EU-pris för att stimulera utvecklingen av bättre batterier?

skrivet av Kristina Edström (Uppsala Universitet)
”Går det att hitta nålen i höststacken?” undrar Peter Droell, Acting Director DG Research & Innovation Europakommisionen, på ett möte den 12 maj i Bryssel som samlar 70-talet batterirforskare, representanter för företag och tjänstemän på EU-kommisionen. Med den frågan syftar han på möjligheten att få fram ett nytt batteri som kan ge oss elbilar med räckvidd, som kan snabbladdas samtidigt som de är billiga, säkra och inte förorenar vår miljö. Från Sverige var Kristina Edström och Reza Younesi, Uppsala universitet, särskilt inbjudna och landets enda deltagare.
Visionen är att inrätta ett pris för att stimulera till utvecklingen av bättre batterier; ”EIC Prize (Previously called Horizon Prize) for Innovative Batteries for eVehicles”. Priset ska uppmuntra utvecklingen av ett banbrytande nytt men genomförbart batterikoncept som gör EU konkurrenskraftigt och som ger Europeiska medborgare många fördelar.
EU har ett antal Horizon 2020-priser som kan sökas av forskare eller företag. Några exempel på priser som är öppna just nu är ”Cleanest engine of the future, Engine retrofit for clean air, Materials for clean air” för att nämna några (https://ec.europa.eu/research/horizonprize/index.cfm?pg=prizes). Nu har tiden kommit för batteriet!
Mötet inleddes med att olika forskare och organisationer fick ge sin bild av den närmaste tidens utveckling.
Josef Affenzeller, EGVIA (European Green Vehicles Initiative Association), talade om ”electrification road map” som EGVIA har formulerat och att man ser olika mål för batterier med avseende på olika typer av fordon. Hans slutsater är att kostnaden för celler kommer att ligga på 80-120 EUR/kWh, kostnaden för pack på 125-150 EUR/kWh, att vi kan öka energitätheten med +30% och att ”solid state batterier” kan vara en framtida väg för ökad batterisäkerhet, men att det finns många utmaningar att lösa.
Martin Winter, Münster Electrochemical Energy Technology (MEET), menar att vi kommer att fortsätta att se olika typer av batterier för olika typer av tillämpningar. Han betonar särskilt att för fordon är den volymetriska kapaciteten viktig och därför kommer många av de ”nya kemierna” inte kunna konkurrera.
Maximilian Fichtner, Helmholtz Zentrum Ulm, väljer också att lyfta behovet av material som kan ge batterier hög volymetrisk kapacitet och ger exempel på nya möjliga koncept, sk litiumrika kubiska material.
Patrick Bernard, SAFT, diskuterar möjligheten att tänka nytt om elektroder. Går det att göra nya elektrodstrukturer i tre dimensioner som möjliggör både energi och effekt samtidigt vilket inte klassisk elektrodformulering gör? Kan vi då också få bort strömtilledare av koppar och aluminium vilket skull reducera priset på batteriet ca 15% ytterligare? Han pekar på att den stora majoriteten av patent som tas av företag är inom litium-jonbatterier och litiumsvavelbatterier.
Alfons Westgeest, EUROBAT (en organization med 52 företag och 35 000 anställda framförallt inom blysyra batterimarknaden), menar att det krävs en policy med en klar definition av vad lagring är. Lagring är en nyckelteknik för att minska kolkraftberoendet i den Europeiska energimixen och att Europa ligger efter i en marknadsstrategi för energilagring.
Carlo Novarese, Lithops, har batteritillverkning (inte för fordon) på 100 MWh/år i södra Italien och avtal med Argentina för att få tillgång till litium. Novarese hoppas att NorthVolt ska lyckas bygga den stora tillverkningen av batterier för fordon i Europa Han poängterar särskilt hur marknaden just nu växer snabbt.
Baserat på detta och på tre olika frågor som besvarades i gruppdiskussioner formuleras kriterier som kan ligga till grund för priset. Frågorna är

• ”kommer batterier för fordon kunna snabbladdas inom fem minuter eller kortare?”,
• ”Kan det åstadkommas genombrott som imponerar med dagens teknologier?” och
• ”Vad kan ge konkurrensfördelar till värdekedjan inom Europeisk fordonsindustri?

Sammanfattningsvis föreslogs följande kriterier: Koppla till framtida policy inom R&D,

• tillåt och stöd radikalt nya idéer,
• begränsa området till de naturtillgångar och resurser som vi har som t ex koboltfria katoder.
• Priset bör stödja nyheter/framsteg utanför dagens ramar.

Hur väl nu kommissionen kommer att använda sig av diskussionerna och utlysa ett pris som stimulerar till det radikalt nya och innovativa återstår att se.