Reflektioner elvägskonferens samt NEVS och elvägar

Creative commons license

“Livet kan være vanskelig å forstå, man vet ikke alltid hvilken vei man skal gå. Husk da at veien blir til mens man går og at man blir rikere av hver erfaring man får.”
– Ferdinand Finne (Norsk målare, författare, grafiker) 
Jag vet inte hur bra er norska är, men den viktigaste delen i citatet går att översätta till svenska att “Vägen blir till medan du går.”
Elvägar är en väg som bl a Sverige börjat gå på, men även Tyskland, Norge, USA och Honda kommer lite efter. Elvägen håller på att bli till medan vi går.
För er som inte känner till begreppet, så kan elvägar ses som ett samlingsnamn för vägar med dess kringutrustning, som oavsett teknisk lösning möjliggör överföring av elenergi till fordon under färd [1]. 
De som analyserar, planerar och bestämmer nästa steg för elvägar var utanför Arlanda på konferens juni 2018. Dagens nyhetsbrev är en reflektion från dagarna.
Men NEVS grundare och styrelseordförande Kai Johan Jiang har också nyligen sagt att företaget ska satsa på elvägar.

NEVS partner i Elways för en satsning på “intelligenta elvägar”

skrivet av Magnus Karlström
Kai Johan Jiang berättade i Shanghai att NEVS blivit partner med svenska elvägsföretaget Elways [1].
NEVS ska etablera och utveckla ett “Tri-network”, med intelligenta elvägar.   
I satsningen ingår också att Kai Johan Jiangs företag NMEH har köpt delar i Uppsalabaserade databasföretaget Mimer.
Mimers lösningar tillsammans med Elways teknologi ska bl a utveckla autonoma eldrivna fordon. 
NEVS kan i nuläget inte kommentera vilken ägarandel de fått i de svenska bolagen eller vad köpeskillingen ligger på enligt Ny Teknik [2]. 
[1] NEVS makes Swedish acquisitions for ”Tri-network”. 20 juni 2018. NEVS. Pressrelease. länk 
[2] Nevs köper in sig i svenska elvägsföretaget Elways. Ny Teknik. 20 juni 2018. länk

Reflektioner från 2nd Electric Road Systems Conference

skrivet av Magnus Karlström
2nd Electric Road Systems Conference samlade 120 deltagare. Det var mest svenskar där, men också många tyskar. Det fanns deltagare från länder som t ex USA, England, Norge, Israel, Japan och Indien. 
Sverige går före på vägen
Min huvudtolkning är att Sverige går före andra länder. Bevisen på den är:

  • Trafikverket har tagit fram en Nationell färdplan för elvägar (pdf) i slutet av 2017.
  • De svenska beställda eller startade FoU insatser inom den offentliga delen av området kommer att ha omsatt upp mot 280 Mkr fram till 2020 [1]. Summan var innan den planerade pilotvägen på ännu mer Mkr till som ingick i den nationella trafikplanen [2].
  • Sverige har testat två elvägsteknologier på publika vägar:
  • Svenska offentliga medel har också gått till Elonroad AB som utvecklar en konduktiv teknik och som har byggt en 200 m lång testbana.
  • Det finns större politisk förankring. Regeringsmedlemmar kommer och håller tal varje gång något större sker kring elvägar. 

Trafikverket arbetar också med att öka konkurrensen mellan överföringssystem. Trafikverket ska vara med finansiera en till två teknologier mer till Technology Readiness Level 5-6. Den processen att välja projekt pågår just nu. Beslut kommer efter sommaren. 
Samt Sverige ska bygga en större elvägspilot där inte bara att tekniken verifieras och demonstreras utan att hela elvägssystemet med kringtjänster, betal- och accessystem med mera demonstreras [1]. Sträckan kommer också vara upp till 20-30 km.
Norge satsar främst på elbilar och elfärjor, men har utrett elvägar och bedömningen är att det är kostnadseffektivt
Forskningschefen för Norges Trafikverk Gina Ytteborg var en av huvudtalarna på konferensen. Hon sa att Norge satsar främst på elbilar, men även elfärjor. Satsningen på elfärjor är inte bara en miljösatsning utan också en industriell satsning för Norge. De bedömer att Norge kan bli konkurrenskraftiga inom elfartyg/elfärjor. 
Norge har dock finansierat FoU-projektet ELinGO, som har analyserat olika koncept att elektrifiera tunga fordon med fokus på elvägar.
Projektet hade sin slutkonferens den 12 juni. 
Inom ELinGO har de tagit fram 9 delrapporter. De finns att ladda hem här. De har bl a gjort miljöanalyser av elvägar, men även samhällsekonomiska analyser. Det finns också rapporter om de olika överföringsteknologierna.
Slutsatsen från projektet är att elvägar kan vara ett effektivt och billigt sätt att reducera emissioner från tunga fordon. De rekommenderar också att Norge bör bygga en eller flera demonstratorer i Norge.
En intressant del är att de beräknar åtgärdskostnad för elvägar dvs vad kostnaden blir per ton minskade växthusgaser. Elvägar hamnar i kategorin billigaste åtgärder. 
Tom Nørbech, från Norges Trafikverk, rekommenderade alla som arbetar med elvägar att berätta för ekonomer som arbetar med kostnadseffektiva åtgärder att minska växthusgaser om att elvägar kan vara en billig insats. Tom sa det i slutpanelen på konferensen. Michael Lüken från Tyskland berättade i samband med det att en tysk näringslivsorganisation gjort en analys av kostnadseffektiva åtgärder för växthusgasreduktion. Elvägar var en kostnadseffektiv åtgärd.
Tyskland satsar på luftledningar
Michael Lüken berättade om de tyska satsningarna.
De ska bygga tre demonstratorer på offentliga vägar. Alla ska använda luftledningar.
De har valt luftledningar för att:

