Elektrifiering och gruvor del 1 – Den stora bilden

Är du en gruvis? Jag förstod ingenting. Han väntade ett tag, sen förtydligande han, är du en av de som arbetar med gruvor?
Det var jag inte och min kunskap var då begränsad om gruvornas betydelse för Sverige och världen. Frågaren var en av de många tusen, som ser till att Sverige är Europas mesta gruvland [1]. Han berättade om Aitikgruvan innan bussen med mig och mina studiekamrater rullande ner i hålet. Från toppen såg det ut som vanliga hjullastare när vi kom ner i botten märkte vi att hjulen var större än bussen.
Vi fortsatte till Rönnskärsverken och hörde om dess betydelse för att elektronikskrot i Europa blev omvandlat till grundämnen igen.
Studieresan hände för nästan 25 år sedan, men jag kommer fortfarande ihåg storlekarna, hålen och Sveriges nyckelroll i Europa.
Gruvindustri fascinerar fortfarande och dess betydelse för utvecklingen av elfordon kan inte underskattas.
Dels behöver den ökade produktionstakten av elfordon en ökad brytningstakt på nödvändiga material från gruvor.
Sen är gruvindustrin en stor användare av energi i världen. Det finns många argument för att många gruvfordon kan gå från dieseldrift till eldrift. Det gäller speciellt fordon för underjordiska gruvor.
Svenska företag har en speciell roll för att den underjordiska gruvindustrin ska fungera. Idag har svenska företag en marknadsandel på 60% av all världens underjordsutrustning. Epiroc och Sandvik är de två giganterna [1].
Beslut i svenska företag kommer påverka utvecklingen.
Idag får ni första delen av en serie om gruvindustrin och elfordon. Vi börjar med den stora trenderna och den nuvarande situationen.
Översikt av alla brytning i världen – Kina och fossila bränslen är de stora
2016 var produktionen av alla gruvprodukter 16,9 miljarder ton [2].
Världen har ökat sin produktion. 1985 bröt vi va ca hälften.
Den vanligaste produktgruppen är fossila bränslen räknat i vikt. Nästan 14,7 miljarder ton blev framtaget 2016.
Järn är den näst största produktgruppen räknat i vikt.
Asien bryter mest gruvprodukter. Nästan 60% av all produktion sker där varav Kina har en produktion på nästan 25%.
Europa bryter 9% av alla gruvprodukter. Sverige bröt ca 18 miljoner ton 2016, enligt den metod som WORLD MINING DATA räknar [2].  Det låter inte så mycket i jämförelse med de stora global flödena, men vi har en relativ stor betydelse inom några metaller inom EU.
91% av all järnmalm i EU kommer t ex från Sverige. Vi står också för 9% av all koppar i EU [1].
Energianvändningen i världens gruvor är stor
Ca 6% av all energianvändning i världen används i gruvindustrin [3].
En uppdelning i vilka aktiviteter som använder energi i gruvindustrin är [3]:

• 32% finmalning,
• 24% är godstransporter,
• 9% ventilation och
• 8% grävande.

Det är en intressant fakta att själva grävandet står för en relativ liten del och att flytta förorenad luft är en så stor.
Uppdelat i bränsletyper så står elektricitet för ca 33%, diesel för ca 33% och resten står naturgas, bensin och kol för.
Det finns många gruvor i världen. Statistiken är begränsad, men en det finns ca 150 000 gruvor och stenbrott i världen.
Några är dock betydligt större och en uppskattning är att det finns ca 5 000 gruvor som är större industriella gruvor och de står för ca 80% av all energianvändning i gruvor.
Ca 15% av de 5000 är underjordiska gruvor. Även om de är färre så uppskattas energianvändningen i dem vara ungefär lika stor som i de 85% av gruvorna som är dagbrott.
Något som utmärker de underjordiska gruvorna är att de behöver mycket energi för ventilationen. Det finns uppskattningar att 40% av all elanvändning kan vara att flytta luft i de underjordiska gruvorna.
Imorgon fortsätter serien om gruvor.
Referenser
[1] Sverige – Europas mesta gruvland. länk
[2] WORLD MINING DATA C. REICHL, M. SCHATZ, G. ZSAK
VOLUME 33. MINERALS PRODUCTION / VIENNA 2018. länk
[3] Holmberg, K., Kivikytö-Reponen, P., Härkisaari, P., Valtonen, K., & Erdemir, A. (2017). Global energy consumption due to friction and wear in the mining industry. Tribology International, 115, 116-139.