Rapport om elbussarnas potentiella effekter i Kalifornien

skrivit av Martin Borgqvist (SP)
Elbussar och andra tunga elfordon kan leverera renare luft och bättre folkhälsa till utsatta områden, ge betydande minskningar av växthusgasutsläpp och bidra till en mer rättvis ekonomi i Kalifornien, visar en studie utförd av Union of Concerned Scientists.
Utvecklingen på elbussområdet fortsätter och det händer en hel del i USA. I Burlingame, Kalifornien (som råkar ligga i Silicon Valley) har elbusstillverkaren Proterra bland annat ett utvecklingskontor. Proterra har sålt elbussar till ett flertal operatörer i USA, bland annat i Kalifornien. Vi har tidigare skrivit om Proterra, länk, de har en elbussplattform som möjliggör ett antal olika varianter och de erbjuder både snabbladdning och långsammare laddning [2].
Det som händer i Kalifornien stannar inte i Kaliforninen när det gäller elfordon och tillhörande policies. Tvärtom finns det en historia där Kaliforniska miljökrav fått stor påverkan på industrin, vilket gett känningar globalt.  Idag får ni därför en sammanfattning av en studie som undersökt livscykelutsläpp för elbussar och ellastbilar i just Kalifornien, samt tittat på möjligheter för arbetsmarknaden kopplat till tekniken. Studien, Delivering Opportunity – How Electric Buses and Trucks Can Create Jobs and Improve Public Health in California [1] är gjord av Union of Concerned Scientists och kan laddas ner här.
Tunga fordon är en betydande orsak till utsläpp som är negativa för folkhälsan
Tunga fordon utgör 7 % av Kaliforniens alla fordon men de är den enskilt största källan till utsläpp av NOx och de orsakar mer partikelutsläpp (23 ton/dag) än samtliga kraftverk i delstaten tillsammans (7 ton/dag). Partiklar från förbränning av diesel är särskilt hälsofarliga, och den tunga trafiken står för 40 % av dessa farliga partikelutsläpp. Ofta ligger samhällen med lägre inkomst närmare tung trafik (hamnar, lager, vägar) vilket gör att de drabbas hårdare av utsläppen.
Utsläppen av växthusgaser från batteribussar är 75 % lägre än CNG och diesel i Kalifornen
Studien har jämfört utsläppdata för både användning och produktion av olika sorters drivmedel och el, för bussar (transit-buses, dvs. bussar i kollektivtrafik i tätorter). Resultaten visar att för batteridrivna bussar så är växthusgasutsläppen nästan 75 % lägre än för både CNG- och dieselbussar. Detta med dagens elmix i Kalifornien. Bränslecellsbussar orsakar ca 50 % lägre utsläpp av växthusgaser (vätgasen produceras med 33 % förnybar energi).
CNG ger bäst reduktion av partiklar jämfört med diesel
Batteri- och bränslecellsbussar orsakar lägre NOx-utsläpp än både diesel och CNG, inklusive CNG-bussar som möter Kaliforniens frivilliga standard för låga NOx-utsläpp. CNG-bussar släpper i sig ut ca 35 % mindre NOx än dieselbussar. När det gäller partiklar så blir utsläppen från batteri och bränslecellsbussar lägre jämfört med diesel, men CNG ger ännu större minskning. Detta beror på att kol och biobränslen i dagens elmix i Kalifornien också orsakar partikelutsläpp.
Batteribussarnas räckvidd ökar och laddningstiden minskar
Tunga batteri och bränslecellsfordon fungerar idag i många fall för stadsbussapplikation och stadsdistribution. Tekniken har blivit bättre och batteribussar (12 m) har idag en räckvidd på ca 95 – 560 km per laddning, med laddningstider mellan 10 minuter och 5 h.
Kostnaden för att ladda påverkas av laddeffekten
När det gäller driftskostnader så beror elkostnaden inte bara på antal kWh som laddas utan också på en effektavgift som beror av maxeffekten som konsumeras under en 15 min-period under månaden. Denna ”demand charge” kan ge stor påverkan på kostnaden för att ladda och äta upp besparingen jämfört med andra drivmedel. Kostnaden beror även på när på dagen som laddning sker, med lägst elpriser vid ”off-peak-hours”.
Tunga eldrivna fordon innebär möjligheter för arbetsmarknaden i Kalifornien
Rapporten bedömer att det finns en stor potential för jobbtillväxt inom sektorn för tunga elfordon i Kalifornien. De jobb som bedöms ha störst tillväxtpotential kräver viss erfarenhet och utbildning, men eftersom sektorn är ny saknas det policy och program för denna del av arbetsmarknaden (t.ex. för utbildning). Mer resurser, t.ex. i form av utbildningsprogram behövs inom sektorn för att tillgången på jobb skall öka. Behovet av elkompetens gör det svårare för okvalificerade arbetstagare att få jobb inom branschen, men utbildningsprogram skulle kunna råda bot på detta.
Studiens rekommendationer
Existerande policy och investeringar som idag görs i Kalifornien leder till ökad tillväxt inom sektorn för tunga eldrivna fordon. Men det behövs policy som säkrar denna tillväxt och som också gör att resurssvagare delar av samhället gynnas av renare luft och fler jobb. Studien lämnar ett antal rekommendationer för detta, bland annat:

• Fortsatta ekonomiska incitament för elfordon för att kompensera för högre kapitalkostnad och infrastrukturkostnader.
• Direkt finansiering av tunga elfordon för de samhällen som påverkas mest av föroreningar från tunga fordon.
• Investeringar i laddinfrastruktur.
• Implementera regulativa åtgärder för att öka försäljningsvolymerna och minska teknikkostnaderna.
• Tillhandahåll teknisk assistans till mindre företag och flottägare för att underlätta övergången till elfordon.

Studien ger även rekommendationer med fokus på att arbetstagare från mindre bemedlade samhällen, de som behöver nya jobb allra mest, skall få tillgång till de ökande jobbmöjligheterna. Detta kräver samverkan mellan industri, myndigheter och utbildare:

• Tillverkarna bör stödja utbildningsprogram, t.ex. i samarbete med organisationer för arbetskraftsutbildning för att möjliggöra utbildning och certifiering av arbetskraft.
• Kaliforniens myndigheter bör investera i utbildningsprogram.
• Organisationer som arbetar med arbetskraftsutbildning bör utvärdera marknaden för tunga elfordon och ta reda på potentialen för utbildningsprogram.

Egna kommentarer
Det är oklart om data för livscykelemissionerna inkluderar utsläpp från batteriproduktionen.
I Kalifornien ger elbussar mindre NOx, mindre växthusgaser och mindre partiklar än diesel. Fast CNG-bussar ger störst minskning av partiklar, pga att elproduktion bland annat sker med kol och biobränslen.
I Kalifornien är lastsstyrning (dvs. anpassa elanvändning efter eltillgång) ett intressant område pga elnätsförutsättningar. Det var intressant att läsa att effektavgifterna (demand charges) kan ha betydande påverkan på laddkostnaden och besparingspotentialen med eldrift. Jag undrar om denna effekt är så stor att den driver fram nattladdning i depå för elbussar? Detta borde jag undersöka närmare.
Det är intressant med resonemanget om arbetsmarknaden och förslagen som skall ge okvalificerad arbetskraft tillgång till jobb inom elfordonsbranschen. Jag är osäker på om liknande studier gjorts i Sverige, om någon vet så hör gärna av er.
Källor
[1] Delivering Opportunity – How Electric Buses and Trucks Can Create Jobs and Improve Public Health in California. Union of Concerned Scientists. Oktober, 2016. Länk.
[2] Proterra. Hemsida. Länk.