Växthusgasutsläppen från lastbilar ser ut att öka i EU med befintliga trender. Batteridrift, bränsleceller och elvägar är alla möjligheter för att minska utsläppen av växthusgaser från lastbilar.
Frågan är dock hur snabbt kan dessa nya teknologier komma in i lastbilar och vad får det för konsekvenser för ekonomi, jobben och växthusgasutsläpp i EU.
Organisationen European Climate Foundation har sammankallat en grupp, som gjort en analys av frågorna. Rapporten blev publicerad igår [1-3].
Analysgruppen bestod av organisationerna Cambridge Econometrics, Element Energy och International Council on Clean Transportation.
Analysen är också gjord med indata från diskussioner med personer från Volvo, Tesla, Siemens, Geodis, DB Schenker, Michelin, Smart Freight Centre och the European Federation for Transport & Environment.
Rapporten har dock med en tydlig markering “The information and conclusions in this report represent the contributions of the different stakeholders but should not be treated as binding on the companies and organisations involved.”
Resultaten är lovande om ni gillar lastbilar med eldrivlina.
Mer jobb, mindre oljeimport och mer BNP
Om en utvecklingen sker så att elvägar, bränsleceller eller batteridrift blir den dominerande drivlinan för lastbilar i EU, så:
- Kan oljeimporten minska kumulativt fram till 2050 med 11 miljarder fat.
- Ca 120 000 jobb kan skapas netto till 2030 om EU går mot mer lastbilar med eldrivlina. Det beror givetvis på hur utvecklingen ser ut, men enligt de scenarier som tagits fram.
- BNP i EU kommer öka med scenarier med mycket lastbilar med eldrivlinor. BNP ökar med ca 52-58 miljarder EUR 2050. Det är ungefär +0,23% högre BNP 2050 i jmfr med referensscenariot.
- Eldrift behöver komma in för att radikalt minska växthusgasutsläppen fram till 2050. I business-as-usual scenariot är utsläppen ca 350 miljoner ton CO2/år 2050. Med lastbilar med eldrivlinor blir utsläppen endast ca 50 miljoner ton CO2/år 2050.
- Skatteminskningarna från minskade försäljning av bränslen är inte så stora enligt analysen. Skatteintäkternas minskning sker också över längre period, så den borde vara möjlig att hantera. Analysen tyder på att intäkter från bränsleskatter blir ca 23 miljarder EUR mindre 2050 med ett scenario med många lastbilar med batteridrift. I referens scenariot är lastbilarnas bränsleskatters del av alla skatteintäkter för EU-länderna ca 1,4% 2050.
TCO för lastbilar batteridrift, elvägar och bränsleceller blir konkurrenskraftiga
Analysen slutsats är att lastbilar med batteridrift, bränsleceller och elvägar kan bli konkurrenskraftiga med avseende på TCO (Total-cost-of-ownership).
De nya teknologierna är dyrare i inköp, men billigare i drift.
Det krävs dock investeringar i ny infrastruktur och tillverkning
Analysen uppskattar att det behövs investeringar i ny infrastruktur på ca 80 – 140 miljarder EUR fram till 2050. Den exakta kostnaden beror om det är elvägar, laddinfrastruktur eller vätgasstationer. Den billigaste infrastrukturen är elvägar.
Det kommer också krävas investeringar i tillverkning av dessa nya teknologier.
Rapporten rekommenderar också policyåtgärder för lastbilar med eldrivlinor ska bli verklighet
De rekommenderar tre åtgärder.
Den första är att stödja gemensamma standarder för laddning.
Den andra är att stödja koordinerad utrullning av laddinfrastruktur och/eller vätgasinfrastruktur. En viktig del är att skapa miljöer så att de som driftar infrastruktur kan tjäna pengar. Det kan behövas policystöd i en uppbyggnadsfasen. För elvägar rekommenderar de att satsa på några specifika godsflöden, som lämpar sig för elvägar.
Den tredje åtgärden är att stödja inköp av de nya fordonsteknologierna. De som köper lastbilar har inte stora marginaler. De har därför svårt att ordna finansiering. Den kan behövas specifika stöd under en övergångsperiod.
Bakgrund och metodbeskrivning för att förstå analysen
Cambridge Econometrics har gjort den här typen av analys innan för personbilsflottan i EU [4]. De har också gjort mer detaljerade studier för enskilda länder. Den nya med den här studien är att de fokuserar på lastbilsektorn i EU.
RISE i Sverige har gjort ett liknande projekt för Sverige som heter 20-Fifty [5]. Cambridge Econometrics har varit med i den studien också.
För att göra den här typen av analys är det givetvis många antaganden om indata, utveckling och modeller som krävs.
Det finns en bra beskrivning av processen i den sammanfattningsrapporten, men jag tänkte att det är bra om ni får insyn i några delar.
De har gjort prognoser för försäljning av lastbilar med olika teknologier genom att göra uppskattningar av försäljningsutvecklingen. De har skapat ett referensscenario, samt fyra scenarier där olika teknologier dominerar.
De har t ex ett scenario där batteridrift dominerar, men också ett där bränsleceller och ett där elvägar dominerar.
De har inte räknat fram marknadsandelar utan har diskuterat fram troliga scenarier. För t ex scenariot där batteridrift dominerar kommer de fram till en marknadsandel på ca 12% för batterilastbilar 2030 för tunga lastbilar, men det säljs fortfarande 81% diesellastbilar då.
De har delar upp lastbilssektorn i fyra segment. De är skåpbilar, lätta tunga lastbilar (3,5-7,5 ton), medeltunga lastbilar (7,5-16 ton) och tunga lastbilar (tyngre än 16 ton).
För varje segment av lastbilar och drivlina har de räknat fram prisbilden för olika år. De behöver då göra antaganden om t ex komponentpriser. För t ex batterier använder de en kostnad på ca 90 EUR/kWh 2030 och 70 EUR/kWH.
När de har prisbilden, marknadsandelar, påverkan på flottans sammansättning och med hjälp av antaganden om t ex bränslepriser och infrastrukturkostnader får de indata som de kan stoppa in i en Input-output-modell som har med mycket av EU:s ekonomi.
Input-output-modell de använder heter E3ME. Modellen och dess egenskaper finns beskriven här. En viktig del i modellantagandet för E3ME är att den inte antar att alla aktörer har fullständig information och agerar helt rationellt.
Modellen beräknar fram hur t ex jobb och BNP påverkas av en förändring.
Jag tänkte skriva mer om tunga fordon nästa vecka, så jag återkommer till den här rapporten.
Referenser
[1] Trucking into a Greener Future. European Climate Foundation. 6 september 2018.Pressrelease. länk
[2] Trucking into a Greener Future. Cambridge Econometrics. Summary Report. 2018. länk (pdf)
[3] Trucking into a Greener Future: the economic impact of decarbonizing goods vehicles in Europe. Cambridge Econometrics. 2018. länk
[4] Fuelling Europe’s Future. Cambridge Econometrics. 2018. länk
[5] 20-Fifty. Makroekonomiska effekter av en fossiloberoende fordonsflotta i Sverige 2050. RISE. Hemsida med rapporter.
[6] Electric Trucks Could Save Europe 11 Billion Barrels of Oil. Bloomberg. 6 september. länk