Arkiv / Samhälle

Kommissionens nya strategi för utsläppssnål rörlighet

Creative commons license

Strategin innehåller kanske inga skarpa förslag, men den pekar på vad kommissionen kommer att lägga förslag om [1-3].
Ett urval av förslag som kommer:
– Nya CO2 utsläppsnormer för personbilar och lätta lastbilar.
– Normer för koldioxidutsläpp för tunga fordon.
– Stöd till EU-produktion av batterier till fordon.
– De har redan en samrådsprocess för de nya normerna för personbilar [7] och hur de ska arbeta vidare med tunga fordon [8].
– Livsmedelsbaserade biodrivmedel kommer inte att få offentligt stöd efter 2020. Däremot kommer de stödja avancerade biodrivmedel.
– En översyn av ”Clean Vehicle Directive”, som kommer 2017. Bl a för att offentliga upphandlingar ska driva på inköp av utsläppsfri teknik för stadsbussar. Förändringar som planeras är en breddning av tillämpningsområdet, hårdare krav på förenlighet och upphandlingsmål.
– Mer konsumentinformation vid inköp av fordon bl a märkning av bilar.
– Inom området optimering av transportsystemet och ökad effektivitet kommer EU satsa på digitala lösningar för rörlighet, rättvis och effektiv prissättning på transportområdet samt främjande av multimodalitet.
– Kommissionen kommer att undersöka vilka möjligheter det finns att använda Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) för att stödja utbyggnaden alternativ infrastruktur.
Det är en intressant del med alla medel som finns i EU-systemet för att förverkliga alla förslag. Civitas har skrivit en bra skrift bl a om vilka pengar som finns för att stödja elektromobilitet i EU [5].
Kommissionen skriver själva att ”Öronmärkta EU-medel finns dessutom tillgängliga. Det transportrelaterade anslaget till de europeiska struktur- och investeringsfonderna uppgår till 70 miljarder euro, varav 39 miljarder euro är avsett som stöd för utvecklingen mot utsläppssnål rörlighet. Detta belopp innefattar i sin tur 12 miljarder euro för utveckling av koldioxidsnål, multimodal, hållbar rörlighet i städer. Fonden för ett sammanlänkat Europa kan erbjuda 24 miljarder euro. En betydande del av Horisont 2020:s program för forskning och innovation på transportområdet som omfattar 6,4 miljarder euro är tänkt för koldioxidsnåla transporter.”
I underlagsarbetet för strategin [3] har de räknat på trolig utveckling av transportsystemet i EU fram till 2030. Kommissionen har räknat på ett antal olika scenarios.
Beroende på hur mycket policy som införs så kommer alternativa drivmedel stå för 15-17% av energianvändningen i transportsektorn 2030.
El kan max stå för 4,5% av energianvändningen i transportsektorn och vätgas kan max stå för 0,5% 2030.
Laddbara fordon kan vara 11-18% av hela den lätta fordonsflottan i EU 2030 samt bränslecellsbilar kan stå för ca 1%.
Fullhybrider utan laddningsmöjlighet kan stå för ca 21% 2030.
Kommissionen har också räknat på hur mycket kostnaden för det enskilda hushållet ökar med olika policies. Den ökar väldigt lite, ungefär 0,1-0,3 procentenheter.
Ett vanligt hushåll i EU kommer att lägga ca 13,4% av sin hushållsbudget på transporter under 2021-2030 enligt referensscenariet. Det innebär att med ökningen blir det ca 13,5-13,7%.
I Sverige la Miljömålsberedningen fram sitt förslag i somras att ”Utsläppen från inrikes transporter måste vara minst 70 procent lägre år 2030 jämfört med 2010 års nivå” [5-6].
6 partier av 8 står bakom målsättningen i Sverige [6].
Det är ett mer ambitöst mål i jämförelse med vad EU-systemet vill.
Ni som vill lyssna på debatter och diskussioner om miljömålsberedningen så finns några aktuella seminarier den 8 september Hur ska svensk klimatpolitik utformas?  (SNS) samt den 12 septemberMiljömålsberedningen: så blir Sveriges klimatpolitik! (Fores).
Egen kommentar 
Mycket pengar finns det i EU för utsläppsfri rörlighet och mer verkar det bli.
Hur ska EU stödja batteriproduktion i Europa?
CO2-normer för tunga fordon är inte lätt. Det får vi följa ordentligt.
Det var intressant med perspektivet hur kostnaden ändras för hushållen.
Referenser
[1] A European Strategy for low-emission mobility. 20 juli 2016. länk
[2] MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN. En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet {SWD(2016) 244 final}. länk (pdf)
[3] COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT. Accompanying the document. COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS A European Strategy for Low-Emission Mobility. länk (pdf)
[4] CIVITAS INSIGHT E-mobility: From strategy to legislation. länk (pdf)
[5] En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige. SOU 2016:47.
länk

[6] DN Debatt. ”Minska utsläppen från inrikes transporter kraftigt”. 16 juni. DN Debatt. länk
[7] Consultation on the Revision of Regulation (EU) No 443/2009 and Regulation (EU) No 510/2011 setting CO2 emission performance standards for light duty vehicles. länk
[8] Consultation on the preparation of legislation on monitoring / reporting of Heavy-Duty Vehicle fuel consumption and CO2 emissions.länk