EU’s Strategic Action Plan on Batteries
Helena Berg
2019-04-24
Sju slutsatser som kan ladda Europa
Europeiska Revisionsrättens ’briefing paper’ [3], som publicerades i början av april, sammanfattar utmaningar för EU när det gäller batterier för både fordons- och nätapplikationer. Denna typ av studier hör inte till de vanliga för Revisionsrätten. Rapporten trycker på att det går för långsamt att bygga produktionskapacitet i Europa. European Battery Alliance har målet med 200 GWh år 2025. Europeiska Revisionsrätten menar att med dagens takt kommer det vara svårt att nå över 70 GWh till 2023.
Baserat på genomgång av olika rapporter och intervjuer med olika forskningsprojekt, EU-kommissionen, andra intressenter, marknadsanalytiker och olika experter inom energilagringsbranschen, har de kommit fram till slutsatsen att den nuvarande EU-strategin troligtvis inte möter de utmaningar som omställning kräver – ”there is a risk that the EU has not sufficiently supported the market deployment of innovative energy storage solutions”. [4] Och sju åtgärder presenteras för att snabba på:
1) En enhetlig EU-strategi
2) Ökade satsningar från berörda parter
3) Minska komplexiteten för EUs forskningsfinansiering
4) Ändamålsenligare stöd till forskning och innovation – fler framgångsrika forskningsprojekt
5) Öka användningen av innovativa batterilösningar
6) Underlätta för investerare
7) Bygg ut laddinfrastrukturen
Strategic Action Plan – hållbara batterier från EU
Och EU agerar. Ett flertal initiativ har skapats och flera industrisatsningar har gjorts. Rapporten från Energy Union [2] belyser behovet av att stärka EUs position ytterligare. Att säkerställa tillgången på råmaterial, genom nybrytning eller återvinning, är ytterst viktiga faktorer för om EU ska lyckas eller ej. Men även att stötta forskning och innovation. År 2028 räknar man med att någonstans mellan 7% och 25% av den globala cellproduktionen finns i EU, vilket motsvarar ca 20 till 275 GWh om man räknar på de siffror som ges. Hur stor produktionskapacitet som finns i EU år 2040 vågar man inte sia om: ”Can we do better?” är frågan. EU måste därför jobba tätt med investerare för att stötta uppskalning av produktionskapaciteten av innovativa lösningar, men även återanvändning och återvinning måste vara med på spelplanen. En viktig aspekt som trycks på är investeringen i specialkompetens. Hållbara, innovativa batterier av material som tillverkats på ett etiskt sätt med lågt koldioxidavtryck i en cirkulär approach – typ så skulle man kunna sammanfatta EUs önskelista. Två områden som EU jobbar med är innovation och forskning.
Batteries Europe – EUs Innovationsplattform
Och mer händer från EUs sida. Batteries Europe är EU-kommissionens senaste drag: en teknologi- och innovationsplattform med syfte att “drive research and innovation, knowledge transfer and competitiveness across the European battery value chain” för att sporra nationella och regionala satsningar. Plattformen har under en treårsperiod en budget från EU på 1 M€ och ska drivas av InnoEnergy, tillsammans med European Energy Research Alliance och European Association for Storage of Energy. [5,6] En annan viktig uppgift är att lägga grunden för batteriforskningen i nästa ramprogram Horizon Europe, som ska starta 2021.
Battery 2030+ och nationella forskningssatsningar
Och det händer ännu mer från EUs sida. Den största forskningssatsningen på batterier som nu sker inom EU är Battery 2030+ [7], som leds av Kristina Edström vid Uppsala Universitet. Du kan fortfarande lyssna på OmEVs podd med Kristina om projektet från september ifjol. Om allt går enligt plan kommer Battery 2030+ bli ett tio-årigt forskningsprojekt för morgondagens batterier. Under våren har projektet beviljats medel från EUs Horizon 2020: Coordination and Support Action. Med start i mars i år har projektet nu ett år på sig att lägga grunden för de kommande tio åren: definiera upp forskningsområden och forskningsfrågor, säkerställa att rätt partners är med från start och en plan hur nya partners och forskningsfrågor ska integreras under årens lopp.
