Debattinlägg: Snabbaste vägen till fossiloberoende bilar och samtidigt ett säkrare transportsystem – del 2

skrivet av Urban Kristiansson

Igår förde jag ett resonemang om att seriehybrider bör stödjas mest i ett bonus-malus system.

För att få en uppfattning om hur bonus-malus bör vara utformat kan ett mycket förenklat men likväl signifikant resonemang föras. Ta för enkelhets skull och jämför komponentkostnaderna för tre bilars framdrivningsanordningar inklusive laddningsutrustning:

Kostnad

En konventionell förbränningsmotorbil kännetecknad av:

• Drivlina + AC 60 kSEK

En seriehybrid med elkörsträcka om 7 mil kännetecknad av:

• Elmaskin + strömriktare om 80 kW 30 kSEK
• Batterisystem om 10 kWh 30 kSEK
• Övrig elutrustning (för AC, DC/DC, …) 30 kSEK
• Liten förbränningsmotor 20 kSEK
• Helautomatisk induktiv laddning 10 kSEK

En elbil med elkörsträcka om 42 mil kännetecknad av:

• Elmaskin + strömriktare om 80 kW 30 kSEK
• Batterisystem om 60 kWh 180 kSEK
• Övrig elutrustning (för AC, DC/DC, …) 30 kSEK
• Helautomatisk induktiv laddning 10 kSEK

En summering ger att totalkostnaden för framdrivningskomponenter i produktutvecklingsledet är:

Delkostnader (kSEK) Totalkostnad (kSEK)
Konventionell förbränningsmotor 60 60
Seriehybrid 30 + 30 + 30 + 20 + 10 120
Elbil 30 + 180 + 30 + 10 250

Mycket förenklat kan sägas att för svenska förhållanden fördubblas dessa kostnader pga. skatter, avgifter och vinst per bil innan bilen når slutkunden. Slutsatsen blir då att slutkundens pris för respektive framdrivningsanordning blir:

Pris till slutkund för resp. framdrivningsanordning (kSEK)
Konventionell förbränningsmotor 120
Seriehybrid                                240
Elbil                                           500

Om vi antar att dagens bränslepriser gäller och att bilarna körs 2000 mil om året, så fås en bränslekostnad om:

Årlig kostnad

• En konventionell förbränningsmotorbil kännetecknad av: 0,7 l/mil om 14 kr/l 19,6 kSEK
• En seriehybrid med elkörsträcka om 10 mil kännetecknad av: 0,15 kWh/km om 1 kr/kWh 3 kSEK
• En elbil med elkörsträcka om 40 mil kännetecknad av: 0,15 kWh/km om 1 kr/kWh 3 kSEK

Alltså blir skillnaden i bränslepris för slutkunden 16,6 kSEK/år. Dvs ägaren av seriehybriden behöver (240 – 120) / 16,6 = 7,2 år för att ”göra vinst”.

Om staten ger bonus 30 kSEK till seriehybriden och malus 30 kSEK till förbränningsmotorbilen ger motsvarande räkning att ägaren av seriehybriden behöver ((240–30) – (120+30)) / 16,6 = 3,6 år för att ”göra vinst”.

Ovanstående (mycket förenklade) sifferexercis ger vid handen att vi sannolikt skulle få en relativt snabb sväng över mot fossiloberoende bilar med föreslagen bonus-malus samtidigt som vi får ett säkrare transportsystem.

Summa summarum: Staten bör mha. bonus-malus kraftfullt stödja seriehybrider med enkel helautomatisk induktiv laddning och en back-upp förbränningsmotor som drivs av förnyelsebart bränsle. Ett sådant koncept:

• Möjliggör en snabb omställning till fungerande fossiloberoende biltransporter
• Ger flest ”elektrifierade” mil över tiden
• Erbjuder marknaden ”elektrifierade” bilar som kostnadsmässigt för kunden börjar bli konkurrenskraftiga med traditionella förbränningsmotorbilar
• Ger låg miljöbelastning från batteriproduktion
• Ger lägst utvecklingskostnader för fordonstillverkarna
• Skapar ett lugnare och därmed ett säkrare biltransportsystem