Trender stödsystem för laddbilar
Magnus Karlström
2016-02-09
December 2015 blev det rekord på hur mycket beståndet av laddfordon ökade i Sverige. Januari 2016 blev det betydligt mindre ökning av beståndet. Ökningen var 324 laddbilar. Det är den minsta ökningen på tio månader.
En förklarande faktor är att från och med årsskiftet ändrades regelverket för supermiljöbilspremien och subventionerna för laddhybridbilar minskade med 20 000 SEK. För batterielbilar bestod storleken från den gamla supermiljöbilspremien.
Supermiljöbilspremien är enbart en tillfällig lösning. Det pågår en utredning om Bonus-Malus i Sverige. Utredningen ska presentera sitt förslag den 29 april 2016 [2].
Sverige är inte det enda landet som planerar eller har bestämt ändringar i sina stödsystem för elfordon.
[1] Förväntad trög start på året för laddbart. Power Circle. Pressrelease. 3 feb 2016. länk
[2] Ett bonus–malus-system för lätta fordon ska utredas. Regeringen. 28 maj 2015. länk
Trender för stödsystem för laddbilar
skrivet av Magnus Karlström
Det skiljer mycket mellan olika länder vilka stödsystem de har för laddbilar [1,2].
Ett flertal länder har bestämt eller planerar en förändring av sina stödsystem.
Tyskland har inte bestämt sig, men vill att bilindustrin ska vara med och betala
Tyskland utmärker sig med att de nästan inte har några stödpengar för inköp av laddfordon. Det pågår dock en debatt på regeringsnivå.
Förbundskanslern Angela Merkel har en regeringen där det finns olika åsikter om stöd behövs. Socialdemokraten Sigmar Gabriel vill ha ett stödsystem på 5000 EUR per laddbil. Finansminister Wolfgang Schaeuble är emot stödet. Han anser inte att det är ett lands uppgift att öka försäljningen av bilar samt att laddinfrastruktur är viktigare.
Sigmar Gabriel anser att försäljningen måste öka i Tyskland annars kan den tyska industrin förlora i konkurrenskraft samt Tyskland inte får någon batteriproduktion i landet [3].
Merkel försöker medla och hade ett möte med tysk bilindustri förra veckan för att bland annat diskutera stöd. Merkel har varit ute och sagt att bilindustrin måste vara med och delfinansiera subventionen. Biltillverkarna erbjöd sig att betala 1300 EUR av subventionen, men det räckte inte enligt förhandlarna från tyska staten.
Tyska staten och biltillverkarna ska ha ett nytt möte och fortsätta diskutera stöd i mars.
Det är svårt att inte hålla med analytikern Arndt Ellinghorst när han säger att en förändringen av policy i Tyskland inte bara kommer förändra tysk försäljning utan har en potential att påverka branschen.
Kalifornien har infört ett stödsystem som är olika beroende på inkomst hos köparen
Delstaten Kalifornien ger stöd för inköp av laddbilar och bränslecellsbilar.
Från och med mitten av mars 2016 sker dock en förändring [4].
Om den som söker bidrag tjänar mer än 250 000 USD (ca 2,1 miljoner SEK) per år så får de inget bidrag.
Samt om den som söker har låga inkomster så ökar stödet med 1500 USD per bil.
Detta är ett svar på en återkommande kritik mot stöd till laddbilar som går ut på att alla får vara med att betala att de välbeställda ska köpa laddbilar som de ändå har råd med.
Storbritannien gynnar bilar med lång nollemissionsräckvidd samt ger inte stöd till för dyra laddhybridbilar
UK inför förändringar i sitt stödystem från och med mars 2016.
De har två nivåer på stöd.
Kategori 1 är bilar som har en nollemissionsräckvidd på minst 70 miles (112 km). Köpare av kategori 1 bilar får ett stöd på 4500 GPB (55 000 SEK).
Kategori 2 och 3 är laddhybridbilar med mindre elräckvidd än 112 km. Köpare får ett stöd på 2500 GPB (30500 SEK).
De kommer behålla stödet till och med mars 2017 eller tills att 40 000 kategori 1 bilar samt 45 000 av kategori 2 och 3 bilar blivit sålda.
De har också infört om kategori 2 eller 3 bilar kostar mer än 60 000 GPB (730 000 SEK) så får köparen inget stöd.
Storbritannien har haft ett stödsystem där både laddhybrider och batterielbilar fick ett stöd på 35% av inköpspriset, men maximalt utbetalt belopp var 5000 GPB.
Det innebär att de minskar stödet för laddhybrider från och med mars 2016.
