Arkiv / Teknik

En resa till Japan – del 3 om Vätgas i Japan

Creative commons license

Idag får ni sista delen en sammanfattning av studieresa till Japan som jag var med på. Del ett handlade om makrotrender i Japan och deltvå handlade mest om laddbara bilar i Japan.
Del tre handlar om att Japan ska införa ett vätgassamhälle. Det politiska beslutet kom april 2015. De har gjort en plan för 25 år framåt för att nå sitt mål. Det är medvetna om att det tar 20-30 år innan de når sitt ”vätgassamhälle”.
Det är inte alltid politiska mål händer.
Japan har dock ökat sin budget för bränsleceller och vätgas nyligen och de kommer visa för världen hur långt de har kommit under OS i Tokyo 2020. Japan har satsat på bränsleceller under mer än 20 år och deras vätgassamhällspolicy är en fortsättning på en process.
Idag får ni en beskrivning hur japanska aktörer väljer att presentera sin plan för vätgas och bränsleceller.
Vätgas i transportsektorn i Japan – nuläge och roadmap

skrivet av Magnus Karlström
Japanska aktörer från företag, akademi och stat har tillsammans tagit fram en  ”Hydrogen Society Policy Roadmap” för Japan.
Den planen har blivit införd i Japans långsiktiga energiplan.
Premiärminister Shinzo Abe stödjer vätgasplanen.
Argumentet för vätgas i Japan är bättre energiförsörjningstrygghet, mindre miljöproblem, mer jobb samt ökad trygghet om det sker naturkatastrofer/andra stora katastrofer igen [1].
De japanska företagen Honda och Toyota tror mycket på bränslecellsbilar. Även Nissan kommer bygga bränslecellsbilar som går på vätgas. Nissan berättade för ett tag se att de ska ta fram bränslecellsbilar som använder etanol som bränsle. Det var dock tydligt under studieresan som jag var på i Japan att Nissan också kommer göra vätgasbränslecellsbilar.
Hydrogen Society Policy Roadmap är uppdelad i tre faser
Många anser att om vätgas inte produceras från förnyelsebara energi så är vätgas & bränsleceller en dum idé.
Det tycker de japanska aktörer också, men de anser att inte allt behöver ske direkt.
De har delat upp utvecklingen i tre faser.
Fas 1 är att öka mängden produkter som använde vätgas som t ex bränslecellsbilar och bränsleceller för hus, samt öka antal vätgasstationer i landet.
Ett mål för fas 1 är att 2025 ska en bränslecellsbil kosta lika mycket som en hybridbil.
Fas 2 börjar lite senare än fas 1. Målet med fas 2 är att öka mängden billig vätgas i Japan genom att utnyttja andra länders outnyttjade energiresurser som t ex kolresurrser eller förnyelsebar energi. De planerar att använda koldoxidavskiljning om de utnyttjar kol i ett annat land för att producera vätgas. De planerar sedan att transportera vätgasen som flytande eller i kemiska hydrider.
Ett exempel är att  Kawasaki Heavy Industries Ltd. och Iwatani Corp.planerar att via Kobe stad ta in flytande vätgas från Australien. Den vätgasen kommer produceras via lignit med koldioxidavskiljning [12].
Fas 3 är att producera vätgas från förnyelsebart så att det inte blir några utsläpp av växthusgaser. Observera att i planen tänker de sig att detta blir aktuellt först omkring 2040 i Japan.
Japan har satsat ordentligt på bränsleceller och vätgas i mer än tjugo år
Offentliga och privata aktörer i Japan har satsat 12,3 miljarder USD (110 miljarder SEK) under perioden 2003-2015 [1].
2015 ökade den offentliga japanska budgeten till vätgas och bränsleceller till 400 miljoner USD [1]. Den större delen av budgeten går till subventioner till inköp av bränsleceller samt vätgasinfrastruktur. En mindre del går till forskning och utveckling [1].  
Japan har satsat mer än USA och EU+medlemsländerna. USA har under perioden 2003-2015 satsat ca 3,8 miljarder USD samt EU+medlemsländerna har satsat ca 5,7 miljarder USD [1], Summan är både offentliga och privata medel.
Det är också en skillnad i att Japan har budgetstödet varit stabilt samt både företag och regeringar har varit positiva till vätgas och bränsleceller hela tiden [1]. I USA har det politiska stödet gått upp och ner samt även de amerikanska bilföretagen har inte varit pro-vätgas under 2010-talet [1]. I EU har kommissionen varit positiv hela tiden, men medlemsländerna har varit olika positiva.
