Daimler och EU kommissionen berättade intressanta detaljer på EVS30 (The electric Vehicle Symposium & Exhibition), som precis varit.
Kommissionär Maroš Šefčovič sa att kommissionen planerar [1]:
- ett speciellt mandat/kredit system för noll-/lågemissionsfordon,
- medel för mer utbyggnad av laddinfrastruktur,
- satsning på att skapa europeisk produktion av batterier,
- Samt CO2 standarder för tunga fordon i början av nästa år.
Daimlers Ola Källenius berättade att:
- de kommer ha en laddhybrid med en elräckvidd på minst 100 km inom några år,
- de satsar på både batterier och bränsleceller, men de gör massmarknad av batteribilar nu,
- de kommer vara aktiv att bygga ut laddinfrastruktur,
- förbränningsmotorer kommer behövas under lång tid,
- batterier är nyckelfrågan för laddbilar,
- 48V kommer finnas i hela deras portfölj av modeller.
Kommissionens plan ca 8 nov – kreditsystem, stöd laddinfra samt batteriproduktion
Maroš Šefčovič berättade på EVS30 att Kommissionen den 8 nov kommer med ett förslag på ny CO2-krav på personbilar och lätta lastbilar [1].
Reuters har uppgiften att kommissionens förslag är 25-35% reduktion till 2030. De europeiska biltillverkarna vill ha 20% [3].
Šefčovič sa dock också att “But if we want low emission vehicles to enter the market it will not be enough to set targets for greenhouse gases.”
Därför planerar Kommissionen något typ av extra styrmedel att få in mer låg- och nollemissionsfordon [1]. Reuters har uppgiften att huvudförslaget är något sorts kreditsystem, men att krediterna inte kommer vara möjliga att sälja [3].
Han ansåg också att “availability of adequate infrastructure” krävs för att nollemissionsfordon ska lyckas.
Kommissionen bedömer att det behövs 800 000 publika laddpunkter i EU 2020, men i en analys av EU-ländernas planer kommer bara 200 000 finnas. Därför planerar kommissionen något sorts av stöd. Reuters nämner att 800 miljoner EUR nämns som stödnivå till laddinfrastruktur [3].
Šefčovič var också tydlig med att Europa behöver batteriproduktion samt batteriforskning [1]. Han kallade därför till sig aktörer inom batterier i Europa för ett Battery Summit, som var den 11 oktober.
Resultat från mötet är en “Roadmap for an EU Battery Alliance” ska tas fram och presenteras nästa år i februari. Arbetsgrupper är redan tillsatta och ska ledas av industrin [2].
Under talet på EVS nämnde han att EU behöver ett Airbusprojekt för batteriproduktion. Reuters har uppgifter att det kommer finnas stöd på 200 miljoner EUR för batteriutvecklingen under perioden 2018-2020 [3].
Slutligen sa Šefčovič det kommer standards för CO2 för tunga fordon i början av nästa år.
Daimlers planer enligt Källenius
Ola Källenius startade sin presentation på EVS med att visa alla fina förbränningsmotorer Daimler har utvecklat för framtiden. Han var också tydlig med att förbränningsmotorn kommer finnas kvar länge [4].
För batteribilar är utvecklingen av batterier nyckeln. Källenius trodde inte på någon masstillverkning av något alternativ till Li-jon förrän efter 2025. Han visade också en prisutvecklingskurva för batterier där priset sjunker till 2020, men efter det kommer priset plana ut.
För batteribilar trycker de på masstillverkningsknappen nu. Under första halvåret 2019 kommer EQ SUV. Efter det kommer de börja sälja 10 batterielektriska bilmodeller fram till 2022.
För bränsleceller så sa Källenius att de tror att det är en viktig teknik för framtiden, men de börjar i mycket mindre skala [4,5]. Under talet nämnde han att han tror bränslecellsbussar kan vara en bättre startnisch.
För laddhybrider så nämnde han att Daimler inom några år kommer ha laddhybrider som har en elräckvidd på ca 100 km.
Slutligen så tryckte han på att Daimler kommer ta en aktiv roll för att få ut publik laddinfrastruktur. Han sa att Daimler har aldrig tagit någon roll för att producera bensin/diesel samt bygga bensinstationer.
Men för laddinfrastruktur är det nödvändigt. Joint Venture bolaget European High Power Charging GmbH & Co. KG har startat sin verksamhet i dagarna [6]. Bolagen BMW, Daimler, Porsche and Ford Europa äger 25% var. Bolaget har 50 anställda och har som första mål att bygga 400 stationer längs motorvägarna i Europa. Stationerna ska kapacitet på upp till 350 kW [6].
Egna kommentarer
Det kommer mer bevakningsrapporter från EVS.
Kan EU göra en Airbus för batteriproduktion? Blir spännande att följa.
Hur kreditsystemet kommer se ut påverkar nog hela marknaden för laddbara bilar i EU.
Det är spännande att den tyska bilindustrin bygger sitt eget nät av snabbladdare. Jag undrar hur affärsmodellen kommer se ut? Jag antar att de kommer fokusera på Tyskland, men de borde vara aktiva i Skandinavien snart också. När kommer den första snabbladdaren från European High Power Charging GmbH & Co. KG till Sverige?
Ska bilbolag vara infrastrukturägare? Svårt strategiskt beslut?
Referenser
[1] Speech at the 30th International electric Vehicle Symposium in Stuttgart. Maroš Šefčovič. 9 okt. länk
[2] Statement by Vice-President for Energy Union Maroš Šefčovic following the high-level meeting on battery development and production in Europe. Maroš Šefčovič. 11 okt. länk
[3] Exclusive: EU plans carbon credits, not quotas, for electric vehicles. Reuters. 10 okt. länk
[4] Interview with Ola Källenius: ”At least one electrified alternative in every model series”. Daimler. Pressrelease. länk
[5] „Die Brennstoffzelle bleibt im Rennen“. Stuttgarter Zeitung. 8 sep.
länk
[6] Autoindustrie baut ein E-Ladenetz auf. Stuttgarter Zeitung. 10 okt. länk