Danmark har lagt en plan för hur de ska fasa ut sitt stöd till laddbilar och bränslecellsbilar
Danmark har huvudsakligen haft ett stöd för batterielbilar genom att köparna slipper betala registreringsskatt.
Nu ska de börja göra det [7,8].
Danmark gör en infasning under fem år. 2016 kommer köparna av batteribilarna betala 20% av inköpsskatten. 2017 ska de betala 40% för att till slut 2020 betala 100% av inköpsskatten.
Danmark har dock ett extra stöd på 10 000 danska kronor för småbilar som kan köra elektriskt under åren 2016 och 2017 [9].
Bränslecellsbilar kommer ha kvar befrielsen under tre år, men sen kommer de också få börja betala registreringsskatt och 2022 kommer köparna av bränslecellsbilar få betala 90% av inköpsskatten.
I [9] finns några exempelkalkyler på vad skatten innebär.
En e-Golf kostade 2015 274 800 danska kronor. Med 20% registreringsskatt 2016 blir bilen 26 500 danska kronor dyrare.
2020 kostar registreringsskatten 129 000 danska kronor för en e-Golf.
Eftersom det är en procentuell registreringsskatt så blir t ex skatten mycket större för en Tesla S P85D. Den blir 1,1 miljoner danska kronor 2020.
Nederländerna planerar ett nytt bilskattesystem för 2017-2020 som kommer gynna nollemissionsbilar relativt mer
I Nederländerna pågår beslutsprocessen för ett nytt skattesystem för bilar. Förslaget las fram sommaren 2015 och beslutet kommer antagligen bli helt klart innan sommaren 2016. Det finns fortfarande en möjlighet att förslaget ändras. Målet är att förslaget gäller från och med 1 januari 2017.
De kommer öka den årliga fordonsskatten för laddhybrider med ett utsläpp under 50 g CO2/km. Får åren 2017 och 2018 kommer fordonsskatten vara 50% av en beskattning av en vanlig bil. Från och med 2019 kommer fordonsskatten vara 75% för laddhybrider.
För vätgas- och batterielbilar kommer den årliga fordonsskatten vara 0.
De kommer införa registreringsskatt för laddhybrider. Eftersom systemet är baserat på g CO2/km så kommer dock registreringsskatten ofta vara lägre än för en vanlig bensin- eller dieselbil. Bilar som har nollutsläpp av CO2 kommer inte betala registreringsskatt.
De förenklar skattesystemet för företagsbilar. Det kommer bara finnas två kategorier. Den ena är en 4% skatt och den andra är en 22% skatt. Nollemissionsbilar är den enda bilarna som har 4% skatt. Det gäller dock endast för bilar som max kostar 50 000 EUR. Om bilarna kostar mer än 50 000 EUR så får ägarna betala enligt 22%-kategorin för beloppet ovanför 50 000 EUR.
Egen kommentar
Några trender från de här länderna.
Minskat stöd till laddhybrider.
Danmark har en plan för hur de ska avveckla stödet. UK har ett maxbelopp för budgetkostnaden.
Tyskland tvekar fortfarande, men det är intressant att tyska staten kanske tvingar bilindustrin att vara med och betala.
Det är också intressant att tyskar som vill ha stöd för inköp gör det med argumentet att Tyskland som land hamnar efter industriellt utan en större hemmamarknad.
Flera länder inför inkomsttak eller tak för hur dyra bilarna får vara. De vill antagligen minska den politiska heta frågan om enbart de välbeställda får skattestöd från staten att köpa bilar de ändå har råd med.
Referenser
[1] ACEA. Overview of incentives for buying electric vehicles. 27 mars 2015. länk
[2] DRIVING ELECTRIFICATION A GLOBAL COMPARISON OF FISCAL INCENTIVE POLICY FOR ELECTRIC VEHICLES. 2014. Peter Mock and Zifei Yang.länk
[3] Merkel’s Next Coalition Spat Involves Electric Cars. Bloomberg. 1 feb 2016. länk
[4] German Auto Makers, Government Split on Electric-Car Push. Proposal to build thousands of charging stations, provide consumer incentives is stuck over conservative resistance. Wall Street Journal. 3 feb 2016. länk
[5] Fiscal Year 2015-16 Income Limit Changes. Clean Vehicle Rebate Project. 2015. länk
[6] Plug-in car grants: changes to grant level March 2016. UK. 2 feb 2016. länk
[7] Konsekvenserne af elbilaftalen (L61) på elbilpriser i 2016. Dansk Elbilsalliance. 11 jan 2016. länk
[8] Lov om ændring af registreringsafgiftsloven, brændstofforbrugsafgiftsloven og forskellige andre love. 29 dec 2015. Dansk retsinformation. länk
[9] Aftale mellem regeringen (V) og Socialdemokratiet, Dansk Folkeparti og Radikale Venstre om de fremtidige afgiftsvilkår for elbiler og brændselscellebiler. 9 okt 2015. länk
[10] DE AUTOBRIEF 2.0 IS UITGEWERKT IN EEN WETSVOORSTEL. 2 feb 2016. länk
[11] Autobrief II omgezet in fiscale wetgeving. 25 jan 2016. länk
[12] Nader rapport inzake het wetsvoorstel Autobrief II. länk
Det skiljer mycket mellan olika länder vilka stödsystem de har för laddbilar [1,2].
