Kunskapssammanställning om fossilfria drivmedel för att minska transportsektorns klimatpåverkan i Sverige

En kunskapssammanställning om hur Sverige kan öka andelen av icke-fossila drivmedel, för att nå klimatmålet för inrikes transporter, har nyligen blivit publicerad [1].
Klimatmålet för inrikestransporter, utom inrikes flyg, är en minskning med 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Det har riksdagen beslutat [2].
Rapporten är genomförd av trafikutskottet, med stöd av forskare
Kunskapssammanställningen är genomförd av trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor dvs utvalda politiker från trafikutskotttet. Underlaget är framtagen med hjälp av utskottsavdelningens utvärderings- och forskningssekretariat.
Till huvudstudien har fyra externa forskare varit knutna i en referensgrupp.
Det är professor Pål Börjesson, Lunds universitet, fil.dr Johanna Mossberg, F3/Rise (Research Institutes of Sweden), professor Björn Sandén, Chalmers och tekn.dr Jonas Åkerman, Kungl. Tekniska högskolan.
Referensgruppen har fått kommentera rapporten, men är ej ansvariga för rapportens slutsatser.
Slutsatser i rapporten enligt trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor

• Det mest rimliga att åtminstone det kommande decenniet utgå från en kombination av olika drivmedel som tillsammans ger ökade möjligheter till omställning.
• Sverige bör använda så energieffektiva tekniker som möjligt så att den totala energiåtgången inom transportsektorn kan minska.
• Ett sätt att optimera och skynda på användningen av drivmedel är att olika alternativ används inom olika transportområden och nischer. Elvägar är exempel på en dellösning.
• Sverige bör använda övergångslösningar som t ex hybrider.
• För lätta vägfordon väljer de att lyfta fram HVO, lignocellulosabaserad etanol (speciellt ökad låginblandning), biobensin från skogsavfall (tillgängliga volymerna är mycket små i dagsläget), biogas från avfall och eldrift med batterier som bra alternativ.
• För tunga vägfordon lyfter de fram en ökad inblandning av etanol samt biogas som alternativ.
• Det är viktigt att tänka på områdena utanför tätorterna. Eldrift kommer användas i tätorterna, men i övriga delar av landet behövs andra icke-fossila bränslen. Det saknas också bra kollektivtrafik i de glesa delarna av Sverige. Att bygga in en särlösning för Sverige utanför storstäderna är dock inte en framkomlig väg utan målet är att tillgången till drivmedel ska ske på ett marknadsmässigt hållbart sätt både i och utanför tätorterna. Biogas och drop-in-drivmedel kommer ha stor betydelse utanför tätorterna.
• Inom sjöfarten kan eldrift med batterier bli ett alternativ för färjor som går relativt korta sträckor
• Den svenska produktionen av biodrivmedel är liten. Gruppen anser att ett riktmärke kan vara att Sverige ska tillverka åtminstone lika mycket drivmedel som används i landet, dels på grund av att Sverige ska vara ett föregångsland och bidra med teknikutveckling och produktion, dels inte ska ”dammsuga” den internationella marknaden på råvaror och drivmedel på andra länders bekostnad. Om drivmedlen sedan säljs i Sverige eller exporteras är av mindre betydelse.
• Icke-fossila drivmedel ska räcka till många sektorer.
• Sverige har många konkurrensfördelar inom området fossilfria drivmedel
• Behovet av långsiktiga spelregler är stort. Reduktionsplikten lyfts fram som ett bra exempel.
• Det finns kunskapsluckor. Det finns ingen statistik på hur mycket el Sverige använder i transportsektorn. Det finns för spårbundna trafiken, men ej för annan användning. Det finns ingen statistik på hur mycket biodrivmedel Sverige producerar. Det saknas också kunskap om vad som styr konsumenters val av fordon och drivmedel.

