Nya modeller för ägande och brukande av privatbilar

Att Ford inledde massproduktion av bilar genom löpandebandprincipen har nog ingen missat. Genom massproduktion sjönk priset på Ford Model T från 900 USD år 1910 till 395 USD år 1920 [1]. Det fanns dock ett problem; majoriteten av hushållen hade inte tillräckliga disponibla medel för att kunna köpa en bil kontant [2]. Denna insikt ledde till en ny modell som inte har rönt lika stor uppmärksamhet som historien om Ford, men som hade stor betydelse för framväxten av massbilismen: år 1919 uppfann GM kreditsystemet. Bilkunder erbjöds ett lån med en kontantinsats (35 %) och en ettårig avbetalningsplan vilket ledde till en markant ökning av bilförsäljningen [2]. Den nya finansieringsmodellen tillsammans med modernare marknadsföring gjorde att GM under 1920-talet gick om Ford som den ledande amerikanska biltillverkaren [2].

Ägar- och brukarmodeller som underlättar köp/bruk av bilar kan som historien har lärt oss ha en signifikant påverkan på försäljningen. Behovet av nya modeller har aktualiserats av den snabba utvecklingen inom elektrifiering, automatisering och delning, vilket innebär nya utmaningar och möjligheter vid försäljning. Till exempel för att hantera elektrifierade bilars höga inköpspris och låga driftskostnader, samt laddning av bilarna. Dagens nyhetsbrev är en utblick på några nya ägar-och brukarmodeller som har lanserats eller som har förslagits i litteraturen för privat brukade bilar. Jag har valt att endast undersöka icke-delade modeller, bildelning och bilpooler är därmed inte med.

Privatleasing

Privatleasing har blivit ett allt populärare sätt att bruka bil. I Sverige stod privatleasingen 2018 för 12,8 % av nybilsförsäljningen, att jämföra med 1,5 % år 2009 [3]. Privatleasing kan något förenklat beskrivas som en långtidshyra (2 – 3 år) utan kontantinsats och med ett garanterat restvärde för en viss total körsträcka. Ofta ingår service, ibland även försäkring och vinterdäck i den månatliga avgiften. Tilläggsutrustning kan läggas till för en högre månadsavgift.

Bilprenumeration

Prenumerationstjänster blir en allt större del av den globala ekonomin. Exempel inkluderar digitala tjänster som Spotify och Netflix men även fysiska som glasögonprenumerationer. I USA och Storbritannien utgör prenumerationstjänster nu mer än 10 % av hushållens kostnader [4]. Prenumerationsfenomenet har även spridits sig till bilmarknaden.

Bilprenumeration har många likheter med privatleasing vilket är en anledning till att viss begreppsförvirring verkar råda, bilprenumerationer benämns ibland som ”Mikro-leasing” [4]. En bilprenumeration innebär normalt ingen kontantinsats eller risk för värdeminskning, i likhet med privatleasing. De tydligaste skillnaderna är att prenumerationer kan ges på löpande avtalsperioder med mer flexibla uppsägningsvillkor (tänk Spotify). Prenumeration kan också vara ett mer heltäckande koncept jämfört med privatleasing, där andra delar av ”ägandet” ingår som t ex tvätt och vinterhjulsförvaring. I vissa fall finns det även möjlighet att bruka flera olika bilmodeller inom ramen för prenumerationen, antingen genom hyrbilsföretag eller genom prenumerationsgivaren.

År 2018 fanns det över 30 olika tjänster som erbjöd olika typer av bilprenumerationer i Europa och Nordamerika [5]. Cirka 1/3 av dessa var initierade av billtillverkande företag, resten var antingen startups, initiativ från återförsäljare eller biluthyrare [5]. En prognos är att prenumerationer utgör 10 % av nybilsförsäljningen år 2025 [5]. Ett exempel på företag är amerikanska Carma som erbjuder prenumeration av flera olika bilmärken utan bindningstid till en månadsavgift som inkluderar allt förutom drivmedel [6]. Priserna börjar på cirka 5000 kr i månaden [6].