Ett flertal länder har bestämt eller planerar en förändring av sina stödsystem.
Tyskland har inte bestämt sig, men vill att bilindustrin ska vara med och betala
Tyskland utmärker sig med att de nästan inte har några stödpengar för inköp av laddfordon. Det pågår dock en debatt på regeringsnivå.
Förbundskanslern Angela Merkel har en regeringen där det finns olika åsikter om stöd behövs. Socialdemokraten Sigmar Gabriel vill ha ett stödsystem på 5000 EUR per laddbil. Finansminister Wolfgang Schaeuble är emot stödet. Han anser inte att det är ett lands uppgift att öka försäljningen av bilar samt att laddinfrastruktur är viktigare.
Sigmar Gabriel anser att försäljningen måste öka i Tyskland annars kan den tyska industrin förlora i konkurrenskraft samt Tyskland inte får någon batteriproduktion i landet [3].
Merkel försöker medla och hade ett möte med tysk bilindustri förra veckan för att bland annat diskutera stöd. Merkel har varit ute och sagt att bilindustrin måste vara med och delfinansiera subventionen. Biltillverkarna erbjöd sig att betala 1300 EUR av subventionen, men det räckte inte enligt förhandlarna från tyska staten.
Tyska staten och biltillverkarna ska ha ett nytt möte och fortsätta diskutera stöd i mars.
Det är svårt att inte hålla med analytikern Arndt Ellinghorst när han säger att en förändringen av policy i Tyskland inte bara kommer förändra tysk försäljning utan har en potential att påverka branschen.
Kalifornien har infört ett stödsystem som är olika beroende på inkomst hos köparen
Delstaten Kalifornien ger stöd för inköp av laddbilar och bränslecellsbilar.
Från och med mitten av mars 2016 sker dock en förändring [4].
Om den som söker bidrag tjänar mer än 250 000 USD (ca 2,1 miljoner SEK) per år så får de inget bidrag.
Samt om den som söker har låga inkomster så ökar stödet med 1500 USD per bil.
Detta är ett svar på en återkommande kritik mot stöd till laddbilar som går ut på att alla får vara med att betala att de välbeställda ska köpa laddbilar som de ändå har råd med.
Storbritannien gynnar bilar med lång nollemissionsräckvidd samt ger inte stöd till för dyra laddhybridbilar
UK inför förändringar i sitt stödystem från och med mars 2016.
De har två nivåer på stöd.
Kategori 1 är bilar som har en nollemissionsräckvidd på minst 70 miles (112 km). Köpare av kategori 1 bilar får ett stöd på 4500 GPB (55 000 SEK).
Kategori 2 och 3 är laddhybridbilar med mindre elräckvidd än 112 km. Köpare får ett stöd på 2500 GPB (30500 SEK).
De kommer behålla stödet till och med mars 2017 eller tills att 40 000 kategori 1 bilar samt 45 000 av kategori 2 och 3 bilar blivit sålda.
De har också infört om kategori 2 eller 3 bilar kostar mer än 60 000 GPB (730 000 SEK) så får köparen inget stöd.
Storbritannien har haft ett stödsystem där både laddhybrider och batterielbilar fick ett stöd på 35% av inköpspriset, men maximalt utbetalt belopp var 5000 GPB.
Det innebär att de minskar stödet för laddhybrider från och med mars 2016.
Danmark har lagt en plan för hur de ska fasa ut sitt stöd till laddbilar och bränslecellsbilar
Danmark har huvudsakligen haft ett stöd för batterielbilar genom att köparna slipper betala registreringsskatt.
Nu ska de börja göra det [7,8].
Danmark gör en infasning under fem år. 2016 kommer köparna av batteribilarna betala 20% av inköpsskatten. 2017 ska de betala 40% för att till slut 2020 betala 100% av inköpsskatten.
Danmark har dock ett extra stöd på 10 000 danska kronor för småbilar som kan köra elektriskt under åren 2016 och 2017 [9].
