Overcoming Barriers to Deployment of Plug-in Electric Vehicles
Magnus Karlström
2015-04-28
2011 sa Obama att USA skulle ha 1 miljon laddfordon på vägarna 2015. Det kommer nog bli ca 400 000. Något har gjort att Obamas mål inte kommer uppnås [2,3].
Den nyligen publicerade utredningen “Overcoming Barriers to Deployment of Plug-in Electric Vehicles” har undersökt vilka hinder som finns i USA för försäljning av laddfordon samt gett rekommendationer till olika aktörer vad de bör göra för att öka försäljningen. Rapporten är möjlig att ladda hem utan kostnad [1].
Overcoming Barriers to Deployment of Plug-in Electric Vehicles
skrivet av Magnus Karlström
Utredningens tre huvudrekommendationer
– Staten måste fortsätta att ge subventioner till laddfordon i USA eftersom laddfordon inte är kostnadseffektiva i jämförelse med konventionella fordon. Subventionssystemet bör utvärderas regelbundet.
– Staten bör fortsätta att stödja batteriforskning minst på den nivån som de gör nu eftersom batterier är huvudskälet till kostnadsskillnaden mellan laddfordon och förbränningsmotorfordon.
– Staten bör inte ge direkt stöd till publika laddstationer tills kopplingen mellan mängden publika laddstationer och användning/försäljning av laddfordon är bättre utred. De anser att de undersökningar som hittills har gjorts inte tillräckligt bra beskriver fundamentala samband. De varnar också för extrapolera slutsatser från tidiga användare till de stora kundgrupperna.
Deras rekommendation ska inte tolkas som att det inte behövs publika laddstationer utan att det är möjligt att andra aktörer kan göra det som t ex energibolag, fordonsbolag eller andra privata företag. Det är också så att de inte utesluter att staten bör gå in någon gång.
Utredningens mål och organisation
Huvudmålet är att undersöka vilka hinder som gör att försäljningsökningen av laddfordon inte är så stor som den borde vara i USA.
De har tolkat uppdraget som att samhällsmålet är huvudsakligen att öka antalet elmil i USA.
Fokus är på lätta fordon.
De undersöker både batterielektriska och laddhybrider.
Bakgrunden är att den amerikanska kongressen bad Energidepartementet att få National Research Council (NRC) att göra en studie om frågan.
De startade 2012. 2013 kom en halvtidsrapport och förra veckan kom slutrapporten.
De har gjort studiebesök, haft 10 workshops samt gjort litteratursammanställningar. Hela rapporten har blivit granskad av ca tio personer från olika samhällssektorer i USA.
Utredningens innehåll
Rapporten är på 200 sidor.
De har sex kapitel som undersöker relevanta aspekter på möjliga barriärer.
Kapitel 2 är beskrivning av status för laddfordon och laddinfrastrukturstekologier. De diskuterar t ex kostnader för olika komponenter.
Kapitel 3 är fokuserad på analyser av kunder och deras köpbeteende av laddfordon. De undersöker också olika marknadsutvecklingsprocesser.
Kapitel 4 fokuserar på olika sätt för staten att stödja utvecklingen av laddfordon
Kapitel 5 handlar om laddinfrastruktur. De undersöker olika affärsmodeller samt kopplingen laddinfrastruktur och elmil.
Kapitel 6 handlar om kopplingen mellan laddfordon och elnätet.
Kapitel 7 är fokuserad på stödsystem för försäljning av laddfordon.
Varje kapitel innehåller en litteratursammanställning sen slutar de med att ge några centrala slutsatser om barriärer samt ger rekommendationer vilka åtgärder som kan göras av vem för att minska barriärerna.
De väljer att sortera laddfordon i fyra olika typer
Ett vanligt sätt att sortera laddfordon är i BEV (batterielektriska) och PHEV (ladhybrider).
Utredningen har valt att sortera i fyra olika kategorier. De är:
Long-range BEV (t ex Tesla Model S)
Limited-range BEV (Nissan LEAF)
Range-extended PHEV (Chevy Volt)
Minimal PHEV (Toyota Prius Plug-in)
Anledningen är att köparna är olika, de har olika behov av laddinfrastruktur samt de har också olika behov av subventioner.
Personligen är jag förtjust i den här uppdelning och kommer nog använda den från och med nu.
Utvalda rekommendationer från rapporten
– Samtidigt som USA satsar på att öka försäljningen av laddfordon måste de samtidigt göra så att elproduktionen släpper ut mindre växthusgaser.
