsstationerna.
Men det allra mest slående är stadens satsning på att det mesta du behöver i din vardag ska finnas på ett avstånd inom 20 minuter bort med gång, cykel eller kollektivtrafik: vård och omsorg, skolor, grönområden och sportanläggningar, shopping, etc. Även bra pendlingsmöjligheter med kollektivtrafik för jobb i andra delar av staden, men även möjligheter till arbetsplatser lokalt i närområdet. [8]
Innovativa lösningar med flygtaxi och stränga regler för e-trottinetter
Som tredje stad efter Los Angeles och Dallas, är Melbourne staden där Uber introducerar ”e-flight taxi” (alltså taxi med små elektriskt drivan flygplan) med teststart under 2020 och fullt kommersiellt 2023 [9]. Uber valde Melbourne på grund av stadens demografi och geografi, men även då Melbourne är en stad med mycket trafik i innerstaden, men även långa avstånd mellan förorter som spretar åt olika håll.
Till skillnad från många andra megastäder finns inte många e-trottinetter (e-kick-bikes) i Melbourne. En anledning är de hårda lagkraven i delstaten Victoria. Lagen säger att max. hastighet är 10km/h, samt att effekten får vara maximalt 200 W om du vill använda din trottinette på allmänna platser. Om man överskrider dessa gränser klassas trottinetten som ett motorfordon som då måste registreras och föraren måste ha körkort. [10]
Handlingsplanen bygger på fyra olika scenarier: ett når Parisavtalet, skapar jobb och klirr i kassan
För att få en grund för handlingsplanen har man jobbat utifrån fyra scenarier. Om man fortsätter enligt ’business as usual’ kommer man inte nå målet med Parisavtalet och det kommer kosta staden 12,6 miljarder AUD till 2050 (ca 84 miljarder SEK). I de scenarier där man aktivt jobbar med en handlingsplan kommer man nå målet, men även skapa 30.000 arbetstillfällen. Jämfört med ’business as usual’ räknar kommunen med att ett scenario med en ordentlig handlingsplan kommer gagna staden med 129 miljarder AUS till 2050. [6]
Till allra största del åker folk med bil och personbilarna står för 9 % av CO2-utsläppen (godstransporter och kollektivtrafik står för 3 respektive 2 %). I det korta perspektivet kommer elektrifiering av fordonsflottan att öka utsläppen på grund av att majoriteten av elen genereras med icke förnyelsebara energi (kolkraftverk). Men målet för Melbourne är att alla transporter ska ske på 100 % förnyelsebar energi. Om du köper elbil i Melbourne får du 100 AUS (ca 670 SEK) rabatt på den årliga registreringsavgiften.
Hälsoeffekterna med förbättrad luftkvalitet och minskade bullernivåer är dock viktiga aspekter i Melbournes omställning. Förbättrad hälsa på grund av bättre luftkvalitet tror man kan spara 120 miljarder AUS under de kommande 20 åren. Victorias ”Environment Protection Agency” har räknat på att varje bil med förbränningsmotor årligen står för 250 AUS (ca 1660 SEK) bara i sociala kostnader relaterat till buller. [11] Till detta kommer besparingar på mellan 3,5 och 6 miljarder AUS endast på grund av att befolkningen rör på sig mer (gång och cykel) beroende på vilket scenario man räknar med. [6]
Källor
[1] länk
[2] länk
[3] länk
[4] länk
[5] länk
[6] länk
[7] länk
[8] länk
[9] länk
[10] länk
[11] Victorian Environment Protection Agency (2013). EPA Regulatory Impact Statement. Accessed on 29 July 2019: länk