Batteriprenumeration

Batteriprenumeration/leasing var på agendan för några år sedan. Mest känt är företaget Better Place som genom batteribytesstationer försökte standardisera batterierna och samtidigt bryta ut batterikostnaden från inköpet av BEV. Batteriet leasades till en månatlig kostnad där elförbrukningen ingick [7]. Better Place gick i konkurs 2013. Renault som var en partner till Better Place lanserade batterileasing vid lansering av modellerna Zoe och Twizy år 2012. Två val fanns för kunderna: köp bilen och leasa batteriet eller leasa hela bilen [8]. På senare år har Renault delvis frångått modellen genom att göra det möjligt för kunder att köpa både bilen och batteriet [8].

Framtida modeller – All inclusive och smarta avbetalningar 

Det finns många idéer kring hur tillgång till privatbil ska betalas i framtiden. Ett intressant förslag som ämnar underlätta försäljningen av BEV:s är ett ”all inclusive” upplägg där även kostnaden för framdrivning (el) är inkluderat i månadsavgiften eller inköpspriset. En variant på detta är numera stängda programmet med gratis laddning på Superchargers vid köp av en ny Tesla. Författaren Tony Seba har förslagit att företagen kan gå ett steg längre genom att erbjuda gratis el och underhåll/service de fem första åren vid köp av en BEV [9]. Kostnaden för detta är liten i jämförelse med de rabatter som är praxis inom bilförsäljningen [9]. Svenska Uniti har meddelat att 5-års förbrukningar av (sol)el ska inkluderas vid köp av en Uniti, detta genom ett samarbete med E.ON [10].

Amerikanska Elio Motors som ska bygga bränslesnåla trehjulingar har en annan modell som bygger på bränslebesparingar. Ett finansieringsalternativ är ett finurligt Elio kreditkort som vid varje användning (avsett vid köp av bensin) drar tre gånger köpesumman från kontot, där 2/3 är en avbetalning på bilen. Det ska vara teoretiskt möjligt att finansiera en Elio till en kostnad motsvarade tidigare bensinräkningar då bensinförbrukningen beräknas vara 1/3 jämfört med en konventionell personbil [11].

Egen kommentar

Det var inte helt lätt att begränsa sig till ovan modeller, det finns ett stort antal idéer/initiativ som kan förändra de ekonomiska aspekterna av att äga/bruka en bil. Till exempel möjligheten att tjäna pengar genom att hyra ut sin automatiska bil eller att sälja el till nätet via V2G. Jag valde att lägga fokus på köp och brukarmodeller vilket även de håller på att förändras. En förflyttning verkar ske från traditionellt bilägande (kontant eller lån) mot flexibla ”all inclusive” prenumerationer. Troligen är detta en del av ett nytt konsumentbeteende generellt. I fallet bilar kan även de snabba teknikskiftena och regeländringar göra konsumenter mer benägna att välja lösningar där risken för värdeminskning och teknikinlåsning kan minimeras.

Modeller riktade för BEV:s är intressanta. Det finns en viss problematik med att förklara högt inköpspris och låga driftskostnader för kunderna, där kan nya modeller spela en viktig roll. Jag gillar Elio Motors kreditkortsmodell då den känns relativt lätt att förstå men det är möjligt att den blir mer komplex i praktiken.

Att inkludera elen i priset/prenumerationen har potential då det ökar transparensen kring totalkostnaden av att äga/bruka BEV, men utan samma transparens för andra drivlinor kommer det att vara svårt för bilköpare att jämföra olika alternativ mot varandra.

Källor

[1] History Auto Financing, 365 Days of Motoring. länk

[2] American American Radio Works. länk

[3] Nuläget på bilmarknaden, MRF, 2019. länk

[4] Future of vehicle subscription business models, Frost & Sullivan, 2018. länk

[5] Your next car could be a flexible subscription model, Forbes, 2018. länk

[6] Carma. länk

[7] Better Place: What went wrong for the electric car startup?, The Guardian, 2013. länk

[8] French Renault Zoe owners can finally buy their batteries, Engadget, 2018. länk

[9] Clean Disruption of Energy and Transportation, Tony Seba, 2014. länk

[10] Free solar charging for Uniti owners, Uniti. länk

[11] Elio Motors. länk