OS i Tokyo 2020 kommer vara ett uppvisning av Japans vätgassamhälle
Olympiska spelen kommer vara i Tokyo 2020.
Japan kommer visa upp bränsleceller och vätgasteknik under OS.
Tokyos guvernör Yoichi Masuzoe har sagt “The 1964 Tokyo Olympics left the Shinkansen high-speed train system as its legacy. The upcoming Olympics will leave a hydrogen society as its legacy.” [11].
Målet är att ha 6000 bränslecellsbilar, 100 bränslecellsbussar och 35 vätgasstationer i Tokyo 2020. Det är också så att hela OS-byn för 6000 OS-deltagare ska vara energiförsörjd med bränsleceller.
35 vätgassationer innebär att det kommer vara max 15 minuter att åka och tanka hos närmsta H2-station i Tokyo.
Tokyo har satt av 350 miljoner USD (8,8 miljarder SEK) för att förverkliga vätgasplanen till OS. 
En del av budgeten kommer användas för stöd till inköp av bränslecellsbilar i Tokyo. Staden kommer stödja med 10 000 USD utöver stödet på 20 000 USD som är statliga medel [11].
Mål för försäljning av bränslecellsfordon
Japans mål för kumulativ försäljning  av bränslecellsfordon är [¡3]:
ca 40,000 bränslecellsfordon 2020;
ca 200,000 bränslecellsfordon 2025;
ca 800,000 ca bränslecellsfordon 2030.
Maj 2016 fanns ca 500 bränslecellsfordon i Japan.
Det enda bilföretag i Japan som nämnt något sorts försäljningsmål för bränslecellsbilar är Toyota. De har sagt globalt kommer de sälja ca 30 000/år omkring 2020 [3].
Mål och nuläge för vätgasstationer
Det fanns ca 76 kommersiella vätgasstationer juni 2016 i Japan. Det finns också en uppgift att det finns ca 78 kommersiella stationer oktober 2016 [2]
Finansiering är klar så att det kommer finnas 93 stationer snart [2].
METI (japanska näringsdepartementet) subventionerar uppförandet av vätgasstationer. De finansierar ca hälften av investeringen och ca 2/3 av de rörliga kostnaderna.
Det är också så att ibland går bilföretagen in och betalar en del av de rörliga kostnaderna för vätgasstationer [10].
Målet är att det ska finnas 160 vätgasstationer i de fyra storstadsregionerna 2020 samt 320 vätgasstationer 2025 [13].
Egen kommentar 
Det här sista delen av min sammanfattning av en studieresa till Japan jag mer med på.
Vi som var med på resan försökte förstå varför Japan satsar så mycket på vätgas och om de kommer lyckas.
Jag tycker fortfarande att det är svårt att förstå vad de viktigaste drivkrafterna är.
Svårt att inte bli imponerade hur långsiktiga och koordinerade de verkar vara.
Kommer de nå sina försäljningsmål för bränslecellsbilar? Det är nog bra om Honda snart berättar vilken produktionsvolym av bränslecellsbilar de tänker sig fram till 2020. 
Referenser
[1] Fuel cells and the hydrogen revolution: Analysis of a strategic plan in Japan. Noriko Behlinga, Mark C. Williams, Shunsuke Managi, Economic Analysis and Policy. Volume 48, December 2015, Pages 204–221. länk (sub.)
[2] Status on Activities for Hydrogen Infrastructure in Japan. September 30, 2016 Tetsufumi Ikeda The Association of Hydrogen Supply and Utilization Technology (HySUT).
[3] Japan’s Hydrogen Society Policy: Near-Term Prospects. Noriko Behling, Mark C. Williams, and Shunsuke Managi. Fuel Cell Seminar and Energy Exhibition 16-19 November 2015 Los Angeles. länk
[4] METI has compiled a Strategic Road Map for Hydrogen and Fuel Cells. Juni 2014. länk
[5] Summary of the Strategic Road Map for Hydrogen and Fuel Cells. June 23, 2014 Agency for Natural Resources and Energy. länk
[6] Kawasaki Hydrogen Road. länk
[7] Japan’s lofty ’hydrogen society’ vision hampered by cost. Phys.org. 2016. länk
[8] Japan’s automakers, energy firms may team on hydrogen stations. Asian Review. 30 maj 2016. länk
[9] Tokyo’s Olympic Bet on Hydrogen Power. The City Lab. 2016. länk
[10] Hydrogen is the energy of the future for Japan. The Atlantic. 16 maj 2016. länk
[11] Tokyo Aims to Realize “Hydrogen Society”by 2020. länk
[12] Japan Bets on a Hydrogen-Fueled Future. The Scientific American. Maj 2016. länk.
[13] Japan updates hydrogen fuel cell targets; 320 stations by 2025, 800,000 vehicles by 2030. Green Car Congress. länk