Transportforum pågår för fullt i Linköping. Igår var jag där.
Första sessionen handlade om Elektrifiering och dess möjligheter och utmaningar för att nå klimatmålen.
I början fick publiken möjlighet att svara på frågor om eldrift. De var ganska få av publiken som körde elbil just nu, men de flesta trodde att de skulle köra elbil 2025. Publiken ansåg också att styrmedel var den viktigaste faktorn för att eldrift skulle hjälpa till att uppnå de svenska klimatmålen.
Huvudtalarna på sessionen var Mattias Goldman från tankesmedjan Fores samt Per Kågeson.
Mattias gav en inspirationsföreläsning om hur Sverige kan ta ledartröjan i den globala omställningen för att nå klimatmålen. En stor fördel är att vi har vår klimatlag och det finns stor politisk majoritet för Sverige ska driva på. Sverige kan bli helpdesken, som världen ringer till för att få hjälp att nå deras klimatmål. Han lyfte också fram behovet av eldsjälar från olika städer och företag. Eldsjälarna är oftast den viktigaste faktorn för att förklara varför en stad eller företag går före.
Mattias sa också att han tror Sveriges väg är att vi inte blir bäst på någon speciell teknik utan vi kommer bli bäst att få många lösningar att samverka. Han ansåg också att vi måste arbeta med helheten dvs fordonen, bränslena och beteendena.
Han ansåg också att önskemålet om långsiktiga spelregler är felaktigt. Det som är viktigt är att vi har tydliga mål var vi ska, men att reglerna kan vara flexibla. Ingen vill ha de styrmedel 2019, som de ville ha 1989.
Per Kågeson hade rollen att problematisera eldrift. Han fick lyfta upp några problemfrågor för att eldrift ska medverka till att uppnå Sveriges klimatmål. En viktig del i hans argumentation var att vi har så lite tid kvar till 2030. Därför är en viktig fråga att prioritera att minska ledtiderna för att alla förändringar som behövs.
Han nämnde problemfrågor som:
- Batteritillgången och begränsade resurser som kobolt.
- Elnätets begränsningar. En viktig faktor är att storstadsregionerna har fått så mycket större befolkning.
- För elbussar nämnde han upphandlingsregler som begränsar hur snabbt omställningen kan ske.
- För elvägar ville han att staten skulle ta på sig rollen att finansiera och ta hand om elvägar. Han ansåg att kravet på 50% finansiering från det privata för elvägar försenar processen.
- Han tog också upp behovet att Sverige bör fundera hur vi säkerställer tillgång på el. Faktorer som ökar trycket är:
- ökad befolkning,
- mer BNP,
- mer önskemål om el från processindustrin, som t ex vätgas till stålproduktion,
- mer datorhallar
- nedläggning av befintlig kärnkraft
- önskan från Europa att köpa el från oss,
- och mer eldrift i transportsektorn.
- För laddinfrastruktur ansåg han att staten med lagstiftning och annat ska styra mer för att att det ska bli tydligare roller.
- Ett problem är också kompetensförsörjningen. Vi kommer behöva många fler som arbetar inom sektorn som kan el.
- Han ansåg också att vi bör titta över våra styrmedel. Bl ansåg han att vi bör ha:
- styrmedel som gör att även energieffektivare elbilar gynnas dvs att elbilar som drar mindre ska få mer stöd.
- förmånsbeskattning bör göras om. De riktiga kostnaderna bör användas mer.
- stödja eldrivna lastbilar med undantag från trängselskatt.
Däremot ansåg han det vara tveksamt med undantag från trängselskatt och p-avgifter för laddbara personbilar.
Min tolkning var att Pers huvudbudskap är att klimatfrågan är en kris och då behövs att staten mobiliserar och tar ledartröjan.
Per Kågeson baserade mycket av sin redovisning från en rapport, som han var med och skrev förra året. Den heter “Speeding up European Electro-Mobility”. Den går att ladda hem här.
Efter huvudtalarna så var det en paneldebatt med Maria Börjesson (VTI), Mikael Dahlgren (ABB), Elna Holmberg (Volvo), Fredrik Kämpfe (Svenska Flygbranschen) och Martina Wikström (Energimyndigheten).
Det var mycket klokt som sas, men några av mina minnesanteckningar.
- Sverige har en relativt god publik laddinfrastruktur för personbilar nu. Det finns ett behov av att sprida det budskapet.
- En del av problemet med att diskutera eldrift är att det finns mycket begreppsförvirring.
- Det finns ett behov av att välja åtgärder, som får stor påverkan. En speciell fara är att välja åtgärder, som ändå händer och/eller som mest händer för att stödja vissa företag.
- Flygindustrin har snabbt blivit mer intresserade av eldrift.
- Svensk batteriproduktion är viktig och vi är ett bra land för detta. Vi har grön el, tillgång till råvaror och är duktiga på processindustri.
- Det är viktigt att vi gör nu.
- Sverige har fördelar med att vi har enkelt att samarbeta mellan sektorer, samt att vi kan system.
Transportforum fortsätter idag. Tyvärr var jag tvungen att åka hem igår, så det blir ingen mer bevakning från Transportforum i OmEV.
Referens
[1] Ljusare bild mötte mörkare om elektrifieringens roll för klimatet. VTI pressrelease. länk