Bränslecellsbilar kommer ha kvar befrielsen under tre år, men sen kommer de också få börja betala registreringsskatt och 2022 kommer köparna av bränslecellsbilar få betala 90% av inköpsskatten.
I [9] finns några exempelkalkyler på vad skatten innebär.
En e-Golf kostade 2015 274 800 danska kronor. Med 20% registreringsskatt 2016 blir bilen 26 500 danska kronor dyrare.
2020 kostar registreringsskatten 129 000 danska kronor för en e-Golf.
Eftersom det är en procentuell registreringsskatt så blir t ex skatten mycket större för en Tesla S P85D. Den blir 1,1 miljoner danska kronor 2020.
Nederländerna planerar ett nytt bilskattesystem för 2017-2020 som kommer gynna nollemissionsbilar relativt mer
I Nederländerna pågår beslutsprocessen för ett nytt skattesystem för bilar. Förslaget las fram sommaren 2015 och beslutet kommer antagligen bli helt klart innan sommaren 2016. Det finns fortfarande en möjlighet att förslaget ändras. Målet är att förslaget gäller från och med 1 januari 2017.
De kommer öka den årliga fordonsskatten för laddhybrider med ett utsläpp under 50 g CO2/km. Får åren 2017 och 2018 kommer fordonsskatten vara 50% av en beskattning av en vanlig bil. Från och med 2019 kommer fordonsskatten vara 75% för laddhybrider.
För vätgas- och batterielbilar kommer den årliga fordonsskatten vara 0.
De kommer införa registreringsskatt för laddhybrider. Eftersom systemet är baserat på g CO2/km så kommer dock registreringsskatten ofta vara lägre än för en vanlig bensin- eller dieselbil. Bilar som har nollutsläpp av CO2 kommer inte betala registreringsskatt.
De förenklar skattesystemet för företagsbilar. Det kommer bara finnas två kategorier. Den ena är en 4% skatt och den andra är en 22% skatt. Nollemissionsbilar är den enda bilarna som har 4% skatt. Det gäller dock endast för bilar som max kostar 50 000 EUR. Om bilarna kostar mer än 50 000 EUR så får ägarna betala enligt 22%-kategorin för beloppet ovanför 50 000 EUR.
Egen kommentar
Några trender från de här länderna.
Minskat stöd till laddhybrider.
Danmark har en plan för hur de ska avveckla stödet. UK har ett maxbelopp för budgetkostnaden.
Tyskland tvekar fortfarande, men det är intressant att tyska staten kanske tvingar bilindustrin att vara med och betala.
Det är också intressant att tyskar som vill ha stöd för inköp gör det med argumentet att Tyskland som land hamnar efter industriellt utan en större hemmamarknad.
Flera länder inför inkomsttak eller tak för hur dyra bilarna får vara. De vill antagligen minska den politiska heta frågan om enbart de välbeställda får skattestöd från staten att köpa bilar de ändå har råd med.
Referenser
[1] ACEA. Overview of incentives for buying electric vehicles. 27 mars 2015. länk
[2] DRIVING ELECTRIFICATION A GLOBAL COMPARISON OF FISCAL INCENTIVE POLICY FOR ELECTRIC VEHICLES. 2014. Peter Mock and Zifei Yang.länk
[3] Merkel’s Next Coalition Spat Involves Electric Cars. Bloomberg. 1 feb 2016. länk
[4] German Auto Makers, Government Split on Electric-Car Push. Proposal to build thousands of charging stations, provide consumer incentives is stuck over conservative resistance. Wall Street Journal. 3 feb 2016. länk
[5] Fiscal Year 2015-16 Income Limit Changes. Clean Vehicle Rebate Project. 2015. länk
[6] Plug-in car grants: changes to grant level March 2016. UK. 2 feb 2016. länk
[7] Konsekvenserne af elbilaftalen (L61) på elbilpriser i 2016. Dansk Elbilsalliance. 11 jan 2016. länk
[8] Lov om ændring af registreringsafgiftsloven, brændstofforbrugsafgiftsloven og forskellige andre love. 29 dec 2015. Dansk retsinformation. länk
[9] Aftale mellem regeringen (V) og Socialdemokratiet, Dansk Folkeparti og Radikale Venstre om de fremtidige afgiftsvilkår for elbiler og brændselscellebiler. 9 okt 2015. länk
[10] DE AUTOBRIEF 2.0 IS UITGEWERKT IN EEN WETSVOORSTEL. 2 feb 2016. länk
[11] Autobrief II omgezet in fiscale wetgeving. 25 jan 2016. länk
[12] Nader rapport inzake het wetsvoorstel Autobrief II. länk