– Staten och proaktiva delstater bör se till att alla kunder ska kunna köpa ström med samma betalningsmetod på alla publika laddstationer.
– Staten bör använda sina medel för att ge korrekt information till blivande kunder till laddfordon. Informationen bör innehålla uppdaterad information om skatterabatter, subventioner, kostnadskalkyler för laddfordon samt vilka grupper som speciellt bör undersöka det lönsamma att äga ett laddfordon.
– Staten bör stödja batteriforskning.
– Staten bör stödja forskning om rollen för publika laddstationer (i jämförelse med hemma och arbetsladdning) för att öka laddfordonsförsäljning och användning.
– Lokala myndigheter bör arbeta med att förenkla tillståndsprocessen samt kräva att nya byggnader ska kunna ha laddplatser.
– Lokala myndigheter bör arbeta med att få till mer arbetsplatsladdning. De kan ha subventionsprogram samt bör sprida information om best practice.
– Staten bör möjliggöra så att laddfordonsägarna ska kunna ladda när övrig efterfrågan på el är låg och genom det betala mindre.
– Staten bör fortsätta att ge subventioner till inköp av laddfordon. De vill också öka maxbegränsningen för hur mycket subventioner fordon från ett speciellt företag kan få. Subventionssystemet bör utvärderas var femte år. Vid utvärderingen bör kostnadsutvecklingen undersökas.
– Staten bör flytta subventionen från att vara ett skatteavdrag till att subventionen sker vid inköpstillfället.
– Staten och lokala myndigheter bör kontinuerligt stödja forskning som undersöker vilken den mest kostnadseffektiva metoden för subventioner är.
Egen kommentar
De har undersökt den amerikanska situationen, men en del av rekommendationerna kan säkert användas i en svensk kontext.
Gillade rapporten. Finns mycket matnyttigt som jag säkert kommer skriva mer om.
Rapporten är möjlig att ladda hem utan kostnad om ni registrerar er på NAP [1].
[1] Overcoming Barriers to Deployment of Plug-in Electric Vehicles. Committee on Overcoming Barriers to Electric-Vehicle Deployment; Board on Energy and Environmental Systems; Division on Engineering and Physical Sciences; Transportation Research Board; National Research Council. 204 sidor. 2015. länk
[2] This Month America Will Be 30-Percent of the Way To Obama’s 1-Million Plug-in Goal. Hybrid Cars. 28 januari 2015. länk
[3] Energy Secretary: US Won’t Reach Goal of 1 Million EVs in 2015. Hybrid Cars. 26 januari 2015. länk
Utredningens tre huvudrekommendationer
– Staten måste fortsätta att ge subventioner till laddfordon i USA eftersom laddfordon inte är kostnadseffektiva i jämförelse med konventionella fordon. Subventionssystemet bör utvärderas regelbundet.
– Staten bör fortsätta att stödja batteriforskning minst på den nivån som de gör nu eftersom batterier är huvudskälet till kostnadsskillnaden mellan laddfordon och förbränningsmotorfordon.
– Staten bör inte ge direkt stöd till publika laddstationer tills kopplingen mellan mängden publika laddstationer och användning/försäljning av laddfordon är bättre utred. De anser att de undersökningar som hittills har gjorts inte tillräckligt bra beskriver fundamentala samband. De varnar också för extrapolera slutsatser från tidiga användare till de stora kundgrupperna.
Deras rekommendation ska inte tolkas som att det inte behövs publika laddstationer utan att det är möjligt att andra aktörer kan göra det som t ex energibolag, fordonsbolag eller andra privata företag. Det är också så att de inte utesluter att staten bör gå in någon gång.
Utredningens mål och organisation
Huvudmålet är att undersöka vilka hinder som gör att försäljningsökningen av laddfordon inte är så stor som den borde vara i USA.
De har tolkat uppdraget som att samhällsmålet är huvudsakligen att öka antalet elmil i USA.
Fokus är på lätta fordon.
De undersöker både batterielektriska och laddhybrider.
Bakgrunden är att den amerikanska kongressen bad Energidepartementet att få National Research Council (NRC) att göra en studie om frågan.
De startade 2012. 2013 kom en halvtidsrapport och förra veckan kom slutrapporten.
De har gjort studiebesök, haft 10 workshops samt gjort litteratursammanställningar. Hela rapporten har blivit granskad av ca tio personer från olika samhällssektorer i USA.
