Förståelse kring processer och förändringar i resebeteenden samt dess roll i elbilsacceptans

Creative commons license

Den 24/9 disputerade min KTH kollega Joram Langbroek, opponent var Professor Jillian Anable från University of Leeds. Joram har under sin doktorandtid främst fokuserat på resebeteenden, samt dess koppling till försäljningen av elektrifierade fordon. Hela sju artiklar ingick i avhandlingen [1] vilket tvingar mig till en något komprimerad sammanfattning nedan.
Den samhällsorienterade forskningen om elbilar: Ökat fokus på användning är önskvärd
Det finns fyra huvudstrategier för att uppnå ett mer hållbart persontransportsystem: 1.Minska resebehovet (t ex webbhandel) 2. Minska reseavstånden (t ex förtätade städer) 3. Trafikomställning (t ex från bil till cykel och gång) 4. Tekniska innovationer (t ex elektrifiering) [2]. Elektrifieringen av fordonsflottan är därmed endast en del av en större transformation och kan därför inte betraktas som ett universalmedel för nuvarande transport-och samhällsutmaningar, försäljningen av elbilar har dessutom varit mindre än förväntad. Joram identifierar att nuvarande samhällsforskningen om elbilar lider av att vara för fokuserad på vad som motiverar eller inte motiverar elbilsköp. Han vill med sin avhandling lyfta upp värdet av att bättre förstå användningen av elbilar, som kan ha en signifikant påverkan på elbilsacceptansen och försäljningen. Den teoretiska bakgrunden återfinns i beteendeforskningen generellt, samt mer specifikt i hälsopsykologi, dvs hur människor gör livsstilsförändringar ämnade för att uppnå en bättre hälsa.
Övergripande syftet med avhandlingen har varit att bättre förstå förändringsprocessen mot elbilsacceptans och möjliga beteendemässiga konsekvenser av den förändringen. Avhandlingen baseras främst på data från elbilsägare och icke-elbilsägare i Stockholmsområdet, med undantag för artikel sju som baseras på data insamlad på Gotland.
Elbilsacceptans
Två av artiklarna är fokuserade på elbilsacceptans. Den första undersöker bilköpares elbilsacceptans som en process med multipla faser, bland annat från den transteoretiska modellen för beteendeförändring med följande sex faser: Ingen tanke på förändring, Överväger förändring, Beredd att göra något, Vidtar åtgärder, Befäster förändring och Avslutar förändringsarbetet [3], översättning från Psykologiguiden.se. Resultatet visar en signifikant minskning i antalet använda transportsätt ju längre köpare har kommit i beslutsprocessen. Elbilsköpare kan därmed tolkas som att vara mer beroende av bilen som transportmedel. Den andra artikeln undersöker effekten av olika styrmedel [4]. Både användnings- och köpstyrmedel har en positiv effekt på elbilsacceptans, dock allt mindre effekt ju längre köparen har kommit i beslutsprocessen. Användningsstyrmedel (tillgång till bussfiler, billigare parkering etc.) kan ge lägre kostnad för den offentlig sektorn jämfört med styrmedel som minskar inköpspriset. Dock riskerar dessa att öka attraktiviteten för att välja bilen framför andra transportmedel.
Elbilsanvändning
Fyra artiklar har ett användningsfokus där elbilsägare har kontrasterats med bränslebilsägare genom en enkätstudie. Ett intressant resultat är att elbilsägarna dels gör fler dagliga resor (3,13 kontra 2,67) samt använder bilen till en större del av deras totala distans (73% kontra 55%). Det är dock oklart om detta beror på att de som kör mer väljer elbil eller om de som köper elbil då börjar köra mer. I diskussionen mellan Joram och Jillian var elbilens låga marginalkostnad i fokus; en ökad daglig körning är på marginalen billigt i en elbil. Ett annat tänkvärt resultat är att elbilar av dess ägare anses vara mer miljövänliga än lokaltrafiken (tunnelbanan, tåg och buss), dock ej cykel. Även hypotetiska prisscenarion för hemmaladdning har undersökts i denna del, med syfte att se om den beryktade tidiga kvällspeaken på elnätet kan undvikas för elbilsladdning. Resultatet visar att den genomsnittliga elbilsanvändaren redan vid relativt modest elprisökning förändrar sitt laddbeteende till senare på kvällen.
Hyrelbilar på Gotland 
Sista delen av avhandlingen berör ”Elbilslandet Gotland [5]” som var ett projekt med laddare och hyrelbilar. Här visar resultatet från Jorams studie att elbilarna tenderandes att hyras av individer som redan innan hade kommit en bit i processen mot elbilsköp. Själva hyran av en elbil påverkade dock ej deras elbilsacceptans nämnvärt. I frågan om körsträckor och användande så pekar studien på att elbilarna körs mer intensivt och rör sig lika fritt över Gotland som bränslebilarna.
Kommentar
Jorams forskning ger en nyanserad bild av elbilars framtida påverkan på samhället, vilket också poängterades tidigt under disputationen; elbilar är inte ett universalmedel för nuvarande transport- och samhällsutmaningar. Jag tror att Joram har en viktigt poäng, ett skifte från bränsledrift till eldrift löser inte alla persontransportsproblem, trängsel och utsläpp vid produktion och återvinning kvarstår. En nyckelfråga från avhandlingen är om de som köper elbil också ökar sitt beroende av bilen som transportmedel och de facto ökar totalt körda km på grund av gott samvete och låga marginalkostnader. Resultaten pekar åt det hållet men ett entydigt svar får framtida forskning utvisa, elbilsköparna i avhandlingen är till stor del pionjärer med högre utbildning och inkomst än medel vilket kan göra det svårt att dra slutsatser för den generella bilköparen. Avhandlingen väcker en del personliga tankar kring mitt eget elbilsbeteende, jag körde tidigare idag 300 meter till återvinningsstationen utan den minsta reflektion kring varken miljö eller kostnad. Vad säger ni läsare som har elbil, kör ni mer nu än tidigare? I så fall, varför?
Referenser
[1] Understanding processes and travel behaviour changes connected to electric vehicle adoption JORAM HENDRIK MAARTEN LANGBROEK Doctoral Thesis in Transport Science Stockholm, September 2018 länk (pdf, fulltext)
[2] Banister, David. ”The sustainable mobility paradigm.” Transport policy 15.2 (2008): 73-80.
[3] Langbroek, J.H.M., Franklin, J.P., Susilo, Y.O., 2017. Changing towards electric vehicle use in greater Stockholm. Eur. J. Transport Infrastruct. Res. 17 (3), 306–329.
[4] Langbroek, Joram HM, Joel P. Franklin, and Yusak O. Susilo. ”The effect of policy incentives on electric vehicle adoption.” Energy Policy 94 (2016): 94-103.
[5] Elbilslandet