Idag får ni en sammanfattning av en rapport om statusen för alternativa bränslen i EU. Rapporten innehåller också rekommendationer för industrin, EU och medlemsstaterna vad de bör göra inom området alternativa bränslen. När EU pratar alternativa bränslen inkluderar de el, vätgas, biodrivmedel, naturgas och gasol.
Rapporten är skriven av Expert Group of Future Transport Fuels (EG FTF), som är EU:s expertgrupp för lämpliga åtgärder inom området alternativa bränslen.
EG FTF har skrivit två rapporter innan. De låg bland annat bakom rekommendationen som gjorde att direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen blev infört [2,4]. I den första rapporten var deras stora slutsats att alternativa bränslen behövs i större skala för att uppnå EU:s klimatmål, men det finns inte ett alternativ som kommer lösa alla behov så EU måste satsa på flera alternativ.
En del av direktivet om om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen är att varje medlemsstat senast 18 november 2016 ska underrätta kommissionen om sina nationella handlingsprogram för utvecklingen av marknaden för alternativa bränslen inom transportsektorn och utbyggnaden av den tillhörande infrastrukturen [2].
State of the Art on Alternative Fuels Transport Systems in the European Union
Den tredje rapporten från Expert Group of Future Transport Fuels (EG FTF) innehåller en statusbeskrivning av alla alternativa bränslen. Målet är att ge rekommendationer till kommissionen, medlemsstaterna, industrin samt lagstiftade organ om lämpliga åtgärder för att öka användning av alternativa bränslen.
I statusbeskrivningskapitlet innehåller rapporten b la beskrivningar av teknikmognad, kostnader, emissioner samt hur många fordon och tankstationer som finns i EU. De diskuterar också troliga marknadsandelar.
För laddfordon så tar de upp att laddfordonsteknologi har utvecklats snabbare kostnadsmässigt än vad de flesta trodde. De anser också att laddbussar når marknadsmognad snart. De nämner också elvägar för tunga lastbilar som en intressant möjlighet att komplettera logistiken där tåg inte är tillgängligt.
För bränslecellsfordon och vätgas skriver de:
”However, the levels of cost competitiveness and performance required for large-scale deployment in road transport have not yet been achieved, neither for the vehicles nor for the refuelling stations. Furthermore, important framework conditions required to foster widespread commercialisation of these technologies, such as the infrastructure to produce, distribute and store hydrogen in a sustainable manner, end-user confidence and the availability of appropriate regulations, codes and standards have not yet been fully met. Two things are needed for the market introduction of FCEV: the cars themselves and hydrogen refuelling stations to support them. In any market, a minimum number of each is necessary to support demand for the other.”
De gör också en uppskattning av hur många fordon och publika tankställen som använder alternativa bränslen i EU i slutet av 2014. Observera att för biobränsle så räknar de enbart på fordon som huvudsakligen kör med stor andel biobränsle i bränslet, samt att de räknar biogasfordon i naturgassiffrorna. Totalt uppskatter de att ca 4% av alla fordon i EU kör på alternativa bränslen i EU 2013.
Antal fordon Antal publika tankställen
BEV 114,4840 >40,000
PHEV 63,959
FCEV 167 200
Biofuels* >205.000
CNG/biometan 1 156 687 2953
Gasol 7 415 487 30.374
Baserat på statusbeskrivningen ger expertgrupper rekommendationer till olika grupper i EU. Jag tar inte med alla rekommendationer utan har valt ut några som känns mer relevanta. Om ni själva vill läsa alla rekommendationerna så finns de på sidan 97 till 106.
Rekommendationer till kommissionen
– Försök få till EU-harmonisering på skatter, subventioner och standards för alternativa bränslen.
– Ta fram ett malldokument som medlemsländerna kan använda när de gör sin nationella plan.
– när de gjort analys på alla medlemsländernas nationella planer fundera på om de inte ska införa minikrav på hur många tankställen och laddstationer/laddpunkter som ska finnas.
– Sätt upp en plattform för diskussion där alla parter är med.
– Ta fram en färgmärkning för de olika alternativa bränslen som ska finnas i hela EU.
Rekommendationer till medlemsländerna
– Ta fram nationella mål för försäljning av fordon och antal tankställen/laddstationer. Medlemsländerna bör vara ansvariga så det ska vara möjligt att åka runt med fordon som tankar alternativa bränslen i hela EU.
– Bör fundera på stödsystem för inköp av fordon, men också icke-finansiella åtgärder.
-Bör rapportera varje år om försäljning av fordon med alternativa bränslen. Rapporten bör också innehålla uppgifter om medelpriser för bränslena, samt total användning av bränslena.
Rekommendationer till den lagstiftande makten i EU
– Gör en granskning av direktiv Directive on the Promotion of Clean and Energy Efficient Road Transport Vehicles (2009/33/EC). Försök få in mer ambitiösa krav på offentlig upphandling. Undersök möjlighet att göra upphandlingen tillsammans mellan olika medlemsländer. De anser också att det kanske ska finnas kvantitativa mål på hur stor andel av den offentliga upphandlingen som ska vara fordon som drivs av alternativa bränslen.
– Genomför mer lagstiftningen på g CO2/km för lätta fordon. Utred mer bästa sättet att införa lagstiftning om CO2/km för tunga fordon.
– Inkludera mer externa kostnader.
De ger också rekommendationer om lämpliga insatser inom standards, informationskampanjer, forskning och utveckling samt finansiella instrument som t ex hur European Investment Bank bör arbeta för att stödja utvecklingen.
Egen kommentar
Rapporterna som expertgruppen har skrivit innan har spelat roll för vad EU-systemet har gjort. Rapporten kan nog ge en bild hur diskussionen går i Bryssel.
Det ska bli ordentligt intressant hur summan av alla nationella planer ser ut när de kommit in i slutet av 2016.
Kommer den svensk planen innehålla kvantitativa mål för olika år för laddfordon, bränslecellsfordon, naturgasfordon samt andra bränslen/fordon?
Det var intressant att expertgruppen skrev ut att de anser att utvecklingen av teknologin för laddfordon går fortare än vad de flesta trodde.
De tar också upp elvägar. Det är första gången jag har sett det så tydligt i en DG Move rapport.
Samt sen gillar jag aldrig antal jämförelse mellan tankställen och laddstationer. Vet inte hur en bra jämförelse sk se ut, men många laddplatser är normalladdning och ett fordon som laddas kanske står några timmar och laddar, men alla andra alternativa bränslen kan tankas fulla på ca 3-5 minuter. Det känns underligt att bara jämföra antal, men det är klart att det säger något om täckning.
Det är dock intressant att antal laddfordon ungefär är samma antal som fordonen som går på ”rena” biobränslen 2014. Då ingår inte biometan i den jämförelse, sen finns det ju biobränslen som kan användas direkt i vanliga bensin och dieselbilar. Men ändå..
Referenser
[1] State of the Art on Alternative Fuels Transport Systems in the European Union FINAL REPORT. 2015 Juli. DG Move, länk (pdf)
[2] EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. länk
[3] EU MEMBER STATES AND LEGISLATORS COULD DO MUCH MORE TO ENCOURAGE THE SPREAD OF ALTERNATIVE FUELS, BRUSSELS EXPERT GROUP SAYS. NGVA Europe. länk (NGVA gjort en sammanfattning av rapporten).
[4] Expert Group on Future Transport Fuels. länk