EU vill underlätta för batterisatsningar
I mitten av mars arrangerade InnoEnergy en batteridag i Stockholm. På agendan stod European Battery Alliance och vad Sverige kan göra för att skynda på utvecklingen. Talare under dagen var från Energimyndigheten, Business Sweden, NorthVolt, EU-kommissionen och Sveriges nye innovationsminister Ibrahim Baylan. Frågor som CO2-utsläpp från produktion och om EU klarar elförsörjningen (effektbehovet) att bygga alla de fabriker som behövs för att nå EUs mål/önskan om 20-30 fabriker, men även råvaruperspektivet, diskuterades. Men framför allt Sveriges möjligheter längs värdekedjan. Många frågor går inte att vänta med utan måste lösas nu för att ha ett elnät som klarar morgondagens utmaningar.
Baylan tryckte på Sveriges möjligheter och att vi ska vara med i omställningen och vikten av kunskap och forskning – vi måste agera. Han vill även att visa att samhället blir bättre i och med en omställning av vårt energianvändande. Innovationsupphandlingar är en viktig väg att nå fram fort, men han var orolig att små start-upföretag inte får finansiering för industrialisering och istället blir uppköpta och att industrialiseringen av nya lösningar på så sätt hämmas.
Under dagen talade Demos Spatharis från EU-kommissionen om stadsstödregler för ”Important Projects of Common European Interest” (IPCEI – dvs. mer finansiering än vad stadstödsreglerna säger). Batterier anses som ett lysande exempel på IPCEI. Pengarna får inte gå till marknadsintroduktion av känd teknik (inte för ”catching up”) och måste vara av intresse för alla/flera medlemsländer. Ett exempel på en IPCEI är bron mellan Danmark och Tyskland.
För att ett projekt ska få IPCEI-medel krävs att huvudintressenterna är med och bidrar med egna pengar. Projekten måste även nå bortom state-of-the-art och kan även vara avsevärda förbättringar i produktionsprocesserna.
Tysklands finansminister Peter Altmaier har tidigare oroats över risken att Europa förlorar sin ställning som industriregion om fler och fler komponenter till en elbil tillverkas utanför EU. I dagsläget är ungefär 80% av alla delar i europeiska bilar tillverkade i EU och att det finns en risk att denna siffra sjunker till 45% för elbilar [4]. Därför har nu Tyskland och Frankrike gått ihop för att få igång ett IPCEI kring batterier. Alla medlemsländer är välkomna att delta. Demos Spatharis hade några hörnstenar om varför Sverige ska vara med: hög innovationsgraden, ligger i framkant kring förnyelsebar och grön energi, råvaror och gruvindustri i framkant, samt lång erfarenhet av batteriforskning och deltagande i EU-projekt. Frågan som ställdes av Demos Spatharis var rak – vill Sverige vara med och hur?
Egna kommentarer
Mycket händer inom EU: batteriutveckling samsas med Brexit och val till parlamentet…
Det känns som det är många olika initiativ kring batterier. Vissa är inte helt lätt att skilja mellan och risken är att det blir mycket snack och lite verkstad. Tror dock att det inte kommer hända något förrän industripartnerna satsar hårt och inte bara lutar sig tillbaka mot ’traditionell utveckling’. NorthVolt är ett lysande exempel på en kraftsamling, men andra aktörer måste också satsa seriöst.
Referenser
[1] 2050 long-term strategy Policy. The European Commission calls for a climate-neutral Europe by 2050. länk
[2] Fourth Report on the State of the Energy Union länk
[3] EU needs better energy storage to hit energy and climate goals. The European Court of Auditors länk
[4] Europe risks ‘second mover’ status on battery tech, auditors warn länk
[5] EU launches ‘batteries innovation platform’ länk
[6] Batteries Europe: New Platform Launched By European Commission länk