Energirelaterad fordonsforskning 2019 – eftertankar och referat

Energimyndigheten är en stor statlig finansiär av grundforskning, tillämpad forskning och demonstration inom transportforskning.

Myndigheten har också fått i uppdrag av regeringen att samordna omställningen av transportsektorn till fossilfrihet, samt en hel del andra uppdrag.

Energirelaterad fordonsforskning är platsen där de flesta projekten och program, som är finansierade av Energimyndigheten, presenterar sina resultat.

Numera är konferensen en tradition. Ungefär tolv gånger har den varit och den sker var artonde månad.

1-2 april i Göteborg var årets konferens. Dagarna innehöll 130 presentationer, 230 deltagare och kontinuerligt samtal om framtid samt vad vi vet och inte vet.

Konferensen är uppdelad i en gemensam session och i mer specialiserade sessioner.

Övergripande intryck av årets konferens

Några slutsatser var:

• Mer samtal och presentationer om andra fordon/farkoster än personbilar.
• Mer fokus på projekt som kan nå Sveriges mål – ett klimatneutralt transportsystem 2045. T ex så var en hel del av presentationer om förbränningsmotorer kopplade till alternativa bränslen.
• Mycket om batterier och speciellt om återvinning.
• En hel del om livscykelanalys.

Energimyndighetens transportstrategi – vilka projekt kommer se satsa på

Energimyndigheten passade på att presentera sin transportstrategi. Det är ett arbete som fortfarande pågår, så det är inte färdigt.

En del av deras transportstrategi är vilka typer av projekt de kommer finansiera.

De presenterade sin arbetshypotes för vad som kommer prioriteras:

• Förbättrade förutsättningar för biodrivmedelsproduktion i Sverige
• Ökad förståelse om drivkrafter som ger implementering av hållbara lösningar
• Tvärsektoriella satsningar som ger implementering av hållbara lösningar
• Kunskap och lösningar som bidrar till radikalt minskade transportutsläpp
• Förutsättningar för omställning till resurseffektiva värdekedjor, cirkulära flöden och minskad konsumtion

De berättade också vad som utmärker projekt som de inte kommer satsa på:

• Industrinära forskning inom mogna områden
• Forskning som fokuserar på inkrementell utveckling i små steg
• Industrinära forskning med litet industriellt deltagande
• Samhällsnära forskning utan användarinvolvering.

De gemensamma sessionerna

Den var många föredrag under de de gemensamma sessionen.

Anton Ekeström berättade om Northvolts framsteg och visade bilder av konstruktion, driftsättning och test av en pilotanläggning för tillverkning av litiumjonbattericeller.

Mauritz Andersson (Uppsala Universitet) berättade om Elise projektet om elflyg. Han berättade också att Elise ska ha en konferensdag i Linköping 29 maj.

Andreas Bach (RISE) informerade om Elektrifiering inom marina sektorn. Några delar var att de ville koppla tester av eldrivlina inom maritima sektorn med SEEL labbet, samt att de ville testa bränsleceller.

Anne Faxér (RISE) presenterade ett projekt om el-assisterade lastcyklarsframtida roll. Ni kan läsa slutrapporten från projektet här.

Rickard Mäki, Boliden Mineral AB, berättade om ett demonstrationsprojekt som syftar till att med luftburna kontaktledningar elektrifiera en transportsträcka i Aitikgruvan i Gällivare. Målet är att bygga en teststräcka på 700 meter och modifiera fyra bergtruckar för elektrisk drift för att kunna visa reducerad energianvändning och sänkta växthusgasutsläpp. Det här projektet kommer vi i omEV skriva mer om.

Hans-Eric Melin (Circular Energy Storage Research and Consulting) berättade om Återvinning av litiumjonbatterier med undertiteln är det verkligen mer forskning vi behöver? Hans presentation bygger på en rapport som han skrivit för Energimyndigheten. Rapporten finns att ladda hem här. Hans-Eric har också sammanfattat resultatet på engelska. Ni kan läsa hans slutsatser här.

Cecilia Hult (IVL Svenska Miljöinstitutet AB) berättade om projektet Styrmedel för effektiva vägtransporter. I detta projekt undersöker man nya styrmedel för den lätta vägtrafiken, där framförallt en avståndsbaserad skatt för personbilar jämförs med existerande, men även nya möjliga styrmedel. Resultaten ska vara klar i slutet av året. Ett intressant resultat från projektet finns att läsa här. De har gjort en Delfistudie om lämpliga sätt att utforma skattesystemet.

Josefine Preuss (Chalmers) gav en överblick av programmet “Framtida alternativa transportbränslen”. Det övergripande målet för projektet är att identifiera bränslen som kombinerar utmärkta förbränningsegenskaper med hög långsiktig hållbarhet.

Patrik Klintbom (RISE) berättade om slutsatserna från projektet Riktlinjer för utvärdering av verkliga miljöfördelar från elektriska fordon.

Rakel Wreland Lindström (KTH) berättade om läget för bränsleceller i världen samt om forskning om bränsleceller i Sverige. Rakel berättade att det var mycket på gång inom bränsleceller i Sverige och världen. Flera vätgasstationer ska bli byggda i Sverige samt ett antal bränslecellsbussar kommer snart hit.

Sven Borén (Blekinge tekniska högskola) presenterade projektet “Beslutsstöd för införandet av elbussar i linjetrafik”. Mycket av hans resultat finns att läsa i hans avhandling.

Erik Svedlund (Epiroc) berättade om batterielektrifiering av gruvfordon, samt betydelsen av hur nya affärsmodeller ändrar allting. Erik berättade bl a om Epirocs affärsmodell där batteriet är en tjänst.

Nhut Lam, ( Lunds Universitet) gav en övertygande presentation om hans forskning om alternativa motorkoncept med uppdelade kompressions och expansionssteg. Han ska snart disputera.

Den sista presentationen var Niklas Lundin från Einride AB. Han gav en överblick om vad Einride satsar på och vilka strategier de har. De kommer börja att satsa på att använda deras teknik i instängda områden. De kommer också satsa på att fjärrstyra fordon innan fordon kan vara helt autonoma. De ser också sig själva som ett tjänsteföretag, som ska sälja tjänsten flytta gods med självkörande och elektrifierade fordon. Han berättade om testet de gör med självkörande fordon i Jönköping. De har fått tillstånd att köra på allmän väg.

Egna kommentarer

Jag var där och lyssnade. Två dagars resultat, diskussioner och frågor gav en tacksamhet, en slutsats och en stämning.

Tacksamhet inför det svenska kunskapskollektivet, som träget arbetar med att samla data, funderar och paketerar öppen kunskap.

Slutsatsen var att transportsystemet kommer bli förändrat. Under förändringen kommer mycket av det vi lyssnade på i Göteborg bli använt. Kunskap är bra. Använd kunskap är bättre. För att kunskap ska bli använd måste dess tid ha kommit. Tiden är här.

Min känsla av stämningen är bäst sammanfattat av R.E.M i låten Its the End of the World as We Know it and I feel fine.

För att vara övertydlig är inte stämningen att världen kommer gå under utan att det är den avgränsade världen hur vi bygger och använder fordon som håller på att förändras.

Vi syns nog om arton månader igen.