  • de bedömer att de är mest moget och för att det ska kunna implementeras i större skala till 2030.
  • Tyskland har större andel utsläpp från tunga fordon än Sverige.
  • Tyska motorvägar har ofta en fil som enbart lastbilar rullar. Den filen har därför ingen kombination av bilar och lastbilar.
  • Om de andra teknologierna utvecklas så går det att bygga om och en stor del investeringen går att använda ändå.

Michael Lüken berättade också att Tyskland inte har någon färdplan för elvägar utan de vill göra de här tre testen och utvärdera dem innan de tar nästa steg. 
Nästa elvägskonferens kommer vara i Frankfurt den 7-8 maj 2018. Då kommer vi höra mer om demonstrationerna.
Honda testar konduktiv elöverföring från sidan av vägen
Takamitsu Tajima presenterade Hondas försök med elvägar [3,4,5].
Hondas lösning är konduktiv laddning via en sidoarm på bilen som laddas längs med sidoräcket på vägen.
Honda bedömer att elbilar med lång räckvidd (500 km) behöver ett stort batteri (ca 100 kWh). Det innebär tunga batterier, som försämrar köregenskaper. Det tar lång tid att ladda och kan innebära laddningsträngsel. Stora batterier behöver också litiumresurser som kan vara svåra att få tag i.
Elvägar kan ge obegränsad elräckvidd samt batteriet behöver kanske bara vara 1/10 så stort. Körkänslan kan också också bli bättre eftersom det inte behövs någon begränsning av effekt.
Honda gjorde en bedömningen av olika elvägsteknologier och kom fram till att sidoladdning var det bästa.
Honda har gjort ett antal testfordon och en testbana. De har testat att ladda 450 kW samt åka i 150 km/h. Deras bedömningen är att det varit lyckade försök.
De ska fortsätta att testa laddning i 200 km/h. 
Takamitsu Tajima berättade också att Honda har diskussioner med japanska staten om någon gemensam demonstrator i Japan.

Egna kommentarer
Det sas mycket mer på konferensen. Jag har gjort ett urval. 
En fråga som är intressant och många tänker på inom elvägsgänget är utrullningen av elvägar i Sverige. Vilken är den bästa strategin att börja bygga ut elvägar? 
Vilka vägar ska väljas först? Vilka ska de första kunderna vara?
Det finns ju också många frågor kring ägande, finansiering och affärsmodeller. Det är en för stor fråga för att skriva om idag. Jag återkommer till den. 
Allt är nog lösbart, men det är många som ska komma överens.
Tyskland och Norge har andra förutsättningar än Sverige. Det kanske blir skillnad i teknikval.
Elvägar som ett av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska växthusgaser? Om ekonomer förstår det, så kan mycket hända.
Sverige håller på att gå först på en väg. Vi skaffar oss erfarenheter, så att nästa nationella infrastrukturplan kanske kan ha ett större avsnitt om elvägar? 
Referenser 
[1] Trafikverket. Nationell färdplan för elvägar. 2017-11-29. länk (pdf)
[2] Nationell infrastrukturplan 2018-2029. Regeringen. länk
[3] Tajima, T. and Tanaka, H., ”Study of 450-kW Ultra Power Dynamic Charging System,” SAE Technical Paper 2018-01-1343, 2018, https://doi.org/10.4271/2018-01-1343.
[4] Tajima, T., Tanaka, H., Fukuda, T., Nakasato, Y. et al., ”Study of High Power Dynamic Charging System,” SAE Technical Paper 2017-01-1245, 2017, https://doi.org/10.4271/2017-01-1245.
[5] Tajima, T., Noguchi, W., and Aruga, T., ”Study of a Dynamic Charging System for Achievement of Unlimited Cruising Range in EV,” SAE Technical Paper 2015-01-1686, 2015, https://doi.org/10.4271/2015-01-1686.