Sveriges användning och produktion av biodrivmedel 2016
2016 användes ungefär 17 TWh biodrivmedel till vägtransporter och 3 TWh el till spårbunden trafik [1].
Den svenska produktionen av FAME, etanol, biogas, HVO och biobensin var uppskattningsvis knappt 7 TWh 2016 [1].
I Sverige producerades ungefär 1,8 TWh biodrivmedel från inhemska rå-varor 2016 [1].
Olika medier för att lära er mer om rapporten
Rapporten finns att ladda hem som pdf (265 sidor). Personligen gillade jag att läsa de stenografiska anteckningarna från trafikutskottets rundabordssamtal om framtidens fossiloberoende drivmedel. Olika aktörer fick kommentera vad Sverige bör göra (se sid 225 och framåt).
Sveriges radio hade ett kort nyhetsinslag (1:30 min) här. Trafikutskottets ordförande Karin Svensson Smith väljer att lyfta fram att vi behöver med produktion av inhemska biobränslen, transporterna bör bli mer effektiva och vi bör använda bränslen var de är mest lämpliga.
Vetandets värld har gjort ett längre reportage (20 min) som ni kan lyssna på här. De intervjuar forskarna Pål Börjesson, Johanna Mossberg, Jonas Åkerman och Thomas Magnusson.
Pål Börjesson anser att ca 25 procent, kanske upp till 33 procent, av den bensin och diesel Sverige använder idag kan ersättas med inhemskt producerat biobränsle till 2030. El kan också hjälpa till, men vi behöver också enligt Pål ha både effektivare fordon och transport-system.
Johanna Mossberg lyfter fram att Sverige är duktiga på styrmedel för att öka marknaden för biodrivmedel, men vi bör också ha mer styrmedel för att öka den inhemska produktionen.
Jonas Åkerman anser att vi bör ha en kombination av olika icke-fossila bränslen. Han säger också att för att förstå vad som är ett lämpligt bränsle, så måste vi ta hänsyn till vad råvaran till bränslet är. Jonas anser också att det är bråttom, så vi kan inte vänta på ännu bättre teknologier.
Thomas Magnusson berättar om att batterierna blir billigare och fordonstillverkarna satsar mycket på elfordon. Det gör att vi ska se positivt på utvecklingen av elfordon. Thomas anser dock att eldrift kanske inte passar för alla tillämpningar just nu.
Det finns också en hearing om rapporten från riksdagen på ca 3 timmar, som går att titta på här. Rapportens slutsatser blir presenterade, men forskarna, myndigheter och branschorganisationer får också kommentera rapporten.
Egna kommentarer
Rapporten innehåller också en genomgång av alla lagar, mål och annat som Sverige och EU har beslutat.
Det finns också ett läsvärt kapitel om vad andra länder gör inom styrmedel för icke-fossila bränslen.
Jag blev lite överraskad att vi importerar så mycket av biodrivmedlen som vi använder. Vi exportera ju också biodrivmedel, men ändå.
Den svenska debatten just nu är att vi behöver alla ”bra” drivmedel snabbt annars kan vi inte nå vårt klimatmål. Samt att vi behöver ha effektivare transporter/fordon.
Det är också viktigt för politikerna att vi är ett föregångsland.
OmEV handlar mest om eldrivna vägfordon, men det var nyttigt att uppdatera sig kring utvecklingen av biodrivmedel i Sverige och andra länder.
Referenser
[1] Fossilfria drivmedel för att minska transportsektorns klimatpåverkan – flytande, gasformiga och elektriska drivmedel inom vägtrafik, sjöfart, luftfart och spårbunden trafik. Trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor. 2018. länk (pdf)
[2] Det klimatpolitiska ramverket. Regeringskansliet. 12 juni 2017. länk
[3] ”Klimatmål kräver mer inhemska biobränslen”. Sveriges Radio. 12 april 2018. Länk (2 minuter radioinslag).
[4] Så kan Sveriges transporter bli fossilfria. Vetandets värld. 12 april 2018. länk