Arkiv / Samhälle

Rapportering från EVS31 dag 2 – användarperspektiv, användarperspektiv, användarperspektiv…

Creative commons license

skrivet av Stefan Pettersson (RISE)
Det finns flera starka skäl och drivkrafter till att sluta använda fossildrivna fordonstransporter, t.ex. minska oljeberoendet och framtidssäkra lokal energitillgång, bygga upp ny industri och nät av underleverantörer t.ex. elfordonstillverkning i ett land som saknar traditionell fordonsindustri, lokala emissioner, koldioxidutsläpp, stabilisera fluktuerande (sol, vind och vatten) förnybar energiproduktion och andra egenskapskrav som tyst drift, bra prestanda etc. Beroende på land har dessa skäl olika prioritet. I Indien och Kina väger oftast de förstnämnda skälet tungt eftersom ökad tillväxt medför mer transporter och ökad oljeimport vilket vill undvikas pga. känsligheten att vara beroende av oljeimport som kan leda till höga kostnader eller till och med politisk instabilitet i icke-demokratiska länder. Lokala utsläpp är också ett stort problem i Asien. I Europa är fokus oftast koldioxidutsläpp, även om lokala utsläpp även här är ett stort problem i flera städer.
Elektrifierade transporter har potential att lösa fossilberoendet i transportsektorn men intressant att notera är att nästan samtliga skäl nämnda ovan är drivkrafter från annat håll än själva slutkunden, möjligen undantaget tyst drift och bra prestanda. Det senare har dock inte varit någon stor drivkraft hos kunder eftersom den etablerade fordonsindustrin har lyckats bra med att åstadkomma relativt tysta fossilbränslefordon gärna i kombination med en elmotor för förbättrad respons. Samhället tjänar kollektivt på att sluta använda fossildrivna fordonstransporter av miljöskäl men det finns även ekonomiska vinster att göra, även om en del etablerade aktörer som timar omställningen fel kan bli förlorare. I slutändan är det dock kunderna som avgör vilket fordon som är lämpligt för sitt behov, och de baserar sina beslut på ibland outgrundliga anledningar även om ekonomi oftast är en viktig parameter, speciellt för kommersiella fordon.
Det som är intressant med EVS är att kundperspektivet är centralt och lyfts fram i många presentationer och sammanhang. EVS drar besökare, presentatörer och utställare från bl.a. fordonsindustrin och de inser alla(?) att kunden är den som betalar för produkterna och det går inte att trycka ut vad som helst och tro att kunden skall betala mer för ett värdeerbjudande som är sämre än existerande fossilbränslebilar som laddas på macken. Jag är på en del elfordonskonferenser som anordnas av elbranschen och det är tydligt att slutkundfokuset är av mindre intresse på dessa tillställningar. Det finns nog ingen elfordonsköpare som först köper en laddstolpe och därefter ett laddfordon utan det är transportbehovet och fordonet som kommer i första hand och kunden kanske slår till om helhetserbjudandet av fordon och laddmöjligheter är bra. Enkelhet är därför ett nyckelord, förutom värdeerbjudande, som bör vara en ledstjärna för alla som vill bidra till en omställning i branschen. Lösningar på marknaden som saknar kundperspektiv kommer inte bara att bringa sämre intäkter för de egna produkterna, om ens några, utan kan dessutom fördröja omställningen eftersom nackdelar och dåligt rykte kring nya möjligheter lättare sprids än lösningar med potential.
Morgonens plenarföredrag inleddes av ett föredrag från Petr Dolejsi, director mobility and sustainable transport på) ACEA (European Automobile Manufacturer’s Association, www.acea.be) som representerar de 15 största Europabaserade fordonstillverkarna; BMW Group, DAF Trucks, Daimler, Fiat Chrysler Automobiles, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco, Jaguar Land Rover, PSA Group, Renault Group, Toyota Motor Europe, Volkswagen Group, Volvo Cars, och Volvo Group. ACEA lyfte fram demografiska förändringar som åldrande befolkning, ökad befolkning och urbanisering leder till förändrade konsumentbeteenden, förutom de klimatförändringarna som sker. Det blir därför lite mer osäkert att veta hur morgondagens transportbehov förändras och vilken teknik som gäller, men framförallt vad konsumenterna förväntar sig. Det investeras dock dryga 50 miljarder Euro årligen i forskning och utveckling hos fordonsbolagen, bl.a. inom nya drivlinetyper men hittills har marknadsupptagningen varit låg; enbart 1,5% av fordonen har hittills elektrifierats. ACEA påpekar att förbränningsmotor och dieselteknik fortsättningsvis kommer att spela en viktig roll i framtida koldioxidminskning eftersom framtidens möjligheter att minska koldioxidutsläppen i hög grad kommer att bero på kunders acceptans av fordon med alternativa drivlinor. Det framkommer en del skepsis från ACEA till minskningen av antalet dieselbilar eftersom dessa släpper ut mindre mängd koldioxid än motsvarande fordon med bensinmotorer. Skall laddfordonen komma igång ordentligt behövs mer laddinfrastruktur och tydliga mål måste fram för respektive land, tillsammans med långsiktiga incitament. Tyvärr är det i dagsläget svårt att prediktera marknaden enligt ACEA.
Det är bra ibland att lyssna på organisationer som ACEA så att lättflygande elfordonsfrälsta kommer ner på jorden igen och inser att det är mycket kvar att göra innan omställningen från fossilbränsledrift är betydande. Fossilbränslebilar har utvecklats och förfinats i mer än 100 år så det kommer att behöva läggas mycket mer forsknings- och utvecklingsmedel inom t.ex. Electromobilitetsområdet, inom teknik men även inom beteende och affärsmodellsområdet. Även om fordonsbolagen lägger en betydande forskningsbudget inom t.ex. nya drivlinor så behövs även omfattande statliga forskningsmedel för att kunna växla upp satsningarna, samt att studera användandet av de nya lösningarna och verifiera nya affärsmöjligheter i takt med att marknaden förändras och så småningom mognar.
ACEAs föredrag följdes av Amsterdams viceborgmästare Sharon Dijksma som vill göra Amsterdam till ledande elfordonshuvudstad. Sharon gav fem orsaker till den lyckade satsningen att öka antalet elektrifierade fordon i Amsterdam:

  • Tillgång och prissättning av laddinfrastruktur. Det finns nu 3000 laddpunkter och 3000 semipublika laddpunkter i Amsterdam.
  • Lätt att applicera nya lösningar.
  • Insamling av kunskap för att förstå vad som fungerar och inte fungerar.
  • Uppskalning av lösningarna.
  • Införandet av fem miljözoner.

Vägen framåt i Amsterdam är:

  • Subventioner 5000 Euro för nya elfordon.
  • Promota lösningar som leder åt rätt håll. Parkeringstillstånd för friflytande bilpooler var anledningen till att Car2go etablerades i Amsterdam som första stad.
  • Utvidga miljözonerna. Även om staden fått kritik och att det pågår en del lagtvister, så är det priset som får betalas för att gå i framkant enligt Sharon.
  • Nya tekniklösningar, t.ex. att utnyttja möjligheten att ladda från lyktstolpar.
  • Amsterdam som Living lab.

Slutligen vädjade Sharon till OEMerna att tillverka rätt bilar och korta väntetiderna.
Det är starkt av Amsterdam att vilja gå i framkant och utmana lagar och regler. Vilken stad i Sverige tar upp kampen med Amsterdam?
Det sista plenarföredraget höll Toshihiro Mibe, Vice President och Director på Honda. Honda är en av Platinasponsorerna för konferensen (tillsammans med Toyota och CharIn) men mest intressant är att höra att Honda har ambitioner att producera elektrifierade fordonslösningar. År 2030 siktar de på att minst 2/3 av deras fordon skall vara elektrifierade i någon grad och hälften av fordonen skall vara Pluginhybrider. Framtiden innehåller mycket datainsamling (big data) och fordonen kommer vara uppkopplade. Honda smart home system (HSHS) nämndes  som ett smart sätt att minska koldioxidutsläppen med 77%. Googlas Honda smart home system så är känslan att denna siffra kryper neråt eftersom den för några år sedan var mer blygsam. Honda följer Nissan som för flera år sedan såg affären med V2H (Vehicle To Home)-lösningar, triggat av problemen med strömavbrott efter jordbävningar som drabbar Japan då och då. Intressant att notera är fordonsbolagens intresse att göra smarta hem-lösningar drivet av kunders intresse att vilja vara självförsörjande och producera solel hemma och effektivt (smart) styra förbrukare hemma.
Prosumenter kommer vara ett begrepp på var persons tunga snart och med det kommer många kunddrivna förväntningar på framtidens elsystem, t.ex. remote charging. Kul att Volvo Cars är framsynta och även de jobbar med frågan.
Efter plenarföredragen följde parallella sessioner med massor av föredrag, men det blir för mycket att redogöra för denna gång.