Transportsystemet Hyperloop väcker intresse på flera håll i världen

skrivet av Hampus Alfredsson (RISE, Division ICT – Viktoria)
Sedan Elon Musk först myntade uttrycket och idén kring Hyperloop som ”a fifth mode of transport” år 2012, så har tekniken varit öppen för alla att utveckla. Nu, sex år senare, kvarstår frågan ifall dessa futuristiska höghastighetskapslar inom någon snar framtid kommer vara ett sätt vi reser på.

Marknaden kring utveckling av Hyperloop har länge varit öppen och flertalet företag har växt fram med egna varianter av den ursprungliga idén, där bland Elon Musk’s ”The Boring Company”, Virgin Hyperloop One och Hyperloop TT. Konceptuellt ämnar tekniken tackla de två mest begränsande förlustfaktorerna kring höghastighetsdrift – friktion och luftmotstånd. Med Hyperloop elimineras dessa förluster genom magnetisk levitation (repellerande set magneter för att tvinga farkosten till svävande läge) och evakuerade (delvis eller helt lufttomma) tuber respektive. Starka elektromagneter används för framdrift och teoretiskt sett ska kapslarna kunna uppnå hastigheter över 1000 km/h, i nivå med dagens passagerarflygplan.
Tekniken är idag begränsad till prototypnivå, men producenter har lanserat globala utlysningar för att lokalisera platser som bäst lämpar faktisk etablering. Under år 2013 framfördes det ursprungliga förslaget att undersöka sträckan mellan Los Angeles och San Fransisco i USA som potentiell för Hyperloop, men intresse har även dykt upp från andra håll internationellt.
Förenta Arabemiraten vill med hjälp av Hyperloop TT påbörja byggnation av ett 10km långt spår för uppvisning under världsutställningen World Expo 2020 i Dubai. Visionen är att sedan utöka nätverket till Riyadh i Saudiarabien, vilket resulterar i en nästan 1000km lång sträcka. Virgin Hyperloop One har tidigare i år framfört att deras prototyp skulle kunna föra passagerare mellan Dubai och Abu Dhabi (en 140 km lång sträcka) på endast 12 minuter, vilket bör jämföras med motsvarande 90 minuters bilresa.
Styrelsen för delstaten Maharashtra i västra Indien skrev i februari 2018 på en viljeförklaring med Virgin Hyperloop One om att anordna en Hyperloop-tub mellan orterna Mumbai och Pune. Fram tills idag har företaget sammanställt en förundersökning och tillsammans med myndigheterna bestämt ett landområde vilket senast år 2024 ska bli plats åt en 15km lång demonstrationssträcka. Att Indien satsat stora summor inom framtidens transportsystem och digitalisering är ett faktum, där Hyperloop endast är en av flera satsningar på bland annat AI för statliga datasystem och plattformar för accelererad införsel av hållbar teknikutveckling. Experter påstår att enbart Hyperloop kommer kosta ungefär ”$121 millions per mile”, vilket motsvarar över 600 miljoner SEK per kilometer.
I motsats till konstruktionskostnaderna, förväntas driftskostnaderna bli mycket låga till följd av det lilla luftmotstånd och den låga friktion som uppstår i tuberna. Den mängd energi som krävs för framdrift av kapslarna påstås vara tillräckligt liten för att enkelt täcka behovet med förnybara energikällor som vindkraft och solenergi.
Det är intressant att överföra teorin om detta ”femte transportsätt” till Sveriges transportsystem, inte minst på grund av de nuvarande debatterna kring höghastighetståg. Tekniken kan komma att resultera i betydligt snabbare resor, men hur mäter den sig ekonomisk mot höghastighetstågen? Samarbeten mellan bland andra aktörerna Ramböll och KPMG i Sverige har uppskattat en prislapp på 160 miljarder SEK för att förbinda Stockholm och Helsingfors med en Hyperloop-tub över Östersjön, en 500km lång sträcka. Summan kan skalas ned till 320 miljoner SEK per kilometer, vilket bör jämföras med den tidigare nämnda uppskattningen på 600 miljoner. Osäkerheten flaggar för att tekniken ännu inte är mogen, men totalsumman förblir intressant då den ställs mot kostnader för höghastighetståg. En statligt tillsatt utredning föreslog nyligen en totalkostnad på cirka 230 miljarder SEK för att bygga nya höghastighetsbanor i Sverige, alltså betydligt dyrare än uppskattningen av Hyperloop mellan Stockholm och Helsingfors. Det bör tilläggas att höghastighetsbanorna är tänkta att koppla samman Sveriges tre största städer (Stockholm, Göteborg, Malmö), vilket ökar tillgängligheten i landet och är totalt en längre sträcka än Stockholm-Helsingfors.
Andra viktiga frågor som dyker upp i samband med tekniken rör dess passagerarkapacitet i jämförelse med höghastighetståg. I Storbritannien planeras ”High Speed 2”, höghastighetsbanor med en kapacitet på nästan 20 000 passagerare per timme. De prototyper av Hyperloop som presenterats idag rymmer betydligt färre passagerare (28–40 enligt källor) och skulle därmed kräva hundratals turer per timme för att mäta sig med höghastighetstågens kapacitet. Frågan är alltså om Hyperloop tekniken kommer mogna tillräckligt för att kunna konkurrera sig in i vårt framtida transportsystem. Som de åländska entreprenörerna Otto Hojar och Hans Holmström (grundare till idén om Hyperloop mellan Stockholm och Helsingfors) för ett år sedan resonerade, krävs en inflytelserik person med ”lagom dos galenskap, sunt förnuft och någon sorts handlingskraft” för att tekniken ska lyckas slå igenom i Sverige.
I ett scenario med väletablerade Hyperloop nätverk kan en resenär exempelvis ta sig sträckan Stockholm – Malmö på 45 minuter, eller Stockholm – Marbella på 4 timmar. Möjligheterna för snabb, enkel och potentiellt kostnadseffektiv pendling eller semestrande skulle kunna nå nya höjder. Att Hyperloop drivs med elektromagneter eliminerar även utsläpp av växthusgaser, vilket ytterligare kan motivera tekniken som ett miljövänligt alternativ till flygresor.
Summerat finns idag inga storskaliga Hyperloop-system och därmed förblir fördelarna osäkra. Potentiellt har vi mycket att vinna, men frågor kring kostnader, hållbarhet och inte minst säkerhet återstår att besvara. Kommer det finnas något utrymme för tekniken eller väger våra resvanor med traditionell tåg- och flygtrafik tyngre i slutändan?
Mer läsning
Mumbai-Pune Hyperloop: An unrealistic dream of Maharashtra Government
World’s first commercial Hyperloop system could hurtle passengers around Abu Dhabi at up to 760mph by 2020
Hyperloop release date news and rumors
Hyperloop i Sverige – så mycket kostar det
”Hyperloop – överlägset både tåg och flyg”
Hasse, Otto och Hyperloop
Take a first look inside a Hyperloop passenger capsule