Utredningens innehåll
Rapporten är på 200 sidor.
De har sex kapitel som undersöker relevanta aspekter på möjliga barriärer.
Kapitel 2 är beskrivning av status för laddfordon och laddinfrastrukturstekologier. De diskuterar t ex kostnader för olika komponenter.
Kapitel 3 är fokuserad på analyser av kunder och deras köpbeteende av laddfordon. De undersöker också olika marknadsutvecklingsprocesser.
Kapitel 4 fokuserar på olika sätt för staten att stödja utvecklingen av laddfordon
Kapitel 5 handlar om laddinfrastruktur. De undersöker olika affärsmodeller samt kopplingen laddinfrastruktur och elmil.
Kapitel 6 handlar om kopplingen mellan laddfordon och elnätet.
Kapitel 7 är fokuserad på stödsystem för försäljning av laddfordon.
Varje kapitel innehåller en litteratursammanställning sen slutar de med att ge några centrala slutsatser om barriärer samt ger rekommendationer vilka åtgärder som kan göras av vem för att minska barriärerna.
De väljer att sortera laddfordon i fyra olika typer
Ett vanligt sätt att sortera laddfordon är i BEV (batterielektriska) och PHEV (ladhybrider).
Utredningen har valt att sortera i fyra olika kategorier. De är:
Long-range BEV (t ex Tesla Model S)
Limited-range BEV (Nissan LEAF)
Range-extended PHEV (Chevy Volt)
Minimal PHEV (Toyota Prius Plug-in)
Anledningen är att köparna är olika, de har olika behov av laddinfrastruktur samt de har också olika behov av subventioner.
Personligen är jag förtjust i den här uppdelning och kommer nog använda den från och med nu.
Utvalda rekommendationer från rapporten
– Samtidigt som USA satsar på att öka försäljningen av laddfordon måste de samtidigt göra så att elproduktionen släpper ut mindre växthusgaser.
– Staten och proaktiva delstater bör se till att alla kunder ska kunna köpa ström med samma betalningsmetod på alla publika laddstationer.
– Staten bör använda sina medel för att ge korrekt information till blivande kunder till laddfordon. Informationen bör innehålla uppdaterad information om skatterabatter, subventioner, kostnadskalkyler för laddfordon samt vilka grupper som speciellt bör undersöka det lönsamma att äga ett laddfordon.
– Staten bör stödja batteriforskning.
– Staten bör stödja forskning om rollen för publika laddstationer (i jämförelse med hemma och arbetsladdning) för att öka laddfordonsförsäljning och användning.
– Lokala myndigheter bör arbeta med att förenkla tillståndsprocessen samt kräva att nya byggnader ska kunna ha laddplatser.
– Lokala myndigheter bör arbeta med att få till mer arbetsplatsladdning. De kan ha subventionsprogram samt bör sprida information om best practice.
– Staten bör möjliggöra så att laddfordonsägarna ska kunna ladda när övrig efterfrågan på el är låg och genom det betala mindre.
– Staten bör fortsätta att ge subventioner till inköp av laddfordon. De vill också öka maxbegränsningen för hur mycket subventioner fordon från ett speciellt företag kan få. Subventionssystemet bör utvärderas var femte år. Vid utvärderingen bör kostnadsutvecklingen undersökas.
– Staten bör flytta subventionen från att vara ett skatteavdrag till att subventionen sker vid inköpstillfället.
– Staten och lokala myndigheter bör kontinuerligt stödja forskning som undersöker vilken den mest kostnadseffektiva metoden för subventioner är.
Egen kommentar
De har undersökt den amerikanska situationen, men en del av rekommendationerna kan säkert användas i en svensk kontext.
Gillade rapporten. Finns mycket matnyttigt som jag säkert kommer skriva mer om.
Rapporten är möjlig att ladda hem utan kostnad om ni registrerar er på NAP [1].
[1] Overcoming Barriers to Deployment of Plug-in Electric Vehicles. Committee on Overcoming Barriers to Electric-Vehicle Deployment; Board on Energy and Environmental Systems; Division on Engineering and Physical Sciences; Transportation Research Board; National Research Council. 204 sidor. 2015. länk
[2] This Month America Will Be 30-Percent of the Way To Obama’s 1-Million Plug-in Goal. Hybrid Cars. 28 januari 2015. länk
[3] Energy Secretary: US Won’t Reach Goal of 1 Million EVs in 2015. Hybrid Cars. 26